Tag - orkan

Maritn säger: Den tropiska stormen Alex har nu kommit in över Yucatánhalvön. Den berör nu Belize, Guatemala och södra Mexiko.

Alex håller vindar på 34-64 knop, dvs 17-33 m/s.

Rörelseriktningen än VNV. Den kommer att kommat ut över öppet vatten över Campechebukten (det är den sydvästra delen av Mexikanska golfen) kommande dygn.

Alex beräknas inte röra sig vare sig mot Florida (som någon rubriksättare på en av de stora morgontidningarna antyder idag) eller Deepwater Horizon. Däremot kommer det att bli blåsigare än tidigare för sanerare och fartyg i område kring Deepwater Horizon. Olja kommer att pressas in mot stränderna även i östra delarna av Mexikanska golfen.

Stormen påverkar vädret i hela Mexikanska golfen, även om stormens centrum håller sig i väster.

Alex beräknas ta upp styrka och bli en kategori 1-orkan (64-82 knop, 33-42 m/s eller 119-153 km/h) samt fortsätta sin rörelseriktning åt VNV. På tisdag-onsdag beräknas Alex komma in över städerna Ciudad Madero och Tampico i mellersta Mexiko.

/Martin

En Alex är född

26 juni 2010

Martin säger: Säsongens första namngivna tropiska stormen i Atlantområdet har bildats.

Den är döpt till Alex och befinner sig nu utanför Honduras kust i Karibiska havet. Den rör sig åt nordväst och kommer, om den följer prognoserna, inte att passera över Deppwater Horizon. Men vi följer utvecklingen.

Den officiella orkansäsongen pågår från 1 juni till 30 november. För att orkaner skall bildas krävs det varmt vatten över stora ytor, inte för kraftig vindskjuvning samt ett större avstånd från ekvatorn.

Från det varma vattnet avdunstar vattenånga och stora mängder energi frigörs när vattenånga kondenserar i molnet. Det driver stormen/orkanen.

Kraftig vindskjuvning betyder att det blåser olika riktning och/eller hastighet på olika höjder. Vindskjuvning ”sliter sönder” stormen/orkanen redan när den är liten.

På ekvatorn är ”Coriolikraften” noll. Coriolikraft är en förutsättning för cyklona rörelser som tex vindrotationen kring lågtryck eller tropiska orkaner. Ju närmare polerna man kommer desto kraftigare blir Coriolikraften.*

Det gör att tropiska orkaner är beroende av både årstid, solinstrålning, latitud, havsströmmar och den allmäna cirkulationen i atmosfären.

En orkan över oljeutsläppet kommer givetvis att kraftigt påverka möjligheterna att sanera oljan och att stoppa läckan från Deepwater Horizon. I en tidigare blogg har vi skrivit om hur ett oljeutsläpp i sig kan påverka stormar och orkaner.

/Martin

* Coriolikraften: Jordens rotation och det faktum att vindarna rör sig längs en krökt yta, jordytan, gör att luften böjer av längs med isobarerna och inte strömmar direkt från högt till lågt tryck. På norra halvklotet länkas rörelser av åt höger relativt den ursprungliga kraften. Detta gör att det roterar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Fenomenet som orsakar detta kallas Coriolikraft.

Tropisk orkan Phet över Arabiska havet

5 juni 2010

1 Comment

Martin säger: Den tropiska orkanen Phet minskade i omfattning, från en kategori 4 till en kategori 3 på den 5-gradiga orkanskalan då den drog in över kusten till Oman. Men den kommer att växa till igen.

Orkanen Phet.

Bilden visar orkanen på förmiddagen lokal tid den 4 juni. Den hade då tappat kraft och blivit nedgraderad till en kategori 1 orkan. Det låter kanske beskedligt, men innebar fortfarande vindar på 35-40 m/s.

35 m/s motsvarar 126 km/h, dvs en bit över tillåten hastighet på motorvägen. För att få en känsla av vilka krafter det handlar som kan man hålla ut armen ur sidorutan på bilen på motorvägen. Föreställ dig sedan att du istället försöker stå upp på motorhuven i samma hastighet. Det är stora krafter det handlar om.

