Archive - mars 2010

Påskväder – de senaste åren

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

När blir/blev det vår?

Martin säger:

Det har väl inte undgått någon i Götaland eller Svealand att våren tycks vara här. Är den då sen, tidig eller i fas med vad den brukar vara?

Med den kalla och snörika vintern i färskt minne så är det nog många som skulle svara att våren är sen. Är den det och i så fall hur mycket?

Svaret är omkring en vecka senare än normalt. Fast i Lund var den precis enligt tidtabellen den 25 februari.

Våren definieras, som vi talat om tidigare, genom att det skall vara en dygnsmedeltemperatur som under sju dagar varit över noll grader. (Om den är över tio grader så är det sommar). Det säger sig självt att man inte får driva definitionen hur långt som helst. Den upplevda gränsen mellan vinter och vår är inte huggen i sten. Snön kan smälta och knopparna slå ut även om det, enligt definitionen, fortfarande är vinter.

Våren kan inte heller, enligt definitionen, ske före 15 februari. Detta även om det före detta datum skulle vara en högre dygnsmedeltemperatur än noll sju dagar i sträck. (Det krävs en temperatur under noll grader, sju dagar i sträck, för att det skall bli vinter efter hösten. Detta gör att våren kan komma direkt på hösten, men först den 15 februari).

Man kan också fråga sig om det blir vår dag ett eller dag åtta? Det är en sak att det krävs sju dagar med minst noll grader för att man skall kunna säga att ”nu är det vår”, men vilken av dagarna blev det vår? Eftersom man inte alltid kan vara säker på att prognoserna blir exakt rätt på decimalen så är det bara är i efterhand man kan konstatera säkert när det blev vår. Lite krystat, men så blir det om man följer definitionen.

Man kan däremot konstatera att det är ”vårtemperaturer” även om alla sju dagarna inte passerat ännu.

Vi bor i ett land som sträcker sig över stort avstånd i nord-sydlig riktning och dessutom har såväl lågland, kust, skog och fjäll (mm). Det gör att man varken kan förvänta sig ett datum då årstiderna växlar, eller att våren skall vara lika sen/tidig i hela landet. Det kan mycket väl bli så att våren var sen i Halland, blir tidig i Bergslagen och normal i Lappland.

Jag vill i detta sammanhang be om ursäkt för alla programledare som i TV (såväl SVT som TV4) så gärna vill poängtera att ”äntligen har våren kommit”, bara för att snön smält bort utanför TV-husen i Stockholm. Det kan hända att en och annan meteorolog faller i samma fälla, men lyckligtvis är det sällan.

Hur som helst så är det vår i södra Götaland och vårtemperaturer i hela Götaland och stora delar av Svealand. Det är tänkbart att våren redan nått så långt norrut som till Dalarna. Men det vet vi (enligt definitionen) inte förrän om en vecka. Men känslan kan man ta ut i förskott 🙂

Och det töar. Främst i Götaland. SMHI varnar för höga flöden (klass 1, den lägsta nivån av varning) i små vattendrag i delar av Götaland och södra Svealand. Man varnar även för 1-2 dm nysnö i Norrlands inland och kustland. Detaljerna ser ni genom att klicka på ”Varningar” för Klart’s förstasida.

/Martin Hedberg

Snön försvinner inte, den omvandlas

Milt och regn. Det är receptet för att snön skall försvinna.

Men jag skall vara tydlig och poängtera att snön inte försvinner, den omvandlas till rinnande vatten. Det är det som händer i Götaland och delar av Svealand kommande dagar.

Och vatten påverkas som så mycket annat av gravitationen, det rinner neråt. Men innan det nått sin lägsta punkt, havet, så har det samlats och transporterats i bäckar, åar och sjöar.

Det kan för all del även rinna ner i marken.

Men om det skulle visa sig vara fullt i dessa reservoarer och transportkanaler, dvs marken är mättad eller frusen och vattendragen redan fulla, då rinner det över.

