Archive - februari 2012

Mycket mildare, men våren dröjer

Mild luft strömmar nu in över Skandinavien. Mest kommer det att märkas i Norrland där det blir plusgrader om dagarna. Okay, nattetid sjunker det ner till ett par minusgrader. Det för årstiden mycket milda, snudd på varma, vädret kommer att märkas ett par dagar.

Men det varar bara ett par dagar. Från och med helgen så blir det mer normala temperaturer.

Mildluftsattacken är för kortvarig för att våren skall kunna avancera så mycket längre norrut än den redan har kommit i Götaland. Under måndagen var det nämligen dygnsmedeltemperatur under noll i i stort sett hela landet, så skall det bli vår så blir det till att räkna från och med idag tisdag och sju dagar framåt.

Och/men eftersom det blir kallare igen innan dessa sju dagar har gått så får vårens avancemang vänta till efter kalluften har dragit bort, dvs som tidigast i början/mitten av nästa vecka.

/Martin

Varmare/snabbare vår att vänta

Hur blir våren? frågar sig säkert många. Ja låt oss först konstatera att vi redan haft vårtemperaturer (dvs dygnsmedeltemperaturer över noll grader) på många platser i landet.

Och i Skåne och delar av Bohuslän och Blekinge har våren redan kommit för att stanna.

Det krävs som bekant sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperaturer över noll grader för att våren skall vara ankommen. Och det första av dessa dygn skall vara den 15 februari eller senare. (Läs mer om årstiderna i en tidigare blogg.)

På andra platser i Götaland kommer inräkningen av våren att starta om i samband med att helgen blir lite kylig.

Men om man blickar lite längre fram, vår eller inte, så ser månaderna mars, april och maj ut att bjuda på lite varmare väder än normalt. Det i alla fall om man skall tro på WSI’s senaste säsongsprognos.

WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford säger att:

”Recent long-range model solutions, along with the sub-seasonal drivers such as the Madden-Julian Oscillation (MJO), suggest that the large-scale pattern will be more conducive for warmer weather heading into March.”

samt att:

”Further, there are no indications that any prolonged periods of North Atlantic blocking, or negative NAO, should be expected anytime soon. For the spring season, this implies a general pattern of above-normal temperatures in northern regions and below-normal temperatures across the South.”

Kort och gott: Det väntas inga blockerande högtryck likt det som i början av februari matade in kall kontinental luft från Ryssland över oss.

Istället väntar väder som är mildare och blåsigare för oss i Skandinavien. Det gäller i synnerhet i mars och maj. April ser ut att bjuda på mildare väder i norra Skandinavien men normala temperaturen i södra.

Eftersom dessa månader är de klassiska vårmånaderna så kan man förvänta sig att våren skall röra sig lite snabbare än normalt norrut över landet.

Summa: Vintern var lite blek som vinter betraktad  i södra Sverige. På många platser var det mest som en utdragen höst (även enligt definitionen).

Men i slutet av januari blev det kallt med ”Rysskyla” och ”Snökanoner” över Östersjön i ca två veckor.

I mitten av februari kom så våren till Skåne, delar av Blekinge och Bohuskusten.

Så prognosen: Våren gör halt över kommande helg, men tar sedan fart och kommer att röra sig norrut över landet med en beräknad ankomsttid 1-3 veckor före normal tidtabell. Våren kommer dock inte bara solsken, utan även med moln, regn/snö och blåst.

Trevlig helg.

/Martin

Våren är här

Nu är (nog) våren här, i och för sig bara till sydligaste Skåne, men ändå.

Det krävs sju dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer över noll grader. Och vi skall ha passerat den 15 februari. Bägge dessa kriterier är uppfyllda. Men det är först när dessa sju dagar har passerat som man med säkerhet kan säga att våren kommit. Och/men den ankom då den första av dessa sju dagar. (Mer om årstider i en tidigare blogg.)

Men Sverige är både stort och rätt så långt. Det är fortfarande vinter över absoluta majoriteten av Sveriges yta.

