Archive - oktober 2011

Anthropocene, högtryck och milda höstvindar

Av Martin Hedberg

Högtrycket över östra Europa står emot lågtrycken från Atlanten. Vi ligger i och för sig i gränslinjen och understundom stjälper något regn/snöområde in över Skandinaviska fjällkedjan. Men på det hela taget är det det högtrycksdominerat väder i Sverige kommande dagar. Och eftersom högtryckscentrum ligger sydost om oss så matas mild luft upp över Skandinavien med sydliga vindar. Det är tre till fem grader mildare än vad erfarenheten (statistiken) säger oss att det brukar vara så här års.

Det är milt här hemma, men det snöar i New York. Och är översvämningar i Thailand. Verkar inte vädret vara lite ur gängorna? Vad kan det bero på? Kosmisk strålning och en annalkande istid? Ovanligt mycket vulkanutbrott?

Eller kan det vara så att koldioxid, metan och freoner faktiskt är växthusgaser och att vi människor, otänkbara tanke, har förändrat dess förekomster och koncentrationer. Att skogsskövling påverkade ekosystemens förmåga att binda tex kolföreningar och att luftföroreningar påverkade jordens albedo? Att halten koldioxid, nu drygt 390 ppm istället för de 280 som var före industriella revolutionen, såväl förstärker växthuseffekten som medför att haven sakta försuras?

När koldioxiden är i luften så förstärker den växthuseffekten vilket påverkar strålningsbalansen av energi till/från Jorden och att det, via komplexa återkopplingar i naturen, påverkar allt liv. Men koldioxid löses också i vatten och detta påverkar livet i haven som har skal och strukturer som byggs upp av kalciumkarbonat. När koldioxiden löses i vattnet blir vattnet surare, pH-värdet sjunker. Växter och djur som använder kalciumkarbonat för att bygga skal/skelett får det svårare. Till slut löses skal och strukturer helt enkelt upp.

Nej, inte kan väl vi människor, som är så små (låt vara sju miljarder små), påverka Jorden som är så stor? Nej, det vore jättekonstigt.

Fast okay. Lite skillnad kanske vi gör. Men att det skulle kunna bli sämre, det har jag svårt att se. Det kan ju liksom bara bli bättre. Se tex på Aralsjön. Förut var det en sjö, nu har det blivit två! Det är i och för sig bara en bråkdel av vattnet kvar och det mesta av livet i och kring sjön är borta, men ändå!

Nej, om vädret är ur led så måste det bero på något annat än oss människor. Det ser förresten ut att bli fint väder idag, jag tror att jag skall gå ut och gräva lite sand. Kanske stoppar jag ner huvudet en stund.

Eller så låter jag bli.

Välkommen till Anthropocene. Som National Geographic skrev: ”It’s a new name for a new geologic epoch—one defined by our own massive impact on the planet.”

Vi påverkar vår planet i stor omfattning, men vi kan inte styra eller kontrollera förändringen. Det skapar inte bara stormar, översvämningar, torka och annat extremväder. Det skapar även fina höstdagar. Men vi kan inte välja när och vad vi skall få.

Att förneka vetenskapliga resultat fördröjer och försvårar. Men det förändrar inte omvärlden till det bättre. Men även om den mest hårdförnekande individerna bara är ett fåtal (om än högljudda), så har våra samhällen en förmåga att förneka det vi står inför. Samhället i stort tror att vi kan undvika problem genom att köra lite mindre och sänka inomhustemperaturen.

Men Anthropocene är redan här. Vi måste lära oss att leva i den tidsperiod vi varit med och skapat. Och samtidigt inte göra saken ännu värre. Det är en utmaning och den förutsätter att vi inte förnekar vetenskaplig kunskap.

/Martin

När kommer vintern?

Av Martin Hedberg

(Uppdaterad) Det är nu många som längtar efter vinter. Nej inte alla, men många.

Vintern har kommit fläckvis i Lapplandsfjällen, inte mer.

