Väder eller klimat?

Väder eller klimat

Av Martin Hedberg 

Många frågar sig, eller missförstår, vad skillnaden mellan ”väder” och ”klimat” är.

Kortfattat kan man säga att väder är situationen vid en given tidpunkt, medan klimat är statistik på vädret över många tidpunkter och/eller platser.

På Bromma flygplats klockan 14 idag så var temperaturen var +13,1 grader och det regnade kraftig. I går vid samma tidpunkt var det +24,7 grader, det blåste 5 m/s från nordost och sikten var 40 kilometer. Detta är väder.

Tittar man på statistik för Bromma under 1961-1990 så var den genomsnittliga temperaturen (dygnets alla timmar) 16,8 grader och nederbörden under juli månad var i snitt 66,2 mm. Det är klimat.

Men antalet dagar som det var exakt 16,8 grader dygnets alla timmar och det dessutom kom 2,14 mm regn på var med mycket stor sannolikhet noll. Vädret varierar.

Väder eller klimatEftersom klimatet (i det här fallet) är statistisk i form av ett medelvärde av vädret så kommer variationer i vädret från en dag till en annan att i stor utsträckning ta ut varandra. Det var varmt igår, kallt i dag och ljummet i morgon. Vid samma datum i fjol kanske det var kallt-ljummet-varmt istället. När man gör ett medeltal av det så blir det samma värde.

Men om vi istället för ”kallt-ljummet-varmt” har ”varmt-vamt-kallt”, då har det skett en förändring av klimatet. (Denna måste dock vara varaktig, dvs vara signifikant över lång tid, vanligen trettio år, för att accepteras som en klimatförändring.)

Så vädret har alltid, och kommer även fortsättningsvis, att variera från en dag till en annan. Men dessa variationer kan vara mer än slumpmässiga. De kan röra sig i en viss riktning. Detta är svårt att urskilja när man bara tittar på vädret. Men när man sammanställer statistiken och märker att tex medelvärdet av temperaturen har förändrats, då ger detta en klimatförändring.

Och har man fått en klimatförändring så har man även fått en förändring av sannolikheter för att olika former av väder skall inträffa. Det kan vara sannolikheter för frost, värmebölja, skyfall, molnighet osv.

Och det är precis detta som har hänt: Vi har, jämfört med hur det tex var på 1960-talet, fått förändrade sannolikheter för olika former av väder. Det betyder inte att det alltid kommer att vara värmebölja. Inte heller att det aldrig kommer att vara kallt. Men sannolikheterna har förändrats.

/Martin

PS. Eftersom frågan om klimatförändringar och koldioxid snabbt kom upp i kommentarerna till denna artikel, trots att den inte handlade om det, så tar vi en blänkare om det också: Det är VARMARE idag än för trettio år sedan (0,5 grader). Och hundra år sedan (drygt 1 grad).

Varifrån kommer då skrönan om avkylning som somliga andra formligen skriker ut? Jo, ”skeptiker” och lobbyister har gjort en höna av att det blivit 0,02 grader kallare på tio år. Det tar man för intäkt för att det råder global nedkylning. Men hur ligger det till egentligen? Ta en titt på mätdata, tex från NASA.

Uppenbarligen har vi haft ”globala nedkylningar” ungefär vart tionde år. Men ”skeptikerna” missar uppenbarligen att uppvärmningen som varit mellan varje avkylning är kraftigare. Sammantaget så stiger temperaturen. Vi har variationer, som till största delen beror på solaktivitet, som har en 11-års periodicitet. Men överlagrat på dem finns en långsiktig ökning av temperaturen.

Resonemanget som förs av ”skeptikerna” är detsamma som att tro att det skall bli minusgrader följande morgon i juli bara för att temperaturen sjunker på kvällen. Eller att man håller på att svälta ihjäl bara för att man är hungrig precis innan man äter frukost. Men man måste se lite mer av helheten.

Väder är hur det är just nu.
Klimat är statistik på vädret.
Klimatförändringar är trender på skalan 30 år och längre.

