Tag - orkan

Den första stormen på orkansäsongen

Av Martin Hedberg

I går bildades den första tropiska stormen på Atlanten. Den är döpt till Arlene och kommer att göra ”landfall”, dvs komma in över land, över Mexiko strax söder om Tampico under torsdagen.

USA har i fem år klarat sig från att några av de kraftigare tropiska orkanerna kommit in över land. Man hoppas givetvis att det skall bli ett sjätte år, men Jane Lubchenco vid NOAA håller det för osannolikt att det skall hålla i sig. Sannolikheten är stor att USA eller Mexiko drabbas av att en eller flera kraftiga orkaner drar in över land.

Den officiella orkansäsongen på Atlanten varar mellan 1 juni och 30 november. I genomsnitt (mätt mellan 1950 och 2000) så bildades 9,6 tropiska stormar, 5,9 orkaner och 2,3 kraftiga orkaner.

Amerikanska NOAA gör kontinuerligt prognoser på kommande säsong. I deras prognos från i maj så bedömer man att årets orkansäsong kommer att vara lite kraftigare än en normal säsong. NOAA räknar med 12-18 tropiska stormar, 6-10 orkaner och 3-6 kraftiga orkaner i år.

Fakta:
Tropisk storm: Medelvindhastighet upp till 33 m/s.
Orkan (hurricane): Kategori 1-2 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, 33-49 m/s.
Kraftig orkan (major hurricane): Kategori 3-5 på ”Saffir–Simpson Hurricane Scale”, över 49 m/s.

/Martin

Tromber i Norrbotten och Västerbotten

Av Martin Hedberg

Flera kraftiga tromber bildades i samband med att kall luft svepte undan varm luft över Norrbotten och Västerbotten. Polis och Räddningstjänst har fått in massor av larm från folk som hamnat i olika nödsituationer i samband med nedblåsta träd, avslitna tak mm.

Det har i samband med passagen av kallfronten även förekommit åska och kraftigt regn.

Vindhastigheterna i tromberna torde vara över 30 meter per sekund (orkanstyrka börjar på 33 m/s), men troligen inte över 50 m/s. Det är i alla händelser mycket kraftiga vindar!

Tromber förekommer ett tiotal gånger per år i Sverige. Det är dock vanligen inte så kraftiga som de idag. De brukar dessutom förekomma mest i södra Sverige och under sensommaren. Det som hände idag kan med andra ord besrkivas som ovanligt.

Trots att det handlar om mycket kraftiga vindar så är det en bra bit kvar till de mycket stora och omfattande tornados som under den gångna månaden dragit fram i USA. Där har man i vissa fall noterat vindstyrkor över 80 m/s!

Men icke desto mindre så är det som sagt var en märklig händelse. Det ser för stunden ut som om skadorna som tromberna skapat främst begränsat sig till materiella skador. Uppdaterat: Det har kommit rapporter om att folk har skadat sig då de slungats iväg av vindarna respektive fått föremål över sig.

Är det någon som har bilder på tromberna?

/Martin

Fyra katastrofer i en ask

Av Martin Hedberg

Det japanska samhället har drabbats hårt sedan jordbävningen i fredags.

Egentligen är det fyra katastrofer och många konsekvenser:
1. Jordbävning
2. Tsunami
3. Demolerad infrastruktur
4. Brist på energi

Det som skapat alla problemen var jordbävningen med epicentrum i havet öster om Japan. Det som troligen orsakat flest dödsfall är tsunamin som svepte med i stort sett allt i sin framfart, så långt den nådde in över land.

Modellberäkning av tsunamin 11 mars, 2011. Färgerna indikerar våghöjd i cm. De svarta linjerna hur lång tid vågen rört sig efter jordbävningen. NOAA.

Som resultat av detta har många tusen människor avlidit och infrastruktur är förstörd, framför allt längs med de nordöstra kusterna. Vägar, hus, elledningar, raffinaderier, delar av kärnkraftverk… Detta medförde i sin tur problem med kylningen av kärnkraftverken. Bortfallet av energi från kärnkraften (som snabbstoppades) medförde brist på elektrisk energi (landet har kvar omkring 75% av sin elproduktion).

Hamstring av bensin, diesel, vatten, livsmedel mm medför att vissa delar av samhället inte fungerar. Och bristen på fungerande infrastruktur, energi mm medför att det blir svårt att producera och distribuera dessa mest grundläggande produkter och tjänster i samhället: Mat, rent vatten och energi.