Statistiskt sett borde det vara vinter i nästan hela Norrland (inte Medelpad, Hälsingland och Gästrikland) samt Svealand väster om Siljan.

Varför det inte är mer vinter än det är? Det är inte kallt nog.

Jo, det var en enkel tulipanaros, men man kanske inte skall vänta sig mer vinter än så. Bara för att det varit kallt och de två senaste åren så betyder inte det att kommer att vara det denna vintersäsong också.

Men man kan ju önska. Och man kan göra prognoser.

Om vi tittar på de närmsta dagarnas prognoser som sträcker sig en vecka in i november så ser det ut att bli ett par grader mildare än normalt.

Och tittar man på långtidsprognoser, t.ex. de från WSI, så förkunnar de att hela vintern blir mildare än normalt här i Norden.

Så vi kanske skall ställa in oss på en lång höst istället för en sträng vinter. För sydligaste Sveriges del kanske man skall stryka första ordet i rubriken och bara säga: Kommer vintern?

/Martin

Ut ur dimman

Av Martin Hedberg

Dagens blogg är ett svar på en fråga från en läsare, Stefan, som vi fick angående dimma:

Fråga: En liten undran varför det verkar så svårt för er att förutse var dimmolnen ligger kvar eller inte. Har ni bättre verktyg nu, eller är det lika svårt som förr. Igår var det en gul sol i er prognos och lika idag. Men ute ligger dimmolnen gråa, och det gäller ett stort område, så det går väl inte ”som du brukar” säga att det är svårt att säga för en lokal ort… Tacksam för svar! PS och när kommer vintern? DS

Svar: Hej Stefan. Dimma är svårt att prognostisera dels eftersom den kan vara mycket lokal, dels eftersom det är mycket små saker som avgör om dimman skall lätta eller inte. Om dimman är 40 eller 60 meter tjock respektive hur kompakt den är kan göra skillnad mellan att solen förmår ”bränna igenom” eller inte.

När solen väl har trängt igenom dimman och kan värma marken så lättar den ofta rätt snabbt. Därefter kan dimman antingen lösas upp eller övergå till stackmoln/stratocumulus. Det kan i sin tur göra att solen åter går i moln, trots att dimman lättade.

När dimma väl lättar så stiger ofta temperaturen flera grader. Det hänger givetvis samman med att solen värmer en hel del, men lika viktigt är att den så kallade inversionen löses upp.

En inversion är en situation där temperaturen stiger med höjden. I en inversion är det alltså kallare närmare marken än högre upp. När inversionen löses upp så blandas varmare luft ner till marken.

Inversioner är vanliga höst- och vintertid och temperaturskillnaderna kan vara av storleksordning tio grader på en höjdskillnad av bara hundratalet meter.

/Martin

Klimat och skiftnycklar

Skiftnyckel

Klimat och skiftnycklar

Av Martin Hedberg

Det är som bekant känt att vi människor påverkar såväl klimatet som vädret genom olika aktiviteter.

Vi genererar nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären, detta minskar utstrålningen och värmer därmed planeten. Det påverkar även den kemiska sammansättningen i haven eftersom koldioxid löser sig i vatten. Detta gör att pH-värdet sakta sjunker vilket påverkar växter och djurs förmåga att bygga strukturer, skal och skelett.

Vi förändrar även jordens albedo, dels genom utsläpp av aerosoler (partiklar, luftföroreningar), dels genom att vi förändrar reflektionsförmågan på markytan i sig, tex genom att bygga städer eller förändra växtligheten.

Vi gör detta i all välmening (oftast). Vi vill helt enkelt skapa oss lite bättre bättre livskvalitet. Men samtidigt så visar det sig att det, och en del andra saker vi gör (t.ex. utrotning av växt- och djurarter, spridning av kemiska föroreningar, övergödning mm), är på väg att få rätt så långtgående negativa konsekvenser.

Frågorna som vi hanterat hittills har mest handlat om hur vi skall kunna bli lite ”grönare” eller mer ”miljövänliga”.