Och ”rinna över” innebär att ytor som tidigare inte var täckta av vatten blir det. Risken finns att detta även omfattar ytor som vi tagit i bruk till annat, tex för hus, vägar, järnvägar, el- och teleledningar, avlopp, grödor mm.

Ibland när media skall rapportera om översvämningar så tar man en sverigekarta och målar blått över hela landskap där det förekommer översvämningar. Det ger fel associationer: Hela södra Sverige kommer inte att ligga under vatten. Men det räcker med att vissa delar, tex ett hus eller en väg, ligger under vatten eller spolas bort av framrusande vatten, för att det skall innebära stora problem, kostnader och kanske konsekvenser på andra områden.

Om man vet att man kan beröras av konsekvenser av översvämningar, eller att man har möjlighet att förhindra eller mildra dessa konsekvenser, då har man de närmaste dagarna möjlighet att göra skillnad.

Nu lämnar vi en årstid bakom oss och det kommer att märkas. Översvämningar på en del platser, tussilago på andra. Samt överlag mindre snö.

/Martin Hedberg

Våren 4

Det har gått trögt med vårens framryckning i söder. Åtminstone om man avser den meteorologiska våren, det vill säga sju dagar i följd då dygnets medeltemperatur är över noll.

I slutet av februari inträffade detta programenligt i sydligaste Skåne men sedan har det gått i baklås. Lite avancemang har det trots allt blivit i södra och västra Götaland under mars men vintern håller envist emot och för närvarande är våren en aning försenad. Den borde vid det här laget kommit upp mot södra Svealand. Men under den närmaste tiden ser det lovande ut för en vårattack upp över Götaland och Svealand.

Föregående blogg om fenologi har gett en del kommentarer. Till Lasse kan jag säga att vägledningen för fåglarnas ankomst efter vintern är dels ljuset och dels de meteorologiska förhållandena bland annat dygnsmedeltemperaturen. För sädesärlan brukar ankomstdatum ligga under första veckan i april i Götaland, andra veckan i Svealand och tredje veckan i södra Norrland.

/John

Varken vinter eller vår?

Regn och snö i söder idag, varmare men fortfarande molnigt. Norra halvan av landet har fortfarande vinter med dagsmeja.

Vintern ger sig inte. Idag rör sig fronter österut över landets södra halva. De följs av en högtrycksrygg, men det ser ut att bli mer moln än vad som vanligen följer med dem.

I norra halvan av Sverige är det som bekant fortfarande vinter. Men med solens hjälp får vi till någon eller ett par plusgrader på dagen.

Nåväl. Det blir ljusare för var dag som går, både på morgonen och om kvällen. Jag kan ta antingen vinter eller vår, men jag vill absolut inte byta bort ljuset.

/Martin Hedberg

Kom våren av sig?

Många i Götaland och Svealand frågade sig idag vad som hände med våren. Det var på gång, men så plötsligt kändes det väldigt mycket vinter igen. Snö, kallt regn och blåsigt. Och inte mycket till sol, trots att vårdagjämningen just inträffat.

Men lugn, i större delen av Norrland är det fortfarande vinter fler veckor till. Det är nu den bästa skidåkningen finns, långa ljusa dagar, inte tokkallt i luften, men ändå en massa snö.

Aj, då. Det var inte det ni ville höra. Ni hade ställt in er på att snön töade och att vårblommorna snart skulle titta fram. Kanske skulle man kunna byta till sommardäck vilken dag som helst, plocka fram vårgarderoben och hänga in dunjackan?

Men så här är det med vädret. Det kastar lite fram och tillbaka. Det märks som mest i skiftena mellan årstiderna. Om temperaturen går från -3 till +7 och sedan tillbaka till -3 så blir vi så mycket mer förvånade än om temperaturen hoppar mellan -15 och -5. Men det är fortfarande tio graders skillnad.

Men okay, våren är på gång.
Ju längre vi väntar, desto mer sannolik blir den 😉

I natt blir det allmänt minusgrader i Sverige. Men redan i morgon måndag eftermiddag är det åter mildare luft som strömmar in. Det kommer att påverka snötäcket såväl i Götaland och Svealand som i södra Norrland och Norrlands kustland.