Men man kan inte klandra folk för att de köper på sig det som de behöver. Att värna om sitt eget liv och göra sig förberedd på kommande problem är mycket naturliga reaktioner. Det är därför samhället snabbt inser att man måste ransonera resurserna så att de kan fördelas någorlunda rättvist.

Jag noterar att vi i Sverige de senaste dagarna mest fokuserat på kärnkraftverken och eventuella utsläpp av radioaktiv strålning. Detta samtidigt som människor drunknar och kläms ihjäl av vattenmassor och sammanstörtade hus. Är det lättare att acceptera döden genom naturkatastrofer än genom falerande av teknologi och ”den mänskliga faktorn”?

Ja, jag tror det, men jag vill vända på formuleringen: Det är svårare att acceptera död och katastrofer som är initierade eller orsakade av oss själva än av naturkatastrofer. Därtill har vi våra minnen av Tjernobyl och en infekterad debatt om kärnkraftens vara eller icke här hemma.

Och kanske framför allt: Utvecklingen av situationen kring kärnkraftverken är något som händer just nu. Folk fattar beslut och agerar just nu vilket mildrar eller ytterligare förvärrar situationen. Samt det diffusa hotet då strålningen inte syns. Det kan även transporteras långa sträckor. Konkreta saker som vatten upplevs inte hotande på samma sätt. I synnerhet inte över dessa stora avstånd. (Men/och det är i Japan, inte i Sverige, man får problem med eventuell strålning.)

Katastrofen (-erna) är ett faktum. Men kvar finns en del manöverutrymme. Kommer människan att göra katastrofen ännu värre eller finns det hjältar i händelsernas centrum som gör rätt saker, och saker rätt, vilket förhindrar ytterligare katastrofer?

/Martin

PS. Vi har alla sett dramatiska bilder och filmer som visar jorbävningens och tsunamins framfart och krafter. Men trots alla hus, bilar mm som sveps bort så ser man inga omkomna eller skadade människor. Inte för att jag vill eller behöver se det, men om det har omkommit/saknas tusetals människor så borde någon fastna på film, i synnerhet alla amatörfilmer som finns på YouTube. Jag ser en stor skillnad jämfört med materialet från andra naturkatastrofer, tex orkanen Katrina i New Orleans augusti 2005. Kan det finnas en del kulturella skillnader mellan hur man skildrar katastrofer, omkomna och skadade i Japan respektive USA? DS.

Blåsigt hemma, men inga tropiska orkaner

Av Martin Hedberg

Just nu har vi inga tropiska orkaner på planeten. Om det är ovanligt? Nej, men jag tänkte att jag skulle poängtera även en ickehändelse.

Men det kan blåsa för det: Det bildas ett stort antal lågtryck på Atlanten och de rör sig på en ostlig bana mot oss i Skandinavien. Flera lågtryckscentra passerar norr om oss, men fronterna som är kopplade till dem sveper in över Norge-Sverige-Finland.

I samband med det blir det blåsigt, främst i norra Norge och västra Norrland. Det är också utfärdat varningar för kraftiga vindar under natten i Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

Vindarna avtar något under onsdag förmiddag, men ökar igen under onsdag kväll.

Under torsdagen blir det mycket blåsigt även i östra Norrland.

Södra Sverige då? Jorå, även här blir det väder. Som tidigare, noll eller någon plusgrad om dagarna och ett par minusgrader om nätterna. Dessa temperaturer gäller för övrigt även i norr.

/Martin

Ysai har nu gjort det mesta av sitt

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Yasi gjorde ”landfall”, dvs kom in över land, i går eftermiddag svensk tid. Nu är orkanen gott och väl inne över land och är nu ”bara” ett ovanlig kraftigt oväder.

Issued at 2:12 pm EST Thursday 3 February 2011.

Så här skriver australiensiska vädertjänsten:

YASI CONTINUES TO WEAKEN, BUT IS PRODUCING HEAVY RAIN AND DAMAGING WIND GUSTS ABOUT THE TROPICAL INTERIOR.

DAMAGING WINDS, with gusts above 90 km/h, are occurring through much of the tropical interior. These winds are forecast to extend to the Northern Territory border including Longreach and Mount Isa Overnight TC Yasi will be near the Northern Territory border west of Mt Isa as a tropical depression with DAMAGING WINDS still expected to its south.

SEVERE THUNDERSTORMS moving with the cyclone may produce localised flash flooding during Thursday afternoon and evening.