Den närmaste tiden sjunker temperaturen något, det blir lite kallare under helgen (nu talar jag om Sverige som helhet), men efter helgen blir det åter lite mildare. Kommande dagar blir det även blåsigt och nederbördsområden fortsätter att avlösa varandra, i söder som regn i norr som snö.

Men våren har kommit till sydligaste Sverige och den kommer att vandra norrut allteftersom. Passa på att njut av vintern ni som gillar den, och nu är det nära, ni som föredrar vår.

/Martin

PS. Klart.se skickar med ett Grattis till alla nyblivna föräldrar, i såväl koja som slott. DS.

En kombination utan friktion

Kyla och regn är ingen vidare kombination.
I alla fall inte om man vill ha friktion.

Under natten har temperaturen fallit under noll på många platser i Götaland och Svealand. På det följde en front med regn/snö. Det har gjort att det frusit till klaris med halka och stora problem i såväl trafik som för gångtrafikanter.

Det tar givetvis lite tid att halkbekämpa alla isiga ytor.

Den väderkombination som givit upphov till problemen består under kommande dagar: Det blir lite av varanndagsväder med omväxlande kallt/varmt och omväxlande sol/regn-snö. Problemen med halka torde vara störst ifrån Värmland-Västmanland-Gävleborg och söderut.

/Martin

Mellan vinter och vår -men inte vårvinter.

Under gårdagen och natten kom mild och fuktig luft in över Skandinavien. Från Värmland-Västmanland-Uppland och söderut var det så milt att nederbörden föll som regn.

Nu som har följt bloggen en tid vet att begreppet ”vårvinter” förekommer och ibland kallas för ”den femte årstiden”. Förekommer, förresten, många hyllar vårvintern som den bästa av årstider.

Precis som namnet antyder inträffar den mellan vinter och vår. Så är vi där nu, vid vårvintern, i södra Sverige?

Nej. Under vårvintern skall det vara tillräckligt kallt tillräckligt länge under dygnets 24 timmar för att snön skall vara kvar. Samtidigt skall det vara tillräckligt med solinstrålning för att det skall vara varmt i luften. Det ger en fantastisk kombination där det är en fröjd att vara ute och vinteridrotta eller bara njuta.

Det som har hänt just nu i söder är att vi ligger mellan vinter och vår. Men snön töar till slask. Och blir det lite kallare så kommer snöslasket att frysa till knagglig is. Perioden mellan vinter och vår blir då bara en längtan till den riktiga våren.

Skillnaden för nordligare breddgrader ligger i att denna period, mellan vinter och vår, inträffar senare på året när solen både är uppe längre och når högre på horisonten.

Det kanske är därför som begreppet ”vårvinter” främst förekommer och omnämns med värme från Jämtland (?) och norrut.

/Martin

Därför vill man vara inne i helgen

Lite, lite sol. Men framför allt snö, regn och blåst.

Så lyder receptet på helgens väder. Lågtrycken radar upp sig på led ute på Atlanten. De för in mild och fuktig luft över Skandinavien.

Under lördagen drar nederbörd in över Sverige med början i väster. Från Värmland-Västmanland-Uppland och söderut kommer nederbörden i form av regn eller snöblandat regn. Norr om denna linje blir det som snö, i Dalarna och Gästrikland med inslag av regn. I Norrland kan det komma 10-20 cm nysnö, längs med kusten ytterligare 10 cm.

Och så blir det blåsigt. Det i kombination med snö kommer att skapa en hel del problem, främst i Västernorrlands och Västerbottens kustland. Kolla varningarna.

Stigande temperaturer och regn på kalla vägbanor är inte heller någon bra kombination. Nu var det ju ett tag sedan den riktigt stränga kylan kulminerade i söder, men det kommer att uppstå halka på många platser när regn eller snöblandat regn fryser eller packas ihop till is på vägbanor och trottoarer.