Återstår att se om vintern gör något tappert försök till efter det.

Må gott,

/Martin Hedberg

Våren 3

Studium av händelser inom växt- och djurriket beroende på årstidsväxlingarna kallas fenologi.

Man noterar årligen datum för olika företeelser som exempelvis trädens lövsprickning och lövfällning, insjöarnas isläggning och islossning och blomningsperiod av olika arter. Detta kan man koppla till dygnets medeltemperatur och framställa så kallade fenologiska tabeller. Man uppmärksammar också flyttfåglarnas sträcktider som också bland annat är beroende på temperaturen.

Ett populärt mått på vårens ankomst är när olika fågelarter återvänder efter vintern. Stare och lärka brukar vara de första förelöparna till våren. När dygnsmedeltemperaturen sedan börjar komma över på plussidan, alltså vid vårens genombrott, följer sedan bland andra tofsvipan och något senare är det dags för bofink, sädesärla och rödhake.

När dygns medeltemperaturen sedan har kommit över cirka 5 plusgrader är det dags för rödstjärt, svalor och gök för att nämna några. Allt enligt de fenologiska tabellerna.

/John

Kamp mellan Kung Bore och Gumman Tö

Våren är på gång.

Vårvindar gjorde ju entre i södra hlavan av landet i förra veckan, men kalluften kom tillbaka. I samband med att vi redan har gott om snö så var det inte svårt för vintern att ta ett omtag.

Nu ser våren ut att göra ett nytt försök. Under onsdagen kryper temperaturen upp över noll grader i Götaland, Svealand, sydligaste Norrland och längs med Norrlandskusten. På torsdag och fredag och över helgen likaså.

Det här gäller dagtid. Nattetid sjunker det ner till noll eller kallare. Men våren är på gång.

Händelserna får mig osökt att minnas sagan om årstidernas kamp med Kung Bore (Kung Frost?) som satt mäktig, men som till slut fick ge sig för Gumman Tö och vårens entré.

Har ni läsare mer referenser till den eller liknande sagor? Det skulle vara intressant att läsa om medan vi njuter av senvintern och väntar in våren.

/Martin Hedberg

Våren 2

I förra bloggen redovisades medeldatum för vårens ankomst enligt statistik för en längre period, vanligen 30 år. Men i verkligheten varierar vårens inträde olika för varje år.

Enligt SMHI anser man att våren kommit när man i vinterns slutskede fått 7 dagar i följd då dygnets medeltemperatur varit över noll grader.

Medeltemperaturen räknas fram med en särskild formel men har man en max- och mintermometer får man ett godtagbart mått genom att ta medelvärdet av dygnets högsta och lägsta temperatur.

Därför kan man själv ta reda på när den ”meteorologiska” våren börjar om man dagligen kollar upp det här värdet. I slutet av februari kom våren i år till sydvästra Skåne vilket var ungefär normalt enligt statistiken (se föregående blogg).

Nu skall vi snart se hur långt den  har kommit vid vårdagjämningen den 20 mars.

/John

Våren 1

En gammal svensk benämning på mars Vårmånad. Dels därför att vårdagjämningen inträffar i månaden och dels därför att våren statistiskt sett arbetar sig upp söderifrån.

Man definierar den meteorologiska våren när dygnsmedeltemperaturen efter vintern går över nollgraderstrecket.

Det innebär att Skånes kusttrakter får sin vårstart redan i slutet av februari. Fram till mitten av mars skall sedan den statistiska våren ha dragit upp över hela södra och västra Götaland.

Därefter utbreder den sig snabbt norrut och till månadsskiftet mars-april skall hela Götaland och södra och östra Svealand vara vårmärkta liksom kustområdena i allra sydligaste Norrland.

Övriga Norrland får sin vår under april månad och den 1 maj är det bara i fjällvärlden där vintern fortfarande har ett fäste.

/John