FLASH FLOODING will continue about the east coast between Cairns and Proserpine, see separate SEVERE WEATHER WARNING.

TIDE levels are now falling and are not expected to pose any further threat to coastal areas between Port Douglas and Ayr. However, large waves will continue for the next few hours.

Issued at 2:12 pm EST Thursday 3 February 2011.

/Martin

PS. Australien ligger tio timmar före oss. Varningen/kommentaren utfärdades alltså klockan 04:12 svensk tid. DS (PS:et är uppdaterat)

Australien: Yasi är nära nu

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Yasi är nu mycket nära kusten i nordöstra Queensland. Visst har man haft tropiska orkaner tidigare och visst bygger man hus för att möta naturens krafter. Men Yasi är extraordinär. Den är helt enkelt betydligt kraftigare än den genomsnittliga tropiska orkanen. Och även om man har erfarenhet av tidigare orkaner så betyder inte det att man kommer ett klara sig från skador. Det australienska samhället står nu inför stora prövningar.

Issued at 8:54 pm EST Wednesday 2 February 2011.

Extremt kraftiga vindar och skyfall på marker som redan var mättade av vatten och i ett samhälle som redan var sargat av översvämningar. Hur mycket kan det då blåsa? Man beräknar att det skall uppstå vindbyar på knappt 300 km/h. Väderstationer kommer inte att kunna mäta detta, de blåser sönder redan vid lägre hastigheter. Denna orkan är något som ingen idag levande person i Australien har upplevt.

Nedan återger vi vad australienska statliga vädertjänsten skriver:

Severe Tropical Cyclone Yasi.

THE VERY DESTRUCTIVE CORE OF CYCLONE YASI WILL CROSS THE COAST NEAR INNISFAIL CLOSE TO MIDNIGHT, WITH A DANGEROUS STORM TIDE AND BATTERING WAVES SOUTH OF THE CYCLONE CENTRE.

Tropical Cyclone Yasi, CATEGORY 5, will continue to move in a west-southwesterly direction and is expected to cross the coast near Innisfail close to midnight.

Coastal residents between Cairns and Ayr are specifically warned of an EXTREMELY DANGEROUS SEA LEVEL RISE [i.e. storm tide] as the cyclone approaches, crosses the coast and moves inland.

Higher than normal tides will exceed the high water mark with damaging waves and flooding in low lying areas in remaining warning areas to the south of Ayr.

VERY DESTRUCTIVE winds with gusts up to 290 km/h are expected to develop between Cairns and Ingham during the next few hours as the cyclone approaches. These VERY DESTRUCTIVE winds will extend inland to the nearby ranges including the Atherton Tablelands.

Due to the large size of the cyclone, people in the path of the VERY DESTRUCTIVE WINDS are likely to experience these conditions for about 3 to 4 hours.

DESTRUCTIVE winds with gusts in excess of 125 km/h between Cape Tribulation and Ayr are expected to spread inland overnight.

DAMAGING WINDS with gusts to 90 km/hr are occurring in remaining coastal areas between Cape Flattery and Sarina, and are forecast to spread inland and west to Mt Isa during Thursday.

Winds are forecast to gradually ease about the east coast during Thursday morning as the cyclone moves inland.

FLOODING RAINS will develop from Cooktown to Sarina tonight and gradually extend inland.

People in the path of the very dangerous cyclone should stay calm and remain in a secure shelter, above the expected water level, while the very destructive winds continue.
– Do not venture outside if you find yourself in the eye of the cyclone; very destructive winds from a different direction could resume at any time.
– Follow the evacuation advice or directions of Police, Emergency Services personnel and local authorities.

AUSTRALIAN GOVERNMENT BUREAU OF METEOROLOGY. TROPICAL CYCLONE WARNING CENTRE BRISBANE.

Issued at 8:54 pm EST Wednesday 2 February 2011. Refer to Tropical Cyclone Advice Number 21.

/Martin

Australien drabbas av tropisk orkan ”Yasi”

Av Martin Hedberg

Mer väder relaterade problem, eller kanske man skall säga katastrofer, väntar i Australien. En tropisk orkan, som döpts till ”Yasi”, är på väg in över nordostliga Australien. Det är återigen Queensland som drabbas av orkanen som kallas ”ett dödligt hot”. Som om man inte redan fått tillräckligt?

