Archive - december 2011

Roterande rymdskepp ingen bra idé

Kubrick, roterande rymdskepp

Av Anders Persson

I inledningsscenerna till Stanley Kubrick:s berömda och sevärda film ”2001 ett rymdäventyr” får man njuta av Straussmusik och den harmoniska dansen av roterande rymdstationer.

Stanley Kubrick

 

Det är jättelika hjul som roterar för att genom centrifugalkraften skapar artificiell tyngdkraft. Människor som arbetar inne i hjulet skulle nämligen få benstommen söndervittrad om de inte var utsatta för en konstant tyngdkraft. Idén till dessa rymdhjul skapades av den tysk-amerikanske rymdpionjären Werner von Braun.

Men dessa rymdstationer kom aldrig till utförande och rymdteknikerna kämpar än i denna dag med problemet hur man skapar artificiell tyngdkraft.

Ty omkring 1969, när ”2001” hade premiär, upptäckte både amerikanska och sovjetryska rymdtekniker att det inte skulle fungera med roterande rymdstationer. Jo, det skulle gå bra om personalen stod stilla, men om de rörde sig så skulle de komma under inflytande av corioliskrafter som var 100-1000 gånger starkare än på jorden.

De skulle ha problem att gå rakt, deras inre balanssystem skulle störas och, vad värre var, maskiner eller instrument med roterande delar skulle bryta samman.

Förklaringen gick faktiskt tillbaka på den förklaringen till ”sin” effekt som Gaspard Gustave Coriolis (1792-1843) själv hade givit 1835. Han var inte intresserad av vädret, vindarna eller ens atmosfären. Nej, hans intresse låg i att förbättra franska maskiner i kapplöpningen med britterna under den Industriella Revolutionen.

Man visste sedan 1600-talet hur man i maskiner med roterande delar ur hållfasthetssynpunkt tog hänsyn till centrifugaleffekter. Men maskinerna blev mer sofistikerade och frågan var nu: -Hur påverkades enskilda komponenter som rörde sig inom maskinen samtidigt som de roterade med den. Vilken centrifugaleffekt skulle de påverkas av?

Coriolis fann då att beräkningarna av den traditionella centrifugalkraften behövde modifieras en aning. Det var med en liten kraftkomponent som vi sedan cirka 100 år tillbaka kallar ”Corioliskraften”.

Eftersom Corioliskraften i Coriolis tillämpningar oftast var mycket mindre än centrifugalkraften hade den ingen avgörande betydelse i de sammanhangen.

På planeten Jorden däremot är det i princip tvärt om: Jordens form får till följd att centrifugalkraften ”försvinner” som horisontell kraftkomponent. Men även om corioliskraften är liten så är den större än noll. Därför spelar corioliskraften en avgörande roll både i praktiken i naturen och i vår förståelse av hur vatten och luft rör sig på planeten.

Gott nytt år.
/Anders

Kallt på nyårsafton, sedan snö, regn och mindre kallt

Av Martin Hedberg

Temperaturen sjunker nu så sakteliga. Kantareller och nyutslagna blommor i södra Sverige får sig en liten chock över nyårsafton som bjuder på minusgrader i i stort sett hela Sverige (ja det skall vara två i efter varandra). ”Äntligen blir det vinter” är det säkert många som tänker. Men icke.

Redan timmen innan det nya året börjar så gör nederbörden och mildluften entré över norra Västkusten. Det fortsätter sedan öster- och norrut över landet. På söndag eftermiddag går nollgraders-isotermen (linjen som förbinder platser som har noll graders temperatur) igenom södra Dalarna.

Årets sista dag kommer alltså att präglas av kallgrader och klart väder. 2012 års första dag kommer att präglas av moln, snö (regn i Götaland) och återigen stigande temperaturer. Samt troligen rätt så hala vägar där det regnat på vägarna som haft tillfälle att kylas av till minusgrader i i alla fall drygt ett dygn i Götaland och Svealand.

/Martin

PS. Inom kort kommer en blogg om varför vi inte har roterande rymdstationer. (Äntligen fattar man varför man borde skriva in corioliseffekten i grundskolans läroplan!) DS.