Det slås många fler värmerekord nu än det slås köldrekord. Hade vi inte släppt ut så pass mycket växthusgaser samt förändrat jordens albedo så hade det varit ungefär lika många köld- som värmerekord. Det går inte att lyfta fram ett enskilt rekord (vare sig varmt eller kallt) och peka finger. Men den samlade bilden säger något. Det är det som är klimat, den samlade bilden av många enskilda händelser. DS

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

34 CommentsLeave a comment

  • Sedan ska man som lekman ha klart för sig att man kan se klimat på kort sikt, från 60-talet till nu t.ex. Men man kan också se klimatet på betydligt längre sikt, exempelvis från förra istiden. Eller varför inte ta i riktigt ordentligt och jämföra med allt klimat vi vet om i dagsläget, alltså så långt tillbaka i tiden som det finns spår på jorden av det.

    Gör man den sistnämnda jämförelsen ser man att jorden just nu befinner sig i en väldigt kall och väldigt ovanlig situation klimatmässigt. Under jordens miljardlånga historia är normaltillståndet att det inte finns någon is på polerna, att det inte finns några glaciärer och att klimatet, över hela jorden är betydligt varmare. Att klimatet normalt är varmare innebär högre vattennivå och mindre land ovanför vattenytan.

    Anledningen till att det är så väldigt kallt just nu, beror på kontinentaldriften. Det är den enorma landmassan över sydpolen, Antarktis, som är ”boven” i dramat. Under den största delen av jordens historia har den landmassan befunnit sig på helt andra ställen på jordytan, när så varit fallet har där heller inte varit någon snö och is på marken där, detta av exakt samma skäl som det t.ex. inte ligger snö i Afrika eller i Australien.

    När landmassan vid Sydpolen behagar flytta sig igen, så kommer snön smälta, vattenytan åter stiga och temperaturen på nytt stiga med flera grader.

    Men nui behöver inte vara så hemskt oroliga för det, det kommer inte hända i morgon eller ens i nästa vecka, vi får vänta ett antal miljoner år på det.

  • Jag har skrivit detta tidigare, trodde att min kommentar skulle bli godkänd, fel hade jag. Väder och Klimat, Väder och Klimat? Köldrekord är ”Normalt Väder”. Varm sommardag är fy på människan! Du är för jävla pinsam Martin! Det är nu en global nedkylning, den ’globala uppvärmningen’ existerar inte. C02 är ingen klimatdrivare, Solen är dock Alpha och Omega i klimatet. Just ordet klimat får mig att vilja springa på toaletten och spy!!!

    Martin: Vad synd att du inte hann till toaletten. 😉 Du behöver dessutom inte svära.

    Om nu BARA solen är klimatdrivare; hur kan det då komma sig att det blivit varmare tex de senaste femtio åren trots att vi har samma solinstrålning?

    Och om du nu replikerar på artikeln som jag skrev här ovan; Varifrån kom påhoppet på koldioxid? Jag nämner varken koldioxid eller global uppvärmning. Jag diskuterar begreppen klimat och väder och konstaterar att sannolikheterna för olika väderhändelser har förändrats.

    Men du ger mig en anledning att lägga till ett PS i artikeln.

  • Jag vill inte utpeka nagon sarskild, men jag undrar hur ifragavarande (ej omnamnda) bara orkar anklaga Martins inlagg for att innehalla fakta som antingen ar manipulerad, eller som ar till meteorologernas och klimatologernas fordel. Martin Hedberg ar fysiker, med en mangarig utbildning inom just det omrade han praktiserar, d v s meteorologi och klimatologi, och darfor vore det hogst onskvart om de som bestrider Martins argument faktiskt vederlagger val underbyggda bevis for sina egna argument och pastaenden.