På söndag blir det lite bättre väder, vindarna har avtagit något och det blir inte lika kraftigt snöfall. Men molnen dominerar över solen. Några gluggar blir det, främst i söder. Men i norr är det främst moln.

Nej, man måste inte vara inne hela helgen. Det kan vara rätt okay ute också. Antingen om man gillar snöfall och blåst, eller om man hittar gluggarna i molntäcket. Men vill man ha riktigt vackert väder så får man vänta till på måndag.

/Martin

Vädret i helgen

Vädret präglas av en förhärskande västvind. Mild och fuktig luft förs in från Atlanten. Vädret växlar rätt mycket från en dag till en annan.

Tidigt på lördag morgon är det rätt så vackert väder, men ett nederbördsområde drar snart in från väster.

Nederbörden kommer till största delen i form av snö, men från Värmland-Närke-Uppland och säderut kommer det att vara inslag av regn under lördagen.

I kombination med vägbanor och annan mark som fortfarande håller minusgrader så skapar detta underlag för underlag med liten friktion.

Det kan med andra ord bli halt.

I samband med frontpassagen så blir det även ett par rader mildare.

Under söndagen dröjer sig lågtrycket med moln och snö kvar över mellersta och norra Norrland. I södra Sverige blir chanserna att se solen större.

/Martin

Hönan och ägget, en positiv återkoppling

Jag fick en kommentar från ”Håkan” som tvivlar på att koldioxiden påverkar temperaturen. Detta då det vid tidigare klimatförändringar visat sig vara temperaturen som förändras först, inte tvärtom. Nedan följer mitt svar.

Hej Håkan.

Det är en viktig observation du kommer med. I förhistorisk tid så ”leder” förändringen av temperatur före förändringen av koldioxiden. Anledningen till detta är att den väsentligaste anledningen till förändring av systemet då var förändring av inkommande mängd solenergi. Den påverkade främst temperaturen.

Så temperaturen steg (i luft, mark, hav och isar) och i och med detta ökade tex havens utsläpp av koldioxid (vätskors förmåga att lösa gaser är temperaturberoende) samt markers utsläpp av metangas.

Men/och koldioxid och metan är som bekant växthusgaser och när koncentrationen av dessa ökar i luften så förstärks växthuseffekten. Så även för 20.000 år sedan fram till för 12.000 år sedan (under förändringen från istid till värmeperiod). När planeten får en kraftigare växthuseffekt så… stiger temperaturen (i luften och efterhand även i mark, hav och isar).

Detta påskyndar den förändring som initierades av solen. Det blir allt varmare. Systemet är vad om kallas ”positivt återkopplat”. En liten förändring av en parameter förändrar en annan som i sin tur förändrar en tredje… som i sin tur biter processen i svansen. Och så rullar det på.

Obs, ”positivt” betyder att den förstärker sig självt. Det har inget med ”bra” eller ”inte bra” att göra.
Det finns även ”negativa återkopplingar”. Dessa bromsar den förändringar och fungerar därför stabiliserande.

En liknande process hände/händer med smältande glaciärer. När dess yta väl har börjat krympa så kan det vara en positivt återkopplad process.

Förändringen av inkommande solenergi för 20.000 år sedan skulle inte räcka för att smälta alla glaciärer. Men genom återkopplingarna i klimatsystemet så kunde vi gå från istid till värmeperiod.

Saken är den att samma fenomen händer nu. Men det var inte samma sak som initierade processen. Det var inte förändringen av solenergi som satte igång de positivt återkopplade processerna. Det var halten växthusgaser i luften. Det gör att den här gången så ”leder” förändringen av växthusgaser före förändringen av temperatur.

Systemet är fortfarande återkopplat. När väl ”hönan och ägget” har kommit igång så fortsätter det, oavsett vilken som var först när det väl startade. Det är ett positivt, självförstärkande, system oavsett om det är temperaturen eller koncentrationen koldioxid/metan som ligger först.