Mer om Coriolis

Till alla er som, av olika anledningar, fastnade i den förra artikeln om corioliseffekten. Här kommer en komplettering. Anders Persson illustrerar med bilden som han gjort i original till Wikipedia och skriver:

Den här bilden visar hur luften skulle röra sig om den bara påverkades av corioliseffekten. Den skulle som synes snurra runt i relativt små ”tröghetscirklar” vilka är proportionerliga mot hastigheten. För att inte fylla bilden med hundratals små cirklar, typiska för hastigheter på 10 m/s har jag ritat cirklar för 50-70 m/s.

Bilden vill illustrera något som strider mot det sunda förnuftet och vardagserfarenheten, nämligen att jordrotationen gör det svårt för luft att förflytta sig några nämnvärda sträckor. Det gäller även om luften håller stora hastigheter.

Wikipedias sida om coriolis finns samma bild (Martins notering: även den av Anders), men där är är cirklarna verkligen cirklar även om de inte sluter sig. På denna bild öppnar sig cirklarna något västerut vilket är fysikaliskt korrekt. Att cirklarna öppnar sig västerut är en följd av att corioliseffekten är svagare närmare ekvatorn. Radien på tröghetscirkeln blir därför lite större mot ekvatorn än mot polen.

Denna drift av luften västerut, också den helt emot vårt sunda förnuft, är den berömda beta-effekten som ansvarar för den retrograda rörelsen hos storstilade Rossbyvågor.

Håll till godo,
/Anders

Nästa storm: kraftig, men avslagen

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen. Som vi flaggade för tidigare så har onsdagen bjudit på lugnet före stormen. Men till skillnad från tidigare i veckan då främst södra Norrland och Svealand drabbades, så är det nu västra Götalands tur. Eller otur.

Ett lågtryck har under dagen rört sig in från Atlanten och ger under torsdagen kraftiga vindar, på en del håll med stormstyrka, över västra Götaland.

Tycker man att det är blåsigt i morgon så skall man dock veta att vi får det försvagade lågtrycket. Tidigare idag onsdag eftermiddag och nu under kvällen så har lågtrycket skapat stormar och på sina platser orkanvindar över norra Storbritannien. Vi får alltså det lite avslagna lågtrycket och det kommer att vara illa nog.

Från brittiska nationella vädertjänsten:

Very strong winds will affect northern Britain on Wednesday, including the populated Central Lowlands of Scotland. Gusts of 60 to 70 mph are expected, with 80 to 90 mph possible in exposed coastal areas of the west. The public should be aware that this could cause disruption to transport.

60-70 mph motsvarar 27-31 m/s, dvs storm.
80-90 mph motsvarar 36-40 m/s, dvs orkan.

Nåväl, det blir blåsigt hos oss också. Det är tex en klass-2 varning utfärdad för byvindar på 25 m/s över Västra Götalands län, Bohuslän och Göteborg.

Därtill flera områden med klass-1 varning, såväl för vindar i södra Sverige som för snöfall i Norrland, vid Norrlandskusten med inslag av regn.

/Martin

Corioliseffekten, svårare att förstå än relativitetsteorin?

Martin Hedberg:
Nedan följer en text skriven av Anders Persson om coriolieffekten. Anders är meteorolog och forskare knuten till ECMWF (The European Centre for Medium-Range Weather Forecasts). ECMWF är en oberoende internationell forskningsorganisation som finansieras av 34 nationer.

Anders beskriver hur den viktiga så kallade Corioliseffekten fungerar. Att han skriver just här just nu beror på att han nyligen råkade snubbla över en blogg jag skrev för något år sedan rörande corioliseffekten. Anders var inte helt tillfreds med de förenklingar jag gjort. Han påpekade det för mig och jag bjöd in honom att förklara corioliseffekten.

Corioliseffekten är grundläggande inom meteorologin och en förståelse av den hjälper oss att förstå hur kroppar (alltifrån havsströmmar till luft) rör sig under inverkan av olika krafter på ett roterande klot, dvs planeten Jorden.

Anders konstaterar att många förstår relativitetsteorin, men få förstår Corioliseffekten, trots att deras vetenskapliga beskrivningar är jämngamla. (Det första påståendet är jag inte helt överens med Anders om.)

