Tag - Väder

Analys av prognoser och extremväder.

Klippa gräsmattan på julafton?

Ja om det inte regnar.

Det ser ut att bli en grön-grå jul i södra Sverige. En del snö och minusgrader kan vi vänta oss i Norrland (undantaget Gävleborg), men inte så där gnistrande kall som julen brukar/brukade vara.

Även om det är minusgrader i stora delar av landet just nu så kommer mild luft kommer in över Skandinavien med början på torsdag. Med den också regn och snö (där det är kallt nog). Värmen, jo vi får nog kalla den så, kulminerar på söndag med 10, kanske upp emot 12 +grader i Götaland och södra Svealand. Det blir faktiskt tögrader även i Norrland, om än inte lika många.

Det är ingen klass längre på vintrarna, inte ens inför Midvintern då det istället blir friska västliga vindar och regn. Nu kanske någon säger att Midvintern inträffar i januari, och då minsann brukar det vara bistert. Jo, tack, vi får väl se. Kallt kanske, men inte som förr i alla fall, svarar jag då. (Man kan diskutera om Midvintern motsvarar vintersolståndet eller den tidpunkt då det är som kallast.)

Även om det blir lite kallare dagarna före jul så hinner det inte bli minusgrader i södra Sverige. Vill man ha vit jul så skall man se till att vara i Jämtland-Härjedalen eller längre norröver.

Så de flesta (eftersom befolkningstyngdpunkten ligger typ i höjd med Linköping) lär uppleva ännu en grön jul. Man får väl be någon äldre släkting plocka fram några gamla super-8 filmer eller diabilder som kan visa att det faktiskt var både minusgarder och fanns snö i södra Sverige för inte sååå länge sedan.

Jovisst har vi haft snörika vintrar och minusgrader i söder för bara några år sedan också, så det finns nog några såna bilder på något USB-minne eller i en kamera som man tappat laddkabeln till. Men hittar du såna bilder på din smartphone?

Face it. Det blir allt varmare och det som kommer att återskapa våra bistra vintrar här i Skandinavien är möjligen att Golfströmmen packar ihop till följd av allt smältvatten som rinner ut från glaciärerna som töar på Grönland. Vilken fest vi är med om.

Jag planerar att klippa gräsmattan på julafton. Om det inte regnar.

/Martin

Varför är det så varmt?

När Aftonbladet frågar SMHI varför det är så varmt så svarar meteorologen att ”det är lågtryck som för in varmare luft över oss”. Men meteorologen på SMHI svarar egentligen inte på frågan och reporten borde inte nöja sig med svaret. Följdfrågan bör rimligen vara ”men varför är det just varmare luft som förs in?

Svaret på den frågan är att det i princip bara finns varmare luft. Det är varmare än normalt över mycket större områden än det finns luft som är kallare än normalt. Men det törs/kan inte alla säga. För tänk om det blir kallt? Det är inte helt osannolikt, då har man ju bränt sina argument. Eller?

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar extremvärme och kyla. Credit NOAA.

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar gott om värme och extremvärme, samt lite kyla. Credit NOAA.

Nej, anledningen till att det är en mycket mild höst/”vinter” stavas Global uppvärmning. Det betyder inte att alla dagar kommer att vara varma/milda. Men sannolikheterna har förändrats radikalt.

Det är numera dubbelt så sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara varmare-än-normalt, än att den skall vara kallare-än-normalt.

Och det är lika sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara extremt varm som att den är normal-kall.

(Extrem varm definierad som tre standardavvikelser från det normala. På 1950-80-talet var sannolikheten för extrem värme 0,13%. Nu är det hela 10%).

Värmerekorden avlöser varandra, såväl lokalt som globalt. Eller som NOAA skrev i en analys för september:

The combined average temperature over global land and ocean surfaces for September 2015 was the highest for September in the 136-year period of record, at 0.90°C above the 20th century average of 15.0°C, surpassing the previous record set last year in 2014 by 0.12°C. This marks the fifth consecutive month a monthly high temperature record has been set and is the highest departure from average for any month among all 1629 months in the record that began in January 1880.