Jag är själv lite kluven till att bara se problemen genom detta synsätt. Jag brukar poängtera att det viktiga inte är att göra rätt utan att sluta göra fel. Nu kanske någon påstår att det är två sidor av samma mynt, men så enkelt är det inte. Om t.ex. jag (eller hela Europa) använder lite mindre diesel/bensin i min bil så betyder det dels att priset på olja sjunker (något), dels att det finns olja tillgängligt för någon annan att använda. Men samtidigt kan man inte försvara att jag/vi skall elda upp oljan för att det inte skulle göra någon skillnad eller för att förhindra någon annan att göra det.

Kruxet är att det inte är tillräckligt effektfullt att anta att marknadskrafterna kommer att lösa våra problem. När priset på olja/kol/naturgas är högt så lönar det sig att leta/utvinna den till och med från svårtillgängliga platser. När den är billig så lönar det sig inte att investera i förnybar energiproduktion. Vill man förhindra att människan använder olja/kol/naturgas så skall man låta bli att gräva upp den från början. Men det är ett beslut ingen kan fatta annat än på mycket lokalt plan eller på sin höjd inom en nation.

Detta leder till fortsatt Business As Usual, och sålunda att vi fortsätter att påverka vår omgivning negativt.

Det leder oss också till mer extrema och kontroversiella förslag och åtgärder för att ”köpa oss tid” och försöka undvika de mest negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Forskare och beslutsfattare samlas nu för att diskutera möjligheterna att aktivt påverka klimatet i en önskvärd riktning. Det kallas ”geoengineering”.

Det handlar främst om olika åtgärder för att kyla av planeten lagom mycket för att förhindra fortsatt avsmältning av glaciärer och för att säkerställa vattenresurser. Det handlar även om att framkalla regn och förhindra värmeböljor/torka.

Metoderna och uppfinningsrikedomen förefaller vara stora, men de samlas kring två principer: Minska solinstrålningen respektive ta bort växthusgaser ur atmosfären.

Att ta bort växthusgaser ur atmosfären kan lösa en stor del av grundproblematiken, kruxet är att det är en långsam process, det är osäkert om den fungerar och den är dyr. Man talar tex om att göda haven för att stimulera fotosyntes (och att plankton när de dör faller ner till havsbotten och sedimenteras).

Att begränsa instrålningen är lättare och går snabbare. Men dels löser den inte det egentliga problemet, dels kan/kommer den att få andra konsekvenser. Det mest diskuterade förslaget är att sprida svavelpartiklar i stratosfären. Det har kallats för ”The Pinatubo option” för att det är att härma kraftiga vulkanutbrott. Man vet att det skulle kyla planeten, men man vet inte hur det skulle påverka andra viktiga processer, tex ozonskiktet, jetvindar, monsunregn osv.

Att aktivt påverka klimatet är mycket kontroversiellt. Hur kan vi vara säkra på att våra åtgärder får önskade resultat? Vem är det som skall fatta besluten? Hur gör vi (vem) om någon nation går sin egen väg i tron att de skall fixa till sitt eget väder (vilket även kommer att få konsekvenser för övriga nationer).

Men samtidigt kan man inte försvara att vi inte skulle agera alls om det nu finns en möjlighet att förhindra katastrofer. Och eftersom vi redan påverkar klimatet, låt vara inte avsiktligt, varför skulle det vara sämre att föröka göra bra och genomtänkta saker än dåliga ogenomtänkta? Är det sämre att sprida svaveldioxid i stratosfären än att elda kol (med svavel) vid marken?

Vi har hittills försökt lösa frågan genom att samlas och försöka göra lite mer rätt och lite mindre fel (formaliserat tex genom Kyotoprotokollet). Nu verkar det finnas teknologiska ambitioner som i och för sig inte löser de grundläggande problemen, men…

Nåväl, tärningarna är kastade och fler är på väg att kastas. De kommer att både landa och rulla, men ingen vet riktigt hur. Det påverkar oss alla.

Trevlig helg.