Vad krävs det då för att man skall förstå corioliseffekten? Jo enligt Anders så behöver man först och främst förstå skillnaden mellan mellan dragningskraft och tyngdkraft (gravitation respektive gravity på engelska). Men han konstaterar också att de flesta, inklusive många professorer, inte förstår skillnaden vilket givetvis skapar problem.

Dragningskraften är riktad in mot jordens masscentrum. Tyngdkraften är summan av dragningskraften och centrifugalkraften. Den är orienterad vinkelrät mot jordens yta.

På grund av jordens rotation och den därav följda icke-sfäriska form kommer summan av dragningskraften g* och centrifugalkraften C att utgöra ett föremåls tyngd (g) vilken pekar ”rakt ner” (vinkelrätt mot en vattenyta i vila). Varje rörelse hos föremålet rubbar denna jämvikt och ger upphov till accelerationskomponenten horisontalt och vertikalt. Det är dessa som bla. är kända under benämningarna ”corioliseffekten” (horisontalt) och ”eötvöseffekten” (vertikalt). (Text och bild: Anders Persson)

Många vetenskapliga problem kan förstås genom att man förenklar och använder metaforer. Vi har också blivit bortskämda med många alldagliga förklaringar på komplicerade fenomen och fakta. Men kraven på enkla lösningar och strävan att förenkla för att förklara får inte gå för långt. Det finns en uppenbar risk att man förstår rätt, men av fel anledning. När man senare skall använda sin ”kunskap” i ett annat sammanhang kan bristerna bli både uppenbara och allvarliga.

Att i en blogg få med allt som rör corioliseffekten är svårt. Det finns därför ett par länkar i slutet av texten för den som vill fördjupa sig i ämnet.

God läsning, nu har ni något att sysselsätta er med medan lågtryck och högtryck avlöser varandra.
/Martin

Anders Persson:
Det som vetenskapsmän, matematiker och meteorologer är ense om och varit ense om i 150 mår är att den sk. corioliskraften, eller kanske rättare corioliseffekten påverkar ett föremål som rör sig friktionsfritt över jordytan på så sätt att rörelsen avlänkas vinkelrät mot rörelsen och proportionellt mot hastigheten. Detta har till följd att en partikel som friktionsfritt rör sig över jordytan dras in i en cirkelrörelse (för 10 m/s med knappt 100 km radie och omloppstid på 14 timmar).

Rörelsen hos Östersjönsvattenmassor några sommardagar 1969 utanför Södertörn enligt mätningar som gjordes av Barry Broman på SMHI:s oceanografiska avdelning. En kort period av kraftiga vindar satte ytvattnet i rörelse. Sedan vinden bedarrat den 25 juli fortsatte vattenmassorna under några dagar att röra sig i tröghetscirklar som sakta drev i havsströmmen.

Fysikaliskt innebär detta att corioliseffekten har den fundamentala konsekvensen att det är svårt för luftmassor i atmosfären att förflytta sig några nämnvärda sträckor. Att de ändå förmår göra det är tack vare de starka horisontella krafter som byggs upp delvis tack vare atmosfärens täthets- och temperaturmotsättningar.

Så långt vad alla är ense om. Vad man diskuterat i 150 år är hur detta ska kunna förklaras intuitivt. En del menar att detta är omöjligt eftersom vi från vårt vardagsliv inte har någon erfarenhet av friktionsfri rörelse, minst av allt i ett roterande system. Andra menar att eftersom mycket annat (t.ex. Einsteins relativitetsteori) har kunnat förklaras lättbegripligt borde det ju det inte erbjuda något oöverstigligt hinder att förstå corioliseffekten intuitivt.

Problemet har dock under dessa 150 år varit den stora mängden ytterst ”lättförståeliga” men icke desto mindre felaktiga, vilseledande eller ofullständiga förklaringar. När Einstein 1905 i en tysk vetenskaplig tidskrift (Annalen der Physik) presenterade sina banbrytande uppsatser försiggick samtidigt i tidskriften en debatt om hur man skulle förstå corioliseffekten. Den bröt upp utan att man nått något resultat just därför att deltagarna var absolut övertygade om att vissa ”lättbegripliga” förklaringar måste vara riktiga ehuru de var svåra att sammanjämka med de matematiska ekvationerna.