  • Jag tror inte en Ek (Quercus robur) kan se vare sig spöken eller konspirationer, men jag kan ha fel. 😉
    Om de skulle ha ett medvetande så borde de vara de första att fråga om historiskt väder och klimat med tanke på hur gamla de kan bli. 🙂

  • Tips till RQ; Byt ut ordet klimat mot väderleksförhållanden/väderlek, så slipper du ett och annat toalettbesök. Väder och väderlek hör ihop men är inte samma sak. Apropå ”lek”,ja, aj.Det finns en fisk vars kaviar smakar alldeles utmärkt under alla VÄDERförhållanden. Det fiffiga med denna fisk är att den blir större om man lägger till två bokstäver. Vilket klimat som är aktuellt i områden där den fiskas är jag osäker på. Kanske lite, lite varmare än i en del kommentatorsfält. F.ö. Mörkt bröd när att föredra som underlag. VARNING! Kaviaren kan vara i någon mening beroendeframkallande och kan sakta men säkert underminera förutsättningarna för Querus Robur Sparbankus. Detta oavsett just väderleksförhållanden……..

  • Tänk vad du kan Martin, vad duktig du är. Nästa år är det val, då ska jag rösta på dig och ditt parti ”rädda AGW teorin”.

    Martin: Tack för det. Jag tror dock vi skall ta ett lite mer ”catchy” namn på partiet.
    Vinner vi skall jag erbjuda dig jobb i min stab. Jag vill ha med folk som tänker olika. Ställer du upp?

  • De senaste 10 åren har koldioxidutsläppen fortsatt och koldioxidhalten i atmosfären ökat i oförminskad styrka. Trots det blev det inte varmare de senaste 10 åren.

    De som du Martin kallar för klimatskeptikerna ser att det är motsägande att å ena sidan:
    1. Koldioxid är det som har gjort jorden varmare de senaste 100 åren och inga andra mekanismer har haft något större inflytande.
    2. De senaste 10 åren har något lite mera kraftfullt verkat åt andra hållet och tagit ut hela den förväntade uppgången som den ökande koldioxidhalten borde haft + lite till.

    Tror du Martin att det är solen som är ”Gubben i lådan” och som plötsligt hoppat upp senaste 10 åren eller har du någon annan teori?

    Martin:
    1. Jag har inte sagt att det BARA är koldioxid (tänk att man måste upprepa detta så många gånger). Jag säger: växthusgaser, albedoförändringar och naturliga variationer (som tex variationer i inkommande mängd solenergi).

    2. Som du ser om du kollar grafen över temperaturen (NASA) så har det blivit kallare många gånger tidigare: I mitten av 1950-talet, början av 1960-talet, 70-talet, 80-talet och 90-talet. Man kan nästa förvänta sig att det skall bli lite kallare med ungefär tio års mellanrum (tips: det finns en koppling till solfläckar).

    Men ändå så har temperaturen stigit kraftigt sedan 60-talet. Varför? Jo för att det mellan varje nedgång i temperatur kommer en något större uppgång i temperaturen. Summa? Det blir varmare!

    Vad jag ser att det finns tydliga belägg för?
    Jo, vi har en långsam uppvärmning som till övervägande del är orsakad och förändringar i växthusgaser och albedoförändringar. Överlagrat på den har vi variationer som är orsakade av variationer i inkommande mängd energi, dvs solen (dessa förändringar går både upp och ned med en periodicitet på 10 år). Därtill finns det brus som orsakas av mätfel och att energi även accumuleras i haven, mark och glaciärer och kan överföras mellan dessa system.

  • 1 gr varmare globalt på 100 år har det blivit. Finns motsvarande temp värde för t ex Mellansverige, exvis Sth? Länk?

    Martin: Japp. SMHI har en serie för Stockholm som sträcker sig från 1756-2012 (länk). Den visar på ca en grad varmare. Denna nya graf är korrigerad för att kompensera för att staden i sig alstrar mer värme nu än tidigare då stan var mindre.