Så kommer då den relevanta frågan: Vad stoppade systemet från att förändras? Varför blev det inte vad som kallas ”runaway effect”, att systemet skenar?

Jo det som stoppade uppvärmningen förra gången då vi till slut landade i det relativt stabila klimatet vi haft de senaste 12.000 åren, det var en negativ återkoppling. I takt med att det blev allt varmare högre upp i atmosfären så ökade utstrålningen av energi till rymden. Den ökade utstrålningen av energi från jorden hade en avkylande effekt. Det är lite som att svettas.

Det som har hänt på jorden just nu är att vi (ja, vi människor!) har förstärkt växthuseffekten. Det gör att temperaturen stiger. Det gör i sin tur att glaciärerna smälter, permafrosten töar, haven blir varmare… Om det här fortgår en längre tid så kommer naturen efterhand själv att netto producera metan och koldioxid, dvs fler positiva (förstärkande) återkopplingar startar.

Nu kommer två viktiga frågor: Hur lång tid är ”en längre tid”? Och i vilken utsträckning kan de negativa (bromsande) återkopplingarna dämpa de processer som nu sker?

Eftersom vi inte vet ett exakt svar på dessa två frågor så gör vi ingenting. Eller rättare sagt vi fortsätter att göra som vi brukar. Och det är långt ifrån ”ingenting”.

Kruxet är att för att utstrålningen av energi från jorden skall kunna öka, så måste det bli varmare högt uppe i atmosfären. Och/men det är svårt att se hur det skall ske utan att det blir varmare här nere och utan att såväl hav, som mark och isar skall påverkas i samma riktning som nu sker.

Det är därför som vissa forskare talar om att vi har x antal år på oss. Passerar vi vissa gränser så missar vi chansen att bibehålla den klimatsituation, Holocene, som vi utvecklat vår civilisation under (de senaste 12.000 åren). Förutom en förändring in i det obekanta, så vet man inte hur nästa relativt stabila klimat ser ut eller när det uppstår.

/Martin

PS. Ner till en istid är det ca 3-5 grader. Den situationen hade vi för drygt 20.000 år sedan.
En uppvärmning med 2 grader (just nu är vi dock på väg mot det dubbla) inom 100 år är stort. Det är som en halv istid men åt andra hållet, och/men förändringen sker ungefär 50-100 gånger snabbare än då vi gick ur förra istiden. Det kommer att märkas och man skall inte räkna med att det blir enkelt att anpassa sig till. Det bästa vore kanske att försöka undvika att det sker? Men den chansen håller vi på att, eller har redan, missat. DS.

Bevis och en forskares våta dröm

Jag fick alldeles nyss en kommentar från en läsare, Petter, som var mycket kritisk till att jag ”hittar på saker”, och kommer med teorier ”istället för att presentera fakta”. Kruxet är att det man i vanligt språkbruk kallar för ”teori” har en lite annan innebörd inom vetenskapen. Nedan följer mitt svar till Petter.

Hej Petter. Det du talar om är ”hypotes”, dvs antagande. Det man i vanligt språkbruk kallar för ”fakta” kallas inom  vetenskapen för ”teori” tex när det gäller samband som orsak och verkan.

Visste du att gravitationen är lika mycket teori som tex växthuseffekten?

Vetenskaplig bevisföring går till så att:
1. Man gör en observation av något fenomen.
2. Man lägger fram en mängd hypoteser om orsak-verkan och andra samband.
3. Man försöker motbevisa dessa.
4. Man publicerar sitt material och låter andra komma med fler hypoteser respektive försöker motbevisa dessa och de tidigare hypoteserna.
5. Den hypotes som man inte lyckas motbevisa gäller som teori (dvs det som vi i vanligt språkbruk kallar fakta).

Vetenskaplig bevisföring går alltså till genom att man motbevisar hypoteser. Den hypotes som man inte kan motbevisa står kvar som segrare, men det är inte hugget i sten.