(Jämförelsen haltar dock lite eftersom man då man blåser omkull från en motorhuv troligen avlider. Detta då hastigheten kommer att bromsas ner genom friktion mellan kropp och vägbana samt genom att man tumlar runt och slår i föremål i hög hastighet.

Om/när man däremot ramlar omkull i en orkan så slår man inte ihjäl sig mot marken som ju är stilla. Och även om man skulle börja glida mot marken så kommer man inte upp i orkanhastighet.)

Hur som helst, Phet har skapat översvämningar i Omans huvudstad Muskat. Dock utan att orsaka några dödsfall eller omfattande personskador. Myndigheterna hade vidtagit omfattande åtgärder för att evakuera människor från utsatta platser. Kraftiga regn har fyllt torrlagda flodbäddar.

2007 drog orkanen Gonu in över Oman. Minst 49 människor omkom och de materiella skadorna beräknades till 3,9 miljarder dollar (!).

Prognosen för Phet är att den kommer att återfå kraft som en orkan då den drar ut över Omanska gulfen under lördagen. Den rör sig sedan österut över Arabiska havet.

I sydvästra Pakistan har man till att börja med evakuerat omkring 60.000 människor från kustområden.

Orkanen kan senare komma att dra in över Karachi, Pakistans största stad och finansiella centrum. Karachi ligger vid kusten och har ca 12 miljoner invånare.

/Martin

Vår sårbarhet för katastrofer

31 maj 2010

Martin säger: Efter orkanen Katrina (augusti 2005) så insåg man samhällets sårbarhet inför naturens krafter i en mycket större omfattning än man tidigare hade drabbats av. Man insåg att man var tvungen att förbereda sig för katastrofer. Och man tittade naturligtvis på ”facit”, dvs konsekvenserna av Katrina.

Men många kloka påpekade att man var tvungen att vidga vyerna. Kanske nästa stora katastrof inte var en orkan, kanske det var omfattande skogsbränder, en epidemi eller något annat.

Kunde man ha förutsett att en av de potentiella katastroferna skulle vara en oljeläcka utom kontroll? Man har borrat tusentals oljekällor i Mexikanska golfen tidigare och inte varit i närheten av de problem man nu står inför.

Men så hände det. Helt utan förvarning. I alla fall för merparten av de som nu drabbas.

Vad lär vi oss av det? Kan man förutse nästa stora problem? Kan man förhindra det eller i alla fall förbereda sig? Hur vet man om man lyckas förhindra något ovanligt, men mycket omfattande, problem?

Nu finns det en mycket grundläggande skillnad mellan orkanen Katrina och oljeläckan vid Deepwater Horizon. Katrina var ett naturfenomen, medan oljeläckan orsakades av människan. (Förvisso ändrar vi sannolikheten för att orkaner skall uppstå. Men det är inget enskilt agerande som ”vevar” igång en enskild orkan.

Vad lär vi oss? Hur skall vi förebygga katastrofer? Vad skall vi förbereda oss för?

Hur hanterar vi kunskapen att vi förstår att vi påverkar våra egna förutsättningar?

/Martin

På tisdag börjar orkansäsongen

30 maj 2010

Martin säger: På tisdag börjar den officiella orkansäsongen i Mexikanska golfen. Den håller på från första juni till sista november. Det här tillför en ny dimension till arbetet med att stoppa läckan av oljekällan som flödat i en dryg månad.

De kraftigaste orkanerna brukar i och för sig inträffa i augusti-september, men redan så här års kan det alltså uppstå orkaner. Det hänger samman med att det blir allt varmare i vattnet. Den ökade sannolikheten för orkaner skapar ett nytt orosmoment. I synnerhet som försöken att stoppa läckan drar ut på tiden. Och på det har vi allt saneringsarbete.

I en tidigare blogg har vi skrivit om huruvida oljefläcken kan påverka förekomsten av orkaner. Nu står vi alltså inför frågan om hur orkaner påverkar arbetet med att täta läckan samt saneringen av oljan.

Orkanen Katrina 2005

En orkan kommer dels att handgripligen påverka själva arbetet med att täta läckan som ju sker från fartyg och oljeplattformar. Dels kommer en orkan att blanda om den olja som redan finns på och i vattnet.