/Martin

Saker som finns, även om man inte ser dem

Av Martin Hedberg

Jag gav en intervju häromdagen med anledning av ett seminarium om energi där jag hade belyst klimatfrågorna. Journalisten ställde många många belysande frågor och så kom en som gjorde mig lite förvånad: ”Vad svarar du de som säger att växthuseffekten inte finns?”

Jag blev lite brydd eftersom jag inte visste om hon menade växthuseffekten som sådan eller den förstärkta växthuseffekten. Journalisten hade precis innan poängterat att jag skulle vara konkret och inte använda för krångliga ord. Jag skulle gärna ge ett långt och förklarande svar, men svarade något i stil med att utan växthuseffekt skulle planeten jorden vara en djupfryst planet och man kan se paralleller till istider då växthuseffekten är svagare än den är idag.

Det som är lite fascinerande, och skrämmande, är hur vissa påståenden lever vidare, trots att de blivit besvarade massor av gånger, såväl med vetenskaplig stringens som med metaforer så att förskolebarn förstår. Men det är klart, om en journalist ställer frågan som ovan så kan man som lekman lätt få intrycket av att det fortfarande är en relevant fråga, trots att växthuseffekten som sådan beskrevs första gången för snart 200 år sedan (av matematikern Joseph Fourier år 1824).

Att det finns en växthuseffekt borde i dagens upplysta samhälle inte vara mer kontroversiellt än att jorden är rund eller att vatten utvidgar sig när det fryser till is eller att kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter är ett irrationellt tal.

Inget av dessa saker ser vi direkt med blotta ögat, men när vi trots det förstått hur det ligger till så klarnar mycket av bilden varför världen runt omkring oss fungerar som den gör. De har det alla gemensamt att det visats genom vetenskaplig bevisföring innan det blivit allmän kunskap.

Jorå, växthuseffekten finns, vi människor har förändrat den och genom detta har vi ändrat balansen mellan hur mycket energi som kommer till respektive lämnar planeten jorden. Och detta får konsekvenser på såväl väder och klimat som ekosystem, glaciärer, hav mm.

Och trots all vetenskaplig kunskap som finns i ämnet så har människan ännu inte lyckats skapa en hållbar färdplan för hur vi skall undvika mycket besvärande situationer rörande just dessa förändringar. Vi närmar oss, eller har redan kommit fram till, den punkt där vi dels tvingas till anpassning, dels börjar dra upp riktlinjer för hur vi skall kunna ”fixa” klimatet. Det senare tex genom att sprida svavelpartiklar i atmosfären, järn i haven osv. Det oroar mig.

Men frågan är vad som är värst: Att förneka vetenskapliga resultat som säger att vi påverkar klimatet eller att tro att vi skall kunna styra väder och klimat.

Vi är inte i någon av dessa ytterligheter, vi är mitt emellan: Vi påverkar klimatet, men kan inte styra det på ett kontrollerat sätt.

/Martin

Högtryck över helgen

Av Martin Hedberg

Ett högtryck har nu etablerat sig över Skandinavien. Det ger mestadels klart väder, såväl om dagarna som om nätterna. En hel del sol dagtid, men också sjunkande temperaturen och minusgrader eller nattfrost på de allra flesta platser.

I samband med att högtrycket förskjuts österut under helgen så etableras efterhand en sydlig luftström över Sverige. Japp, det betyder att temperaturerna stiger någon grad från söndag och i början av kommande vecka.

/Martin

Återta energi och makt på Gotland

Av Martin Hedberg

Jag är i Visby och skall hålla en föreläsning på högskolan om klimatförändringar nu under förmiddagen. Det är för en grupp internationella studenter som är här och studerar vindkraft.

Som bekant finns det en hel del vindkraftverk på Gotland, men även utbildningar som alltså inte bara attraherar svenska studenter utan även utländska studenter.