Över 100 år senare begriper de flesta av oss Einsteins teorier, men famlar fortfarande i mörkret när det gäller corioliseffekten. Låt oss först ta tjuren vid hornen och identifiera de skenbart ”lättbegripliga” förklaringarna:

Den vanligaste är också den mest felaktiga, nämligen att avlänkningen beror på att luften rör sig över latituder med olika ostliga rörelser. Denna förklaring är 100% fel och det av flera orsaker, bl.a. att av denna förklaring följer att luften kommer att ändra sin hastighet högt avsevärt (motsvarande skillnaden i latituderna hastigheter). I verkligheten ändas inte luftens hastighet på grund av corioliseffekten.

Till de vilseledande hör de som betraktar en satellit i omloppsbana från pol till pol, alternativt en interkontinental missil som avfyras från någon as polerna. Denna förklaring är inte fel men eftersom hastigheten är 100-tals gånger större än vad luften blåser i atmosfären bryter matematiken kring ”tröghetscirkeln” mer eller mindre samman. Den intuitiva förståelse man får genom satelliter och missiler duger kanske för att förstå deras avlänkning, men inte luftens eller havsströmmarnas.

Till sist har vi två personer som kastar bollar till varandra medan de snurrar runt på en karusell. En något enklare version är golfspelaren som gör en putt på en stor snurrande karusell. För någon som står bredvid karusellen verkar bollen gå rakt, för golfspelaren verkar den vika av (åt höger om karusellen roterar moturs, som jorden). Denna förklaring är ofullständig eftersom det inte görs klart att vi har ytterligare en effekt verksam nämligen centrifugalkraften. Den gör att golfbollen, ur spelarens synvinkel gradvis försvinner ur sikte i en sig ständigt utvidgande spiral och aldrig kommer tillbaka. Om vi antar att bollen rör sig med 10 m/s och karusellen har en omloppstid på 5 sekunder skulle bollen, om bara corioliseffekten var verksam, snurra runt i en cirkel på 4 meters radie, dvs om centrifugaleffekten inte var närvarande.

Gaspard Gustave Coriolis fann 1835 att ett föremål som rörde sig inom och relativt ett roterande system erhöll en total tröghetseffekt som var lika med vektorsumman av den normala centrifugalkraften plus en (ofta mindre) tröghetskraft, det som kom att bära hans namn.

Ett sätt att göra sig kvitt centrifugaleffekten, neutralisera eller balansera den, är att deformera karusellen, göra den till en något konkav parabol. Den utåtriktade centrifugalkraften skulle då balanseras eller neutraliseras av tyngdkraften som vill dra bollen neråt, men samtidigt inåt, på grund av inverkan av karusellväggens parabolform.

Samma mekanism, fast ”upp och ner”, är hemligheten bakom corioliseffekten på jordytan (eller varje snurrande planet). Vår jord snurrar som bekant och den därav följande centrifugaleffekten har utvidgat jorden kring ekvatorn, plattat till den vid polerna på ett sätt som gör att den utåtriktade centrifugalkraften exakt balanseras av jordens dragningskraft (gravitation) som inte pekar rakt ”neråt” utan en aning inåt, mot jordaxeln. Vad som pekar ”rakt ner” är jordens tyngdkraft, vilken är summan av dragningskraften och centrifugalkraften.

Men denna balans finns bara så länge vi står still. Rör vi oss påverkas inte dragningskraften, men väl centrifugalkraften. Om vi för enkelhetens skull antar att vi springer österut så ökar vår totala ostliga rörelse och därmed den utåtriktade centrifugalkraften. Ökningen är vinkelrät mot rörelsen och pekar åt höger. Springer vi västerut minskar centrifugalkraften, den komponent av jordens dragningskraft som pekar inåt får övertaget och avlänkningen sker återigen åt höger.