Därtill kommer en orkan att sprida oljan in över land, dels med vågor som sveper in med det högvatten som orkanen skapar, dels genom luften eftersom orkanen suger upp såväl olja som vatten i luften. Olja som har potentialen att trilla ner långt in över land.

/Martin

Att gjuta olja på vågorna

15 maj 2010

9 Comments

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg

Påverkas orkaner av olja?

11 maj 2010

2 Comments

Sedan den 20 april pågår som bekant en oljekatastrof i Mexikanska gulfen med kopplingar till oljeplattformen Deepwater Horizon. Både saneringsarbetet och försöken att stoppa läckan på 1500 meters djup påverkas av vädret. Stort intresse har fokuserats kring när och var olja kommer att nå land och hur det påverkar såväl ekosystem som individer och företag.

BP har flaggat för att det kan ta två till tre månader innan man lyckas begränsa flödet av olja som för närvarande är omkring 5000 fat olja per dygn (ett fat = 159 liter).

Samtidigt så närmar vi oss orkansäsongen (1 juni till 30 november).

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten för att vi skall få se en tropisk orkan interagera med oljeläckaget under juni månad till 20%. (Därefter ökar sannolikheten för orkaner. Förhoppningsvis ökar även sannolikheten att man lyckas täta läckan och sanera oljan.)

En intressant fråga dyker då upp: Ändrar oljan i sig på sannolikheten för att det skall uppstå orkaner? Och om det uppstår orkaner: Hur påverkas orkanerna av att det ligger olja på vattnet? (hindrar flödet av vattenånga/latent värme, minskar vågor/friktion, ändrar albedo…). Blir orkanen kraftigare, svagare, ändrar den riktning eller påverkas den inte alls?

Andra viktiga frågor vid en orkan:
– Hur påverkas saneringsarbetet från fartyg?
– Hur påverkas saneringsarbetet vid kusterna?
– Hur påverkas oljan i sig? (som i kraftig vind mixas effektivare med vattnet)
– Hur påverkas möjligheterna att stoppa läckan?
– Hur kan man skydda den olja som redan samlats in?
– Vad blir konsekvenserna på djur- och växtliv av kombination olja och orkan?
– Orkanen kommer att riva/suga upp olja från ytan. Hur långt kan oljan spridas av en orkan? (Det hjälper saneringsarbetet till havs, men uppskattas säkert inte där oljan trillar ner).

Ni läsare har säkert fler frågor. I en senare blogg tar jag upp hur orkanerna påverkas av oljan. De påverkas, frågan är hur mycket och i vilken riktning.

/Martin

Påskväder – de senaste åren

29 mars 2010

4 Comments

Av John Pohlman

Nu stundar påsken och många kanske har minnen från just vädret under gångna påskhelger.

Låt mig påminna om de föregående tre årens påskväder. De har varit mycket olika. Påsken är ju en rörlig helg. Tidsmässigt kan den inträffa under fem veckor från vårdagjämningen 20 eller 21 mars till senare delen av april.

Förra året gav en högtrycksrygg varmt och soligt väder i större delen av landet fram till och med påskdagen den 12 april. På annandagen drog en kallfront ner med lite regn i sydligaste Norrland, Dalarna och Värmland.

Året innan var det däremot helt andra förhållanden. Påsken inföll då precis efter vårdagjämningen och det var kallt i hela landet. I Norrland var det mest klart med soliga dagar men rejält kallt nattetid. Nikkaluokta i Lapplandsfjällen hade 41 minusgrader natten till påskdagen. I söder fick stora delar av Götaland snöoväder både på långfredagen och påskaftonen. På en del håll kom upp till 20-30 cm snö. Under annandagen den 24 mars kom ett nytt snöfallsområde söderifrån och spred sig upp över Götaland och Svealand.

År 2007 var det fjällen som drabbades av ett mycket häftigt snöoväder alldeles i påskens inledning. Storm och orkanvindar medförde att flera fjällvägar fick stängas. Ovädret höll i sig till och med skärtorsdagen den 5 april. I södra Sverige passerade ett nederbördsområde i slutet av helgen och på en del håll fick man ett snötäcke. Bland annat hade Norrköping 5 cm på annandagens morgon.

/John

Januari-(o)väder del 1

12 januari 2010