Det är inte konstigt att det är en mild/varm höst.

Det konstiga är att människan inte fattat det tidigare, trots att vetenskapen flaggat för det i decennier. Och att beredskapen och åtgärderna för att hantera framtiden är så ljumma.

/Martin

DN faller också för vargavintern

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger "vargavinter", men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

 

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin

Löpsedlar… suck

Jag kommer i texten nedan att kritisera kvällstidningar och annan media, men/och det är lika bra att jag på en gång säger att det oftast inte är journalisten som gör fel. Nej felet, osakligheten, ligger oftast hos rubriksättarna. Och skall man rentvå dem, eller se det hela i ett lite större perspektiv, så ligger skulden på de incitament som har utvecklats.

Och tittar man på incitamenten så ligger skulden hos mediahusens ledning. De kommer i sin tur att rentvå sig med att de behöver generera vinst för att deras ägare kräver det och för att kunna fortsätta ha duktiga medarbetare.

Och vips så är skulden flyttad till… oss användare. Och då delas skulden/ansvaret mellan så många att ingen egentligen har eller känner någon skuld. Och samhället snuttifieras och fördummas ytterligare.

Hur hamnade jag i det här resonemanget och slutsatser?

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Jo så här gick det till. I lördags ringde en journalist från Aftonbladet och undrade om jag kunde kommentera Accuweathers prognos att det skulle bli en kall vinter. Jag kunde inte just då, men bad honom ringa en timma senare.

När vi talades vid igen så hade jag kollat Accuweahters prognos samt två andra säsongsprognoser, dels från IRI, dels från NOAA. Bägge dessa antydde att det skulle bli en mildare vinter än normalt.

Min kommentar till Aftonbladet var då att man inte vet eller skall dra för stora slutsatser om hur kommande vinter blir samt att det troligare blir milt än kallt.

Jag var även kritisk till detaljrikedomen i Accuweathers prognos. Den låter mer som en veckoprognos som beskriver hur lågtryck och högtryck, kalluft, nederbörd, värme och stormar berör olika delar av Europa. Gör man sådana uttalanden så har man antigen bara kollat en enda deterministisk modell, eller så har man gravt förenklat ensemblemodeller. (Ensembler är ett set av många prognoser där man ser hur olika initialiseringar, startvillkor, medför att prognoserna utvecklas.)

Jag ställde även den retoriska frågan om vad en ”kall vinter” är för något. Tänk om det är kallt i en månad och milt i tre. Vad upplever man? Är det en kall eller mild vinter? Det blev därefter ett citat.

Vi hade även ett resonemang om hur den kraftiga El Niño kan påverka vädret här i Skandinavien.

Om jag själv skulle satsa på något så skulle jag, givet att jag känner lika stort förtroende för alla tre väderinstituten, satsa på en mildare än normal vinter. Det var ändå två av tre som sade mildare än normalt. Men med all respekt för att jag inte känner till vilket material som meteorologen Eric Leister på Accuweather har använt så drar jag slutsatsen att det i dagsläget är svårt att säga något definitivt om vintern 2015/16.

Det behöver inte bara vara så att det kan vara svårt att räkna på det, dvs att bygga en tillförlitlig modell av naturen. Det kan även vara så att naturen är väldigt ”labil”. Det är nämligen inte så att naturen har ”bestämt sig”, eller har någon form av schema över hur den skall utvecklas. Det är inte kugghjul det handlar om. Naturen ÄR. Den utvecklas beroende på hur den utvecklas.

Nåväl. Vad blev då resultatet av vår lilla dialog mellan mig och journalisten? Jo en rätt så okay artikel i Aftonbladet söndagen den 18 oktober, men en helt förfärlig rubrik och löpsedel.