Igår deltog jag i ett seminarium som handlade om vindkraftens roll globalt, nationellt och regionalt. Jag inledde med att ge en översiktlig bild av grunderna i klimatfrågorna och förutsättningarna, på global och nationell nivå, att nyttja energin i vinden för att producera elektricitet (som vi bara förutsätter skall finnas till hands i vårt samhälle).

Det finns många, såväl enskilda markägare som större energibolag, som vill bygga vindkraft på sin egen eller arrenderad mark. Det är dock inte bara att sätta upp en mast, regelverket är omfattande (om än hanterbart) och det finns många intressen som skall tas tillvara.

När man har tar bort områden som ligger för nära bostäder, inkräktar på naturområden, stör kulturarv, skymmer utsikter, inkräktar på djurliv, stör flygtrafik, radiokommunikation, väderradar (!) mm så är inte ön så stor längre. De allra bästa platserna sett till vädret och ekonomin, dvs hur mycket det blåser och hur lämpligt det är att ansluta vindkraftverket till nätet, de tas bort tidigt.

Men kvar blir i alla fall områden där man nu vill styra upp byggandet av vindkraftverken så att det redan från början finns en långsiktig plan över såväl teknik som estetik.

Regering och Riksdag har fattat beslut om att bygga ut den förnybara energin i Sverige. Det är inte bara av ”miljömoraliska” skäl, nej det kanske snarast är av geopolitiska och ekonomiska skäl. Och det är inte heller bara på Gotland det skall ske, men här finns en stolthet och stora ambitioner över vad man gjort hittills och den potential man har.

Vårt beroende av fossil energi (såväl i Sverige som i världen) är stort och förfogar vi inte över de resurserna själva så måste vi importera dem. När det dessutom tar lång tid att ställa om energiinfrastrukturen i landet så sitter vi lite i klistret om/när tillgång och priser förändras. Något som de gjort och rimligen kommer att fortsätta att göra. Detta beaktande att mängden fossila resurser är begränsade och att vi dessutom blir fler människor såväl på planeten som vill ha tillgång till denna ändliga resurs.

Bättre är väl då att utvinna energi ur förnybara resurser (t.ex. vind-, vatten-, sol- och vågenergi samt biomassa) och samtidigt skapa arbetstillfällen och exportmöjligheter? Vi kan exportera såväl energi som teknik och kunskap.

Vi har gjort en del, men/och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det kommer inte att ”rädda klimatet”, men det är ett geopolitiskt, strategiskt och ekonomiskt viktigt vägval.

Det är också viktigt att respektera de olika intressegrupper som påverkas av besluten. Det är naivt att tro/önska att allt skall vara som det alltid har varit.

En viktig aspekt som ofta glöms bort är att förnybar energiproduktion är en stor möjlighet för enskilda individer, dvs privatpersoner, att återta makt från de stora företagen. Allt måste inte ägas och styra av myndigheter eller stora bolag.

De flesta privatpersoner har inte möjligheter att bygga en vattenkraftdamm, kärnkraftverk eller kolkraftverk. Vare sig för att producera energi till sig själv eller andra. Men genom såväl småskalig produktion som att gå samman i föreningar så kan enskilda individer, med eller utan egen fastighet, vara med och producera förnybar energi. Detta främst genom vindkraft, men även andra former av förnybar teknologi (t.ex. sol- och bioenergi).

Förnybar energi är en viktig del i vår framtida välfärd. Det är miljömässigt mycket bättre än fossil energi. Och det ger oss möjligheten att återta och sprida lite av makten över väsentliga funktioner i samhället som t.ex. energiproduktion. Förnybar energi lämpar sig mycket väl att producera och vara ägd av såväl stora bolag, som enskilda individer.

/Martin

Halka

Av Martin Hedberg

Nu när vintern är i antågande finns det anledning att påminna sig om att det kan vara halt, såväl för bilister som för cyklister och fotgängare.

Det har under natten snöat/kommit blötsnö/regnat. Temperaturen ligger kring eller under noll grader på många platser från Dalarna och norrut. Det gör att det som ser ut som våt mark/väg i själva verket kan visa sig vara fruset vatten.