  • Sveriges värmerekord är 38,0 ºC i Ultuna 9 juli 1933.
    Sveriges köldrekord är -52,6 ºC i Vuoggatjålme 2 februari 1966 och det är också Nordens köldrekord.
    Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 21,9 °C, uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland

  • Sveriges lägsta månadsmedeltemperatur är -27,2 °C och noterades i februari 1985 i Vittangi i Lappland

  • Martin, i början sa du att det bara var koldioxid och lite då och då kommer liknande antydningar. Nu spelar det ingen roll för de som du kallar klimatskeptikerna hör att klimatalarmisterna säger att det bara är koldioxid som är orsaken och därmed drar de den slutsats jag skrev ovan.

    Visst har det blivit mer växthusgaser, speciellt mängden vattenånga har ökat.

    Det är första gången jag ser dig erkänna att man inte vet mekanismen bakom varför temperaturen går åt ena eller andra hållet. Skulle man veta skulle man också kunna säga att mellan 30- och 70-talet gick temperaturen kräftgång beroende på xxx. 1880 och 30 år framåt gick den bakåt beroende på yyy. Att slänga ur sig en mängd hypoteser på orsaker är just hypoteser och inget vetande.

  • Hmm, temperaturdiagrammet för Uppsala ser väldigt symmetriskt ut. Martin, hur förklarar du att temperaturen fortfarande bara är lika hög som när mätningarna startade?

  • Men är problemet med uppvärmning så stort? Det har väl varit varmare tidigare under alla årmillioner?
    Och CO2 är väl bra för växtligheten? Vore det inte mer bekymmersamt om det blir kallare?

    Martin: Ja. Ja. Nja och Det är också illa.

    Det har varit både varmare och kallare. Liva kan existera under många olika klimatsituationer. Kruxet är när klimatet förändras snabbt: Det blir då problem för såväl enskilda arter (väster och djur) som dess beroende till varandra. Om förändringarna går långsamt (i relation till hur får avkommor) så sker den naturliga anpassningen utan allt för stora förluster. Men givetvis, vissa arter kommer att gynnas av klimatförändringar. Den enes bröd, den andres död: Vår nuvarande generations barrträd får allt svårare situation i Skandinavien. Men flera generationer barkborrar (en insekt alltså) kommer att gynnas här. Ja, i alla fall till dess det inte finns så många barrträd kvar. Dessutom har insekterna mycket snabbare omloppstid är tex träd. Det gör att det i det avseendet inte är lika svårt för dem att anpassa sig (men kanske i något annat avseende).

    Detsamma gäller våra samhällen: Vi har inte anpassat vår infrastruktur efter förändrat klimat. Det gör det besvärligt tex med kraftigare regn, stormar på nya platser, töande permafrost osv. En riktigt stor ”elefanten i rummet” kommer från stigande havsnivåer och försurade hav.

  • Tvivlar du, EJ, på fotosyntesen också? De termodynamiska lagarna? Inversion? Smoglocken över storstäder? Jordaxelns lutning, etc.

    Ville bara få med en ordvits:
    Klimat gör gärna att man släpper väder. 🙂

  • Lisa, Det var även 38 grader i Målilla den 29/6 1947, vilket är tämligen extremt så tidigt på säsongen.

  • 2 år före hade Hitler släppt lös mängder med CO2 under kriget.
    Kan man se något liknande när Saddam satte eld på oljekällorna under Kuwait kriget?

  • Fredrik, de saker du nämner är inte alls lika komplexa som klimatet. Det är enstaka saker som är hyfsat genomforskade och inte stora system som är stora vita fläckar kvar. Ta tex det mycket viktiga sambandet mellan CO2 och vattenånga. Ingen vet hur de är kopplade (se IPCCs rapport från 2007 där olika spekulationer finns).

    Martin: Tala för dig själv. Forskarvärlden vet väldigt mycket om såväl vattenånga som koldioxid och deras inbördes relationer.

  • Hej Martin kan du se om det kommer något riktigt åskoväder tycker att det är mysigt med åska

  • Om jag nu talar för mig själv, hur kommer det sig då att IPCC i sin rapport skriver att detta är den svagaste delen eftersom man inte vet hur återkopplingen fungerar? Det saknas helt enkelt tillräckligt med forskning där. Är det jag som skrivit IPCCs rapport?