Man kan på liknande sätt, utifrån en diskussion av obalansen mellan jordens dragningskraft och centrifugalkraft bevisa samma sak för nord-sydlig rörelse. Det är dock lite bökigare och den intresserade hänvisas till sidan 15 i en artikel jag skrev för flera år sedan och som nu hittas på många ställen på nätet, bla. på Princetonuniversitetets: http://www.aos.princeton.edu/WWWPUBLIC/gkv/history/persson_on_coriolis05.pdf
Den intresserade läsaren hänvisas också till http://www.meteohistory.org/2006historyofmeteorology3/2persson_hadley.pdf

God fortsättning önskar

/Anders Persson, meteorolog ECMWF

Stora problem efter Dagmar

Av Martin Hedberg

Trafikverket konstaterar att det är ett akut trafikläge efter stormen Dagmar. I Örebro län, Gävleborg, Dalarna, Västernorrland och Jämtland har många drabbats. Det är ett stort antal träd som har fallit över vägar och järnvägar. Detta medför att kommunikationerna i dessa län är högst begränsade. Många har också blivit strömlösa.

Det fortsätter att blåsa, om är inte med samma styrka som under natten. Vindarna avtar något under dagen, men under natten mot tisdagen så ökar de igen i södra Sverige. Under tisdagen så tilltar styrkorna igen i norra Sverige.

Vi kan alltså räkna med ett fortsatt besvärligt läge. Detta dels på grund av det som skett i spåren av Dagmar, dels på grund av att det fortsätter att vara förhållandevis blåsigt, dels beroende på att många julfirare har för avsikt att resa hem idag Annandagen.

Om man har möjlighet så kan det vara bra att avvakta med resan ett par dagar. Onsdag skulle kunna bjuda på relativt bra reseväder: En högtrycksrygg stabiliserar vädret över Skandinavien. Den blir i och för sig inte långvarig: från onsdag tidigt på morgonen till eftermiddagen, men det kan vara det som behövs. Dels för att få infrastrukturen i ordning, dels för att kunna resa under lugna väderförhållanden.

Hur som helst så är det inte många som kan välja annat än att vänta: Just nu står all tågtrafik stilla norr om Gävle. Trafikverket bedömer att den tidigast kan komma igång någon gång efter klockan 18 ikväll. Men man reserverar sig för att det är en prognos, inte ett löfte.

/Martin

Dagmar, en av de tio kraftigaste stormarna

Av Martin Hedberg

(uppdaterad)

Som jag skrev i förra bloggen så är det alltså två stormar, Cato och Dagmar, som nu laddar upp och kommande dygn dra in över Skandinavien. Norska Meteorologisk Institutt (met.no) har namngivit dem. Det är Dagmar som kommer att ställa till med mest problem för oss i Sverige.

Meteorologisk Institutt konstaterar att Dagmar kommer att kvala in som en av de tio kraftigaste stormarna som drabbat Norge de senaste trettio åren. I Norge kommer det på en del platser att bli stadigvarande vindar på 30 m/s och vindbyar på 40-45 m/s.

Här i Sverige drabbas just nu Lappland och Norra Jämtland av Cato, men/och när det lågtrycket drar bort i nordost under dagen så lämnar det utrymme för Dagmar. Dagmar kommer främst att drabba Sverige söder om Lappland.

Det är lite fascinerande att se stora tryckskillnader över stora ytor. Lågtryckscentrum kommer vid småtimmarna i morgon måndag att vara 963 hPa strax norr om Trondheim. Samtidigt så kommer Malmö att ha ett lufttryck på ca 1018 hPa. Däremellan ligger isobarerna tätt packade. Norr om lågtrycket blir det också blåsigt, men här kommer vindriktningen att variera mer då man är mer påverkad av rörelsen på själva lågtryckscentrum. Det kommer att vara kraftiga vindar över i stort sett hela Sveriges yta.

Det är alltså under natten mellan idag söndag och måndag (natten mellan Juldagen och Annandagen) som stormen viner och rister över oss. Det kommer att orsaka stora störningar i infrastruktur och på skogar. Det kommer att bli strömlöst i många hem, träd kommer att falla över vägar/järnvägsspår, plåtar, tegelpannor och andra föremål som antingen sitter lösa eller är bra vindfång kommer att slitas loss av de kraftiga vindarna.