Eftersom man inom vetenskapen har en lite mer ödmjuk inställning till kunskap så kallar man det för ”teori” och poängterar att den gäller tills vidare. Det är inte nödvändigtvis för evigt, men kan i vissa fall vara mycket länge.

Det som därefter sker är att kunskapen förfinas.

Newtons mekanik gäller fortfarande som teori (eller fakta om du så vill), men till det kan vi nu lägga tex kvantmekanik. Kvantmekaniken gör inte Newtons mekanik ogiltig, men den förfinar och/eller förklarar andra saker. Tex är Newtons mekanik riktigt bra på att beskriva hur biljardbollar rör sig efter att ha kolliderat mot varandra. Men det krävs något mer än Newtons mekanik för att beskriva hur två fotoner interagerar med varandra.

På så sätt går vetenskapen hela tiden vidare. När det kommer några ”revolutionerade resultat” så är det inte för att gamla vetenskapliga teorier kastades om 180 grader (men säg aldrig aldrig). Det som händer är att man antingen upptäcker nya saker (där det inte fanns teorier tidigare) eller att man förfinar tidigare teorier.

När det gäller tex växthuseffekten eller antropogena klimatförändringar så skall man veta att det är varje forskares våta dröm att motbevisa dem. Tänk att få lägga fram bevis som kullkastar så många andra forskares resultat! Och att dessutom göra människan fri från bland annat det fossila kolets bojor!

Många har jobbat på det, men de kommer alla fram till att klimatet förändras, koldioxid, metan och freoner är växthusgaser och att människan har en stor inverkan på klimatet. Ingen har lyckats presentera några andra hållbara hypoteser eller fakta som kullkastar detta. Därför är teorierna bakom antropogen klimatpåverkan lika solida som att jorden är rund och roterar kring solen.

/Martin

PS. Det som sker, rent vetenskapligt, är att man därefter visar att jorden är lite tillplattad vid polerna och tjockare kring ekvatorn. Dvs en förfining. Det kan jämföras med att man inom klimatforskningen även kan beskriva tex hur den biologiska aktiviteten i haven påverkar kolcykeln och hur vi har påverkat denna. Forskningen förändras, men den gör det framåt, inte bakåt. DS.

Lagom vinter och sportlov

Den stränga vintern ser ut att vara över för den här säsongen.

Högtrycket som givit kallt väder i Sverige och sträng kyla i Ryssland och södra/östra Europa har fyllts ut. Därmed har den blockering som matat ut den kalla luften från Ryssland försvunnit. Det blev två veckor med riktigt vinter i hela landet.

Nu är det åter västliga vindar vilket för in både fuktigare och inte så kall Atlantluft över Skandinavien. Det kommer fortfarande att vara vinter, men inte lika kall. Det finns snö i i stort sett hela landet, och det passar väl bra nu när sportlovsveckorna börjar. Först ut är  Göteborg, Sjuhärad, Skaraborg och Jönköping.

Ett par fronter passerar landet. det blir en natten till tisdag och nästa natten till onsdag. Tyngdpunkten på nederbörden kommer över södra Norrland, men resten av landet får också snö. I västra och södra Götaland kan det vara inslag av regn.

De för årstiden rätt så normala temperaturerna ser ut att stå sig. Det betyder att Götaland och södra Svealand får nollgradigt om dagarna och 5-10 minusgrader om nätterna. Från Dalarna till och med mellersta Norrland blir det 0 till -5 om dagarna och ner emot -15 om nätterna. Nordligaste Norrland får ytterligare lite kallare.

I och med den överlag västliga vinden så blir det lite av ”varannandagsväder”, sol-moln-snö… Natten mellan onsdag och torsdag passerar en högtrycksrygg. Det ger klart och kallt väder, men också chanser till sol och svaga vindar på just torsdag. Vi får se lite hur tajminen blir, kommer den lite tidigare så blir det än kallare natt och det hinner inte bli så mycket sol på torsdagen innan nästa snöområde kommer in över fjällen.

/Martin