Yasi beräknas vara en kategori 4-orkan (på en femgradig skala) då den kommer in över fastlandet vilket sker inom ett dygn.

Prognoskarta för tropiska orkanen Yasi. Från Bureau of Meteorology (Australien). Utfärdad 8:02 pm EST Tuesday 1 February 2011.

Australienska motsvarigheten till SMHI skriver: ”YASI IS LARGE AND POWERFUL TROPICAL CYCLONE AND POSES A SERIOUS THREAT TO NORTH QUEENSLAND COMMUNITIES”.

Australiens premiärminister Anna Bligh kallar orkanen för ”life threatening”. En australiensisk meteorolog, Tom Saunders, kallar stormen för ”a deadly event” och konstaterar att man skall agera nu, då den har kommit in över land är det för sent. ”…do not make any mistake, do not be undecided, take action now.

/Martin

Julhelger, en tillbakablick

Av John Pohlman

Här är lite axplock från gångna julhelger sedan år 1900.

1902. Den ”Stora julstormen”. Ett av de värsta oväder som drabbat Götland med orkanartade vindar på västkusten och i Skåne med oerhörd skadegörelse.
1923. Snöstorm i landets södra och östra delar. På annandagen hade Halmstad 23 minusgrader.
1927. Västerås hade sin lägsta decembertemperatur med -27 grader.
1931. En kallfront med åska och hagel passerade Stockholm på juldagen.
1932. Milt. På annandagen hade Umeå 9 plusgrader.
1977. Lund noterade +11,8 grader på julafton.
1986. Ymniga snöfall i södra och östra Sverige.
1988. Kraftigt snöfall på julafton i nordöstra Götaland. Underkylt regn i mellersta Sverige med extrem halka.
1990. En av 1900-talets mildaste jular i norra Lappland.
1992. Orkanbyar i norra Norrland på annandagen med stora skador på skog, hus, el och tele. (Veckan innan jul uppmättes Sveriges högsta vindhastighet vid Tarfala i Kebnekaisemassivet med 81 m/s).
1993. Omfattande snöfall. I östra Götaland långvariga strömavbrott den 26-27.
1995. Tillsammans med 1923 seklets kallaste jular i södra Sverige. Falun hade på julafton -21,8 grader. (Seklets kallaste julafton i Falun är -26,3 grader år 1919. Men rekordkylan i Falun uppmättes 1876 med 31 minusgrader).
2003. Kall julaftonsmorgon. Sedan omslag till flera plusgrader och regn i södra Sverige. Havraryd i Halland fick 54 mm.
2006. Barmark på juldagen i hela Götaland, Svealand samt i sydöstra Norrland ända upp till Piteå.
2010. Rekord i kyla och snödjup?

Slutligen får jag önska en God Jul!

/John

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Rekordstorm över USA

Martin Hedberg

I veckan registrerades det hittills kraftigaste lågtrycket som uppmätts över USA. Det skedde i samband med ett mycket omfattande lågtrycksområde svepte fram över mellersta/östra USA.

Storm över USA 26 oktober, 2010

Storm över USA 26 oktober, 2010

Stormen hade ett lågtryck som annars bara återfinns i Kategori-3 orkaner ute till havs, 955,2 hPa (27 okt). Vindarna var så kraftiga att många, som inte hade överblicken, trodde det handlade om tornados, dvs lokala mycket kraftiga vindfenomen. Det förekom visserligen 61 tornados i samband med lågtrycket, men de vindar som de flesta upplevde skapade direkt av tryckgradienterna kring det ovanligt stora lågtrycket.

Lågtrycket bildades på samma sätt som våra egna lågtryck här hemma i Skandinavien. Det sker genom kontraster mellan kall luft i norr och varmare luft i söder. Det var alltså inte fråga om en tropisk orkan. (Tropisk orkaner bildas till havs genom frigörande av latent värme från det varma havet).

Den kalla luften har högre densitet än den varma. Det uppstår tryckskillnader. Det gör att kalluften kilar in sig under den varma som lägger sig över den kalla. Eftersom Jorden roterar så böjs rörelserna av. Det är en effekt av den så kallade Coriolikraften. Det gör att låg- och högtryck inte utjämnar sig direkt utan att luften roterar moturs kring lågtryck och medurs kring högtryck. (På södra halvklotet är rörelseriktningarna de omvända.)

Lågtrycket, sett från rymden, är mycket vackert. Men från marken var det nog en betydligt mer skrämmande än vacker upplevelse.

/Martin