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015

Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015.

Vidare så kan man fråga sig vem som sagt vad. Enligt löpet så säger SMHI ”Det kan bli en kall period”. Enligt ingressen i artikeln är det jag som säger det. Visst, vi kan ha sagt det bägge två, men det ser inte bra ut och skapar inte förtroende att inte vara konsekvent eller tydlig.

Rubriksättarna lever rövare. De vet att väder säljer. Men det duger inte att säga ”två meteorologer är tveksamma och säger möjligen milt väder, en annan säger kallt”. Nej, här gäller det att vara tydlig, även om det uppenbarligen inte riktigt finns belägg för det. Jag tror att man resonerar: ”Vi tar ställning för ena sidan, den som säljer bäst, på löpet och så mildrar vi det hela i artikeln”.

Och så hänvisar till experterna. Och om experterna inte har uttryckt sig tydligt nog så kan man hjälpa dem på traven. Även om det blir fel.

Aftonbladet.se i lördags

Aftonbladet.se i lördags

Men nu säger någon att den här killen Eric på Accuweather faktiskt sade att det skulle bli kallt (”cold air building across Scandinavia”) i Europa och att det på deras bild står ”abnormally cold” över Skandinavien.

Jo, men om journalisten har talat med två andra meteorologer, Sandra Andersson på SMHI samt mig och ingen av oss bekräftar Accuweather (återigen två av tre). Varför skriver man då rubriken ”Meteorolog: ”Vintern blir svinkall i år””.

Jag vågar dessutom påstå att inte ens Eric på Accuerather har sagt något som kan översättas till ”svinkall”. Men förutom att välja en extremtolkning av informationen som finns tillhand så lägger man in ett citat som antyder en expert personliga känslor, ”svinkall”. Skulle alltså den icke namngivna meteorologen har tillräckligt torrt på fötterna för att ange att det kommer att vara så kallt att hen kommer att frysa?

Men kvällstidningarna har inte nödvändigtvis som mål att återge verkligheten som den är. Man måste ju tjäna pengar också. Och det är här som rubriksättarna kommer in i bilden. De ”hjälper” journalisten att få ut sin artikel. De läser den och letar efter saker som lockar oss läsare. Det får givetvis inte vara en lögn, men behöver inte vara exakt sant.

När jag har ifrågasatt andra rubriker tidigare så har jag fått motfrågan ”men man skulle kunna vara/bli så, eller hur?”. ”De som köper tidningen kan ju läsa allt som sagts och se alla vinklar.” Well, för det första är det inte alla som köper tidningen (gissa varför), för det andra är det inte alla som läser artikeln objektivt -man har ju redan fått inriktningen genom rubriken. För det tredje är det inte ens så att artikeln alltid återger hela sanningen.

När framgång mäts i pengar som skapas genom klick, så gynnas den sortens journalistik (survival of the fittest) som får människor att regera instinktivt bejakade. Det som gör att man väljer den ena blaskan framför den andra eller klickar på en rubrik eller bild. Reptilhjärnan. Bra om det brinner eller man skall undkomma fallande träd och liknande, men inte så bra i 99,99% av tiden i resten av livet.

Men vi går igång på one-liners om katastrofer, sex, pengar, väder”extremer” och skandaler.

Eftertänksamhet, resonemang och komplexa sammanhang drar inte lika stor publik. Folk klickar inte på det, tidningarna tjänar mindre pengar (eftersom man gör det på lösnummer och annonsvisningar) och man måste skära ner på personal. Eller ägarna kommer i alla fall att tjäna mindre pengar. Är många klick vår tids snabba klipp? Eller är det en väg utför på ett sluttande plan? Där i och för sig en del tjänar stora och snabba pengar, men där samhället på sätt och vis urholkas på kvalitet.