Det kommer även att skapas stormfälld skog. I och för sig är träden med sina rotsystem relativt väl förberedda på nordvästliga vindar, men i kanter till hyggen så har träden varit förskonade från kraftiga vindar och därför inte etablerat robusta rotsystem. Vi kommer säkert även att se en hel del rotvältor till följd av att marken är våt och mjuk istället för frusen.

Det här var samma sak som hände när Gudrun drog fram: Hade det varit ordentlig tjälen i marken så hade inte lika mycket skog fallit. Å andra sidan hade umbärandena för människorna varit mycket större om det varit kallare då en stor del av befolkningen blev utan ström i många dagar.

Styrkan på vindarna kommer att variera över tid och rum, men generellt så kommer det att blåsa hård vind eller storm och det kommer att vara orkanstyrka i vindbyarna. Utsatta platser kommer stundtals att notera stadigvarande orkanstyrka.

Det blir som sagt var blåsigt på de flesta platser i Sverige. Men jag noterar att östra Svealand och norra Götaland kommer att bli något mer utsatt än man brukar vara i ”nordvästlägen”.

Å ena sidan är det bra att stormen framför allt härjar under natten. Detta helt enkelt för att samhället vilar, folk är inne. Det gör att riskerna minskar då färre exponeras direkt.

Å andra sidan så ser är det mycket svårt att nattetid få en överblick av omfattningen av skadorna om det är så att någon känner sig tvingad att gå ut, tex för att undsätta folk.

Det kan med andra ord vara klokt att redan idag under dagen, innan stormen har blåst upp, se till att säkra lösa föremål, byggställningar osv. Man kanske tom självmant och på ett kontrollerat sätt skall fälla något träd som man vet med sig står i riskzonen för att fällas av vinden och då ramla på något känsligt eller dyrt som tex ett hus. Ännu lättare är att flytta bilar så att de inte står i direkt riskzon.

Följ prognoserna och varningarna här på Klart.

Kommande dagar kommer vi att kunna följa stormens Dagmars härjningar bland våra fotografier på http://www.klart.se/foton/

Använd Juldagen till att minska riskerna och konsekvenserna av Dagmar.

/Martin

Och nu blir det blåsigt. Igen och igen.

Av Martin Hedberg

Nu blir det två stormar inom ett och samma dygn. Cato och Dagmar som Meteorologisk Institutt i Norge har döpt dem till.

Den första, Cato, sveper förbi Lofoten på en bana mot nordost. Det börjar under de tidiga morgontimmarna idag söndag. Det blir storm på många platser och orkan på en del platser i Nordnorge. Även i Lapplands och norra Jämtlandsfjällen blir det mycket blåsigt.

Under söndag kväll och främst den tidiga måndagsmorgonen så blir det riktigt blåsigt. Det är då Dagmar som drar in över Skandinavien. Vi väntar storm på många platser som vanligen klarar sig från blåsväder. På utsatta platser, tex kalfjället kommer det att blåsa orkan.

I stort sett hela Sverige drabbas. De kraftigaste vindarna sveper förbi under mörkret natten mellan söndag och måndag. Det är givetvis bra att göra vad man kan för att förebygga skador när det fortfarande är ljust ute under söndagen.

Ungefär samtidigt som det blåser som mest under de tidiga morgontimmarna på måndag så är det även som varmast, mellan 5 och 10 grader från Jämtland och söderut och mellan 5 och -5 norr om Jämtland.

Men som sagt var: Det kan komma att bli många skador på egendom under de två stormarna Cato och framför allt Dagmar kommande dygn. Det är bra att förbereda sig och försöka minska konsekvenserna.

/Martin

En synnerligen Jul

Av Martin Hedberg

En synnerligen god jul önskar jag er alla.

Idag kommer en högtrycksrygg att passera över Sverige vilket ger relativt vackert väder. Ännu på förmiddagen hänger det kvar en del tunga moln över östra Svealand och Götaland, men under eftermiddagen och kvällen har det mesta av dem dragit bort.

Det finns lite kalluft över Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och nordvästra Dalarna, men annars blev det en synnerligen mild/varm jul. Det är tom någon plusgrad i norra Lappland.