Dvs se till att ha vinterdäck om det någon gång under er färd råder vinterväglag och anpassa hastighet och körstil till såväl rådande före som andra trafikanter (som kanske har slarvat med vinterdäck).

/Martin

Snöfall, sedan mildare igen

Av Martin Hedberg

Söndagen började med vackert väder på många platser i landet. Det till följd av den svaga högtrycksryggen som vi har/har haft över oss.

Men i väster har nästa nederbördsområde reda laddat upp. Själva lågtrycket ligger kvar ute på Atlanten, men regn och snö kommer att driva in under dagen. Och det går rätt så fort, redan vid lunchtid har det börjat snöa/regn i Jämtlandsfjällen.

Och under eftermiddagen så rör sig området med kompakta moln, regn och snö allt längre österut över landet. Som helhet kommer det att komma nederbörd i i stort sett hela landet innan midnatt.

Nederbörden kommer som snö/blötsnö från norra Dalarna och norrut. Från Siljan och söderut blir det regn.

Om du skall ut i trafiken så kan det med andra ord vara läge att ha på vinterdäcken och anpassa körstilen/hastigheten till fläckvis vinterväglag.

Hur länge ligger då snön kvar? Det är inte ens säkert att den ligger kvar så länge, marken håller fortfarande plusgrader även i södra Norrland. Men säg att den kan ligga kvar från i norra Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Undantaget kustlandskapen där inflytandet av det ännu förhållandevis varma vattnet håller upp temperaturen något.

Men även om vi just nu har för årstiden normala temperaturer i landet så kommer det att bli lite mildare. Under nästa helg så stiger nämligen temperaturen och en hel del av den snö som faller nu kommer då att töa. Det kan då tex bli mellan fem och tio grader i Jämtland.

/Martin

Ett litet andrum

Av Martin Hedberg

Nu när lågtrycket ligger öster om oss så öppnar det vägen för kall luft att strömma ner över Skandinavien. Det gör att idag fredag kan upplevas som en liten skiljelinje mellan det som var sensommar och det som är höst.

I stora delar av landet kommer det därtill att bli minusgrader tidvis under helgen. Snö har det redan kommit i Lapplandfjällen. Det blir en del flingor även i södra Norrland och en bit öster om fjällen. Detta kommer dock inte att ligga kvar.

Lördagen kan nog bjuda på vackert väder på många platser i samband med att det är torr och klar luft som strömmar ner med de nordliga vindarna. Men på vissa platser, tex Gotland, kan de nordliga kalla vindarna över ett relativt sett varm hav innebära att det bildas såväl moln som nederbörd.

Under natten till söndag växer en högtrycksrygg till över oss och i och med det så sjunker temperaturen ytterligare. Jag kan även tänka mig att det i samband med det bildas omfattande dimma som täcker större eller mindre områden på söndag morgon och förmiddag. Det kommer att bli riktigt vackert -om man ser det från ovan. Står man mitt i dimman kommer söndagen att upplevas som en gråmulen dag.

Men den ligger inte så länge. Nya fronter avancerar in från väster och det betyder att det både blir blåsigt igen och att det kommer mer regn. Det senare märks till en början i Jämtland, Härjedalen, Dalarna och Värmland. Men under senare delen av söndagen så fortsätter nederbörden österut över landet.

Det ser ut att bli uppehåll på måndag, men regnområden finns uppradade på Atlanten och matas in av västliga vindar. Det kan vara av intresse för de i södra Sverige som då går ut på älgjakten.

Temperaturmässig har vi nu hamnat på eller strax under det som kan betraktas som normalt med hänsyn till årstiden och statistik. Oktober är en klassisk höstmånad som jag själv uppskattar. November däremot ger jag inte mycket för: Kallt, men inte tillräckligt kallt. Och framför allt inte tillräckligt med ljus. Då är december bättre -när det finns snö.

Men bäst av allt är trots allt oktober och helst i norra Sverige: både höstfärger, snö och ljus.

Trevlig helg

/Martin