Med andra incitament, som gynnar eftertänksamhet, insikter, komplexa samband mm så skulle vi troligen få ett mer vaket och resilient (robust och inte så lättlurat) samhälle. Hur de incitamenten skulle se ut? Jag får göra en separat artikel om det.

Avslutningsvis skall jag ge lite positiv återkoppling. I söndags ringde nämligen en annan tidning och ställde i stort sett samma frågor. Det var Metro som även de hade snappat upp Accuweathers vinterprognos.

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015

Jag sade i stort sett samma saker som jag gjort till Aftonbladet, men det fick ett helt annat resultat. Förvisso hade de en riktig ”sträng-vinter” som bild, men rubriken var saklig (Därför kan vi inte veta om det blir en svinkall vinter).

Den här frågan, med ursprung i Aftonbladets löpsedel i lördags, har diskuterats internt mellan oss meteorologer på nätet. Många uttrycker irritation.

Där fick jag alldeles nyss även tips om att Yr.no skrivit om Accuweathers långtidsprognos. De genom journalisten Sigrid Skjerdal håller samma linje som jag gör ovan.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.

Även ECMWF talar om en mildare vinter än normalt.

Tipset är en mild vinter. Samt en prognos om att förtroendet för kvällstidningarna, genom deras rubriksättning och förkärlek för snabba slutsatser, sjunker.

Har det hänt förut? Japp, vilket jag också har belyst här på bloggen ett par gånger, tex.

/Martin

September kommer med inledningen till hösten

Snart kommer hösten

Märkligt hur vädret tycks följa månaderna denna sommar.

I skiftet juni/juli slog det om och blev varmt (även om det gick över efter en vecka). I augusti blev det varmt och slutade regna. Och i och med september slår det om och blir lite svalare.

På tisdag drar ett område med regn in över Götaland och Svealand. På onsdag fortsätter det upp över södra Norrland. Temperaturerna sjunker med omkring fem grader, såväl dagtid som om nätterna.

Sommaren sjunger å sista versen. Snart är det höst.

Snart kommer höstenSjälv tycker jag att det är bra. På måndag om en vecka börjar älgjakten i norra Sverige. Då vill man inte ha för varmt. Givetvis inte ösregn, men framför allt inte värme. Det är jobbigt för hundarna och det blir svårare att ta hand om köttet på ett bra sätt om det är varmt och soligt.

Hur som helst så kommer ett omslag i vädret på tisdag-onsdag. Inte mycket att göra åt det annat är att anpassa sig.

/Martin

Ny asfalt skapar lokal värme på Arlanda?

Varmast, kallast och blåsigast 4 aug

Idag har det varit varmt i Västra Götaland. Men inte riktigt lika varmt som på Stockholm Arlanda igår (3 aug). Eller var det en felmätning? 29,8° sticker ut rätt mycket i relation till nr 2 på listan.

 

Varmast, kallast och blåsigast 4 augSkärmdump från Vädercentralen som visar gårdagens, dagens och morgondagens högsta noteringar.  Stockholm Arlanda noterar onormalt hög maxtemperatur till följd av asfaltsarbetet. (Idag är det 4 aug 2015 och följaktligen är ”igår” 3 augusti.) Skärmdump från vadercentralen.se.

Enligt kollegan Bengt Lindström på SMHI så har mätstationen på Arlanda noterat för hög temperatur de senaste dagarna till följd av att man lägger ny asfalt på en del av landningsbanorna. Det är stora ytor och mycket energi. Och när vinden ligger på från ”rätt” håll så påverkar det den lokal mätutrustningen av väder på flygplatsen.

Det här är kontrollerade data från SMHI, dvs observationen har gjort en korrekt avläsning av de lokala förhållandena. Dvs data är inte fel tex till följd av att utrustningen varit trasig eller kommunikationen skapat felaktiga data. Det kan man väl hålla med om, men jag ställer mig frågande till om det verkligen skall noteras som en adekvat temperaturuppgift i de historiska arkiven.

/Martin