Och även om temperaturen sjunker under natten mot Juldagen (på grund av utstrålning av energi i den molnfria högtrycksryggen) så blir det ännu lite mildare/varmare i morgon Juldagen. För att inte tala om Annandag jul då vintervärmen sprider sig över stora delar av landet. Noll eller plusgrader hela vägen upp till Luleå. Ja och även i den norra delen som är kvar ovanför Luleå så blir det mildare än normalt.

Den här julen kommer vi inte bara att minnas som väldigt mild. Vi kommer även att behöva tampas med kraftiga vindar. Juldagen (söndag) blir blåsig och under Annandag jul (måndag) blir det synnerligen blåsigt.

I skenet av de två senaste jularna så kan vädret den här julen kanske tyckas besynnerligt. Men sett i skenet av globala förändringar så framstår det inte som så onormalt. Bara synnerligen annorlunda mot vår bild av hur vintrar skall vara.

God Jul,

/Martin

Ta det nu försiktigt!

Av Martin Hedberg

Idag är det en av de stora resedagarna här i landet. Vi reser med flyg, tåg och, skulle jag gissa, främst bil. Eller säg så här: Om det är någon gång som vi gärna hoppar in i bilen så är det vid julresor, skid- och sommarsemestrar. Anledningen är uppenbar: Man är fler som skall till samma ställe (det blir billigare totalt än om man tex tar tåget) och man skall ha med sig en massa prylar, både fram och hem.

Så, det är många på vägarna och bar det i sig gör att riskerna för att varje fordon ökar (Givetvis ökar totalen därmed också). I vissa situationer minskar dock riskerna med många fordon: Det är helt uppenbart att man inte kan köra fort. Det kan i och för sig bli fler kollisioner, men resultatet blir främst plåtskador, inte lika allvarliga personskador.

Men idag ställer vädret till med ytterligare problem. Dels för att temperaturen stiger, dels för att ett nederbördsområde passerar över landet. De väderrelaterade problemen kommer främst att vara i södra Norrland och nordvästra Svealand. Men även norra Norrlands kustbandet drabbas av den obehagliga kombinationen regn på kalla vägbanor. Därtill blir det blåsigt i norra Norrland samt i Jämtlandsfjällen.

Kruxet är att det har varit kallt, men att temperaturen nu stiger. Det räcker egentligen, eftersom fukt från luften kondenserar på marken. Men nu kommer det dessutom alltså att komma regn/snö/snöblandat regn. Det fryser till is när det träffar marken.

De som ansvarar för halkbekämpning kommer att ha mycket svårt att hinna med att parera problemen i takt med att de uppstår. Det lär inte bli lättare av att även deras framkomlighet påverkas negativt av att det är många resenärer ute.

Och tittar man på vilka resurser som finns att tillgå så kommer säkert en del att tvingas arbeta med bärgning och annan hantering av olyckor istället för att hinna lägga tid på att förebygga olyckor.

Så kommer vi då till den stora insatsen som vi vanliga resenärer kan göra: Ta det försiktigt! Starta i god tid. Var på gott humör. Undvik omkörningar (Om det är en kö på 500 bilar så vinner man inte så mycket tid på att köra om tio bilar. Däremot ökar man riskerna för olyckor markant).

Givetvis har man bra vinterdäck på bilen och har packat förnuftigt. Jag menar inte bara på taket utan inne i bilen. Ta en fundering på hur föremål inne i bilen skulle röra sig/skada passagerare vid en krock eller dikeskörning. Grejer ligger då inte still utan flyger då omkring inne i bilen!

Denna uppmaning gäller i synnerhet folk i bilar av kombimodell. Lägg tunga och hårda saker lågt. Använd lastnät och/eller surra fast lasten. Vad är det för poäng med att klara livhanken med hjälp av stark kaross, säkerhetsbälte och airbag om man ändå bryter nacken på grund av en slalompjäxa som kommer flygande inne i bilen?

De allra flesta resor gå bra och sker utan incidenter. I en del fall för att man haft tur, men i de allra flesta fallen för att man varit förutseende, riskmedveten, rutinerad och erfaren. Nu kan man inte alltid för alla dess på en gång, men man kan i alla fall lägga lite extra krut på att vara förutseende och att vara på gott humör.

Ha en riktigt bra dag!

/Martin