  • Absolut inte! Och detsamma gissar jag gäller om du har läst den? Få har det. Jag har inte läst den heller, utan fått portioner redovisade för mig av personer eller media, vilka ansett just de portionerna särskilt matnyttiga.

    Vad som intresserar mig är vanligen den ack så viktiga källan. Som t ex: ”…mellan 30- och 70-talet gick temperaturen kräftgång beroende på xxx. 1880 och 30 år framåt gick den bakåt beroende på yyy.” Vilken källa har du till det?
    Här är källan NASA via SMHI:

    http://www.smhi.se/forskning/globala-uppvarmningen-fortsatter-2012-ett-varmt-ar-1.28169

    Mängden vattenånga ökar med högre temperatur. När vattenångan avkylts bildas små iskorn, vilka förenas av gravitation och annat till täta moln i de kalla, övre luftlagren. Blir de tillräckligt stora trillar de ner, smälter vanligen och blir regn.

  • Fredrik, jag har inte läst den i sin helhet (det är trots allt bibeltjocklek) utan bara tittat på olika delar. Dock inte delar presenterade av andra utan jag har själv letat de delar jag sökt efter.
    Här kan du tex läsa om osäkerheten i stratosfärisk vattenånga. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch2s2-3-7.html
    Här kan du läsa om de stora skillnaderna i simuleringsmodellerna för vattenånga olika forskargrupper använder. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch8s8-6-2-3.html
    Det visar hur osäker vetenskapen är i hur återkopplingen vattenånga är vilket de även för fram som osäkraste kortet.

    Källan till kräftgången är NASA (Martin bifogade en länk högre upp i bloggen som svar på mitt inlägg och det är den jag kommenterade. Här är länken igen http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch8s8-6-2-3.html ). Som du ser i grafen går det ned 1880 och 30 år framåt, respektive kräftgången mellan 30- och 70-talet. Vet man hur klimatsystemet fungerar borde man lätt kunna förklara varför det ser ut så. Har man ingen säker förklaring vet man uppenbarligen inte hur klimatsystemet fungerar.

    Vattenånga behöver en kondenseringspunkt för att kondenseras. Det räcker inte med bara kallt. Det kan tex vara dammkorn, sotpartiklar eller svaveldioxid. Till och med kosmisk strålning har en stor inverkan på skapandet av kondenseringspunkter i atmosfären. Det sambandet märks genom kopplingen mellan solaktiviteten (som påverkar den kosmiska strålningen) och temperaturen på jorden som guppar fram i ca 11-årsintervaller.

  • Vore det inte bättre Martin med lite mindre kilmat(tjat), och att du i stället försöker få lite bättre prognoser på din sida (>7 dagar). De stämmer ju inte alls….. med facit i hand. Klimatet vet ju alla här om, även om åsikterna går i sär. Men jag tycker det är tunt att samtidigt har flygbolag som gör reklam varje gång man öppnar klart.se

  • Jo, man kan önska att alla hade samma åsikt som du, eller jag. 😉

    Luften är full av partiklar. Annars vore det inte mycket till luft. Mest gäller ditt resonemang synlig ånga, vad vi vanliga oftast kallar nederbörd av olika slag. Om temperaturen är så låg att vatten ”löst” i luft fryser, syns det dock.

    Det är i princip samma diagram, ert och ”mitt”. SMHI har s a s städat det litet. Ingen kräftgång, utan två extremer på ömse sidor. Man misstänker ett våldsamt vulkanutbrott i Japan för kyla på slutet av 1880-talet. 1915 var ett rekordår för kylan. Vet jag inte något om, men det verkar som om början på 1940-talet var extra övervarmt.

    Scenariorna, klimatprognoserna, handlar väl mer om hastigheten på värmeökningen?

  • Stefan, det är inte Martin som gör prognoserna, de köps av Foreca, det vet alla om som läser här. Jag tycker det är perfekt med en fysiker och meteorolog som skriver om klimat och väder på en vädersite. Läser du bara bloggen slipper du flygreklamen! 😉

    Den globala uppvärmningen är intressant. Men efter allt skrivande av EJ på denna blogg skulle det vara mycket mer intressant att få reda på vem han är, men det lär vi inte få reda på. 😉

    Exakt hur klimatet kommer att utveckla sig vet ingen något säkert om, lika lite som hur/när den ”genomforskade” (?) lutningen på jordaxeln kommer att generera nästa istid.
    Men teorier ska man skapa, även om de inte kan bevisas till fullo, på samma sätt som Milankovic gjorde i början av förra århundradet. För det var bara teorier, länge.

    Personligen är jag alldeles för korkad för att begripa bättre än proffsen. Men vare sig solaktivitet, jordbanans excentricitet, axellutning eller precession är ”genomforskat” som jag ser det. Om man är intresserad av astronomi inser man att vare sig solsystemet eller klotet vi bor på är statiskt.
    Sen ska man dessutom baka in eventuell mänsklig påverkan av klimatet… Och just där på den sista punkten finns det massor av människor som förstår precis?

    Tja, min hjärna räcker inte till iaf. :/

  • Fredrik, jag antar att du med synlig ånga menar kondenserade droppar, alltså moln. Den osynliga vattenångan behöver kondensationspunkter för att kondensera. Det räcker faktiskt inte med bara kallt vilket man först tror. Vattenmolekylen måste hitta något annat att ”fästa på” annars är den bara en fri vattenmolekyl, dvs ånga. Det finns en hel hög med rapporter att dyka ned inom ämnet joniserad strålning skapar kondensationspunkter. En sökning bland Henrik Svensmarks papper ger: http://orbit.dtu.dk/en/persons/henrik-svensmark%289e82bea2-5207-46b2-9730-125e606a125a%29/publications.html?page=0

  • Tror att du tänker på tillstånd som inte just finns i vår del av universum.

    Jag orkar inte läsa en sån rapport så här dags, men ett citat ur sammanfattningen, översatt av mig tyder på saker som inte är fullständigt belagda:

    Det här oväntade forskningsresultatet visar på en process som inte finns med i de förhärskande teorierna, möjligen ett jon-styrt bildande av salpetersyra ’…i små grupper”(?)
    This unpredicted experimental finding points to a process not included in current theoretical models, possibly an ion-induced formation of sulphuric acid in small clusters.
    Jag är ingen expert, man jag tror att ”cloud condensation nuclei” inte betyder vad du s a s hoppas.

  • Fredrik, det är inte bara en teori. Det är något de kunnat bevisa i experiment i dimkamrar.

    Nåja, det spelar ingen roil. Problemet är att du verkar tro att bara det är kallt kondenserar vattenånga för det är kallt. Har du funderat på kondensationsstrimmorna bakom flygplanen? De upplöses efter ett några minuter, dvs går tillbaks till vattenånga. Detta trots att det är -50°C utanför. Enligt din teori skulle vattenångan inte finnas på dessa höjder och om den finns skulle den dessutom falla ut som snö och ramla ned mot jorden.

  • Om man accepterar det faktum att CO2 är en växthus gas ,ja då blir debatten inte så svår.
    Varför addera mer av något som är i relativ balans med andra gaser och därmed riskera i stort sett allt liv och alla underbara platser vi gillar på planeten?

  • För att ta något annat koldioxid.
    Vid lufttrycksförändring och Östersjöns vattennivå sjunker ca 50cm på en natt. Var tar vattnet vägen?
    Den vattenmängden måste ju ut ur Sunden och en enorm erosion till följd men Skåne ligger kvar.

    • Hela Östersjöns vatten sjunker inte över en natt med 50 cm. Men vattnet skvalpar omkring inne i Östersjön.
      Det vore dock bra om vi fick byta ut vattnet, det är kraftigt förorenat. Fast å andra sidan är det kanske inte mer än rätt att vi får behålla det vi själva skapat.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *