Tag - Krönika

Krönika och kåserier

”Alla klagar på vädret…”

Av Martin Hedberg

Vi fick nyss en kommentar från Ragnar där han konstaterar att ””Alla klagar över vädret, men ingen gör något åt det” eller, det kanske vi gör? Ja, den som lever får, som brukligt är, se”.

Jag har själv fascinerats av uttrycket sedan jag hörde det första gången. På engelska lyder uttrycket: Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it..

Samuel Langhorne Clemens, alias Mark Twain. Från Wikipedia

Uttrycket brukar tillskrivas Samuel Langhorne Clemens*, amerikansk författare som levde mellan 1835 och 1910. Han är mer känd under sin pseudonym Mark Twain. Många, inklusive mig själv, mötte honom första gången som författare till böckerna om Tom Sawyer och Huckleberry Finn.

Uttrycket är bra. ”Gnäll inte, ta tag i problemen istället”. Alternativt ”Sluta gnälla eftersom det ändå inte går att göra något åt saken”.

Men det är värre än så: Vi påverkar vädret, men vi kontrollerar/styr det inte. Ju mer vi påverkar vädret desto fler kommer att ha anledning att klaga på det -både vädret och att vi påverkar det.

Mänskligheten kan fortfarande i stor utsträckning välja hur mycket eller lite vi skall påverka klimatsystemet och därmed vädret. Men som det ser ut idag, så väljer vi att agera på ett sätt som till slut kommer att förändra klimatet till något annat än det varit de senaste 12.000 åren. Det är den perioden som kallas ”Holocene” och det är (uppenbarligen) under den perioden som civilisationen som vi känner den har utvecklats. Mycket av det vi värdesätter högt: kulturer, samhällen, jordbruk, ekosystem, ekonomier, infrastruktur… allt har skapats under de klimatologiska betingelser som kallas Holocene. Om vi skall lämna Holocene eller inte, det är upp till oss.

Om vi fortsätter på den inslagna vägen så kommer vi till slut att passera så kallade ”tipping points”, dvs situationer där förändringar i naturen blir självgenererande. Det som då sker är att så kallade ”tipping elements” (tex havsströmmar, monsunregn, barrskogar, glaciärer mm) förändras i grunden, tex genom att försvinna eller ersättas av andra situationer. Sannolikheten är stor att detta sker om/när medeltemperaturen stigit med 1-3 grader jämfört med förindustriell nivå (hittills har den stigit med omkring 0,8 grader). Eftersom det finns många latenta (ännu dolda) klimatförändringar så kan vi i princip redan ha passerat en tipping point utan att veta om det.

Men redan innan vi riskerar att passera dessa tipping points så drabbas människor, kulturer och ekosystem av gradvisa förändringar av klimatet. Många dör redan idag för tidigt till följd av att vi har påverkat klimatet. För att inte tala om all förlorad egendom, hopp och tillit som förloras vid såväl långsamma som snabba katastrofer.

Exempel på klimatrelaterat väder finner vi tex i fjolårets torka/bränder i Ryssland, översvämningarna i Pakistan och den stora avsmältningen av isar i Arktis. Det hade inte inträffat om inte människan hade påverkat klimatet. Men dessa situationer är alltså små i jämförelse med vad som kan ske.

Den som lever får se. Och det får vi försöka leva med. I naturen finns inte utrymme att ångra sig eller ta tillbaka något som gått förlorat. Naturen är irreversibel. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera/styra den.

/Martin

*Det är fortfarande en öppen fråga om det verkligen var Mark Twain (Samuel Langhorne Clemens) som myntade begreppet. Många citatordböcker tillskriver Charles Dudley Warner som upphovsman till uttrycket. Warner var vän med Mark Twain och skrev i en krönika i the Hartford Courant i augusti 1897: “A well known American writer said once that, while everybody talked about the weather, nobody seemed to do anything about it.

Det kan vara Mark Twain som sade det ursprungligen, men det var Warner som skrev det och gjorde uttrycket publikt.

Mark Twain var för övrigt mycket intresserad av väder. Jag fann också en del väderrelaterade citat som tillskrivs honom:
-”Thunder is good, thunder is impressive; but it is lightning that does the work.”
-”One can enjoy a rainbow without necessarily forgetting the forces that made it.”
-”It is better to read the weather forecast before we pray for rain.”
-”If you don’t like the weather in New England, just wait a few minutes.”

Sommaren 2010

Av John Pohlman

Här är en kort tillbakablick för den gångna sommaren. Totalt sett blev den 1 á 2 grader varmare än normalt. Överskotten i juli och augusti övervägde den svala juni.

Mest anmärkningsvärt var den tre veckor långa värmeböljan i juli i sydöstra Sverige med lokala värmerekord på över 100 år. Ett par kortvariga perioder med högsommarvärme förekom också i framför allt södra Sverige i början och slutet av juni.

Annars var sommaren i övrigt allmänt ostadig. Regnväder och skurar, ofta kraftiga och med åska, dominerade och nästan hela landet fick mer nederbörd än normalt.

Varmast: Målilla (Småland) med 35,0 grader den 11 juli.

Kallast: Tarfala (Lappland) med -5,1 grader den 1 juni och Börtnan (Jämtland) med -4,9 grader den 7 juni.

Blötast: Beddingestrand (Skåne) med 123 mm på 6 timmar den 17 augusti och Emmaboda (Småland) med 113 mm den 24 juli.

Blåsigast: Väderöarna (Bohuslän) med 25 m/s i medelvind den 24 augusti.

Nämnas skall också att det sattes absolut värmerekord i Finland den 29 juli då Joensuu i Karelen noterade 37,2 grader. Det gamla rekordet hade Åbo med 35,9 grader från den 9 juli 1914.

I den intensiva hettan under sommaren i östra Europa sattes också nya värmerekord. Moskva hade den 29 juli sin varmaste dag sedan mätningarna började 1879 med 38,2 grader. Vidare noterade Gomel i Vitryssland 38,9 grader och Luhansk i Ukraina 42,0 grader.

/John

Coletta-väder

Av John Pohlman

Jag skulle tro att rubriken förbryllar. Vad är Coletta-väder för någonting? Är det en namngiven tropisk orkan eller ett annat oväder som fått ett namn liksom till exempel Gudrun?

Nej, det var helt enkelt ett lokalt väder för 50 år sedan för en mindre krets på en meteorologisk central.

Så här ligger det till. Under min studietid vid universitetet i Lund jobbade jag extra som väderobservatör vid den meteorologiska stationen och prognoscentralen på Bulltofta flygplats i Malmö. Vi var några bland personalen som var intresserade av trav och tävlingarna på banan Jägersro.

Varje vecka satte vi ihop ett system som vi satsade på. På travbanan fanns en speciell häst som trivdes särskilt bra när banan var mjuk och tung efter regn.

När vi då ett par dagar innan tävlingsdagen tippade vårt V5-system gjordes en prognos. Vid väntat regn och rusk på tävlingsdagen var hästen därför given favorit i sitt lopp. Eftersom hästen hette Colette så myntades uttrycket ”Coletta-väder”. Det blev sedan ett skämtsamt internt begrepp som synonym för en gråmulen och regnig dag.

Varför jag nu efter så många år blev påmind om uttrycket var att jag vid en konsert i Eslöv för några dagar sedan till min glädje träffade en gammal arbetskamrat från tiden på Bulltofta. Det första vi sade till varandra när vi plötsligt möttes i foajén var just ……. ”Coletta-väder”. (Hälsningar till Torsten.)

/John

Älgjakten, väder och vittring

Av Martin Hedberg

Nu på måndag den 6 september börjar älgjakten i norra Sverige. I söder börjar jakten den 11 oktober.

Somliga skulle säga att Norrland respektive Götaland och Svealand har olika tider för älgjaktsstarten, men så enkelt är det inte. Gränsen mellan Svealand och Norrland går som bekant i NV-SO riktning (Dalarna ligger i Svealand medan Gävle ligger i Norrland). Men gränsen mellan jakttiderna för älg går i i mer klimatologisk riktning: SV-NO. (Ungefär genom Torsby-Mora-Hudiksvall).

Hur som helst. Nu i helgen samlas många jaktlag och går igenom kommande veckors jakt. Förutom hur stor tilldelning jaktlaget fått, vem som skall sitta på vilket pass, säkerhetsföreskrifter och berättelser från förra årets jakt så funderar man förstås på vädret.

Älg i Salsån, Jämtland sommaren 2010

Älg i Salsån, Jämtland sommaren 2010

Inte mycket man kan göra åt vädret annat än att anpassa sig. Men det gäller inte bara att klä sig rätt, vädret påverkar djurens rörelsemönster och hur lukter, vittring, sprids både från älgen och oss människor.

Det första påverkar förutsättningarna för jakthundarna att få upp spår på viltet.

Det senare påverkar viltets chanser att hålla sig undan jägare och hundar.

Ett klassiskt knep för att slippa möta björn i skogen är att väsnas (Och i Nordamerika skall man inte förvara mat i tältet). Men om det nu är tvärtom, man vill komma nära, om inte björnen så i alla fall älgen?

Hur många av landets jägare funderar på hur vädret påverkar vittringen när man jagar? Det handlar inte bara om att dofterna sprids med vinden. Vinden ändrar ofta riktning och styrka under dagen i samband med att solen påverkar stabilitet, termik och lokala vindar.

Jag tror att det är många som funderar på och väger in vädrets inverkan på vittring, men vilka knep och tumregler har ni?

/Martin

Växthuseffekten, inledning

Av John Pohlman

Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.

Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.

I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.

När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.

På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.

Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.

Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.

Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.

/John

Sensommar i skärgården

Av Martin Hedberg

Så här om sensommaren börjar en mycket vacker period i skärgården. Naturen är fullmogen för säsongen. Luften börjar svalna. Nätterna blir längre och mörkare. Mygg och knott sjunger på sista verserna.

Och vattnet är varmt, eller i alla fall ljummet. Det här gör att temperaturen i luften inte sjunker lika mycket i närheten av stora vatten som inne över land. Perfekta förhållanden i skärgården.

Arholma

Arholma

Bilden visar en fyr utanför Arholma i Stockholms norra skärgård. N59° 51’ E19° 07’.

/Martin

Bondepraktikan del 2

Av John Pohlman

Som jag nämnde i en tidigare blogg finns det en del väderspådomar i Bondepraktikan som man kan ha nytta av eftersom de har ett visst prognostiskt värde.

Ett av dessa är himlens utseende vid soluppgång och solnedgång som kan ge ett tips om det närmast kommande vädret. Man säger ”morgonröa ger skvätt i hatt – kvällsröa ger vacker natt”. Eller ”aftonrött ger klar natt – morgonrött våt hatt. I England säger man ”red sky at night shepherds´ delight, red sky in the morning shepherds´ warning”.

Eftersom de flesta vädersystemen på våra breddgrader kommer västerifrån var det naturligt att man även i äldre tider blickade västerut morgnar och kvällar.

Förklaringen är att de moln i väster som rödfärgas av morgonsolens första strålar kan vara ett uppdragande molnsystem framför ett nederbördsområde. Omvänt rödfärgar kvällssolen resterna av ett bortdragande moln- och nederbördsområde. Det förutsätter naturligtvis att molnen i båda fallen tillhör ett vädersystem vilket inte alltid är fallet. Man säger då att ”gamla märken stå inte”.

Ett uttryck som också beskriver molnhimlen är ”tecknar sig målarens pensel i sky, snart får du höra vindarna gny. Man syftar då på de speciella höga fjädermolnen i form av strimlor med tofsar i framkanten liknande skidspetsar. Dessa kan vara de första utlöparna av ett uppdragande moln- och nederbördsområde.

Följer man utvecklingen och molnen ökar och övergår i ett slöjmolntäcke med en vit ring halo runt solen, är det ytterligare ett tecken på ett annalkande vädersystem. Molnen tätnar då alltmer, halon försvinner och solen urskiljs först som genom matt glas för att därefter också försvinna.

Det börjar blåsa (vindarna gny) och från de alltmer tätnande molnen börjar småningom nederbörden falla, vanligen inom ett dygn efter de första fjädermolnen.

/John

Fruntimmersveckan del 3

Som jag nämnt i en tidigare blogg får de sex namnsdagsdamerna 19-24 juli klä skott för allt regn som kommer just den perioden. Man hävdade att eftersom kvinnor gärna gråter var det orsaken till att det ”skvätter” just den veckan, som därför fått ett orättvist dåligt rykte.

Statistiken visar att det kommer lika mycket  andra veckor under den tiden från mitten av juli till början av augusti som är årets regnrikaste period. Det finns självklart också flera exempel på fruntimmersveckor då det inte kommit en droppe regn.

Om man i stället ser positivt på uttrycket så får damerna lite extra uppmärksamhet med större chans att bli ihågkomna på sin namnsdag. När jag växte upp blev det alltid tårtkalas på min farmors namnsdag den 24. Vad jag minns var det alltid vackert väder och firades utomhus. Självklart har vi också suttit inomhus när det regnat, men det är ju bortglömt.

Skall jag slutligen i den här fruntimmersserien också förtälja olika livsöden på var och en av damerna. Sant eller osant?

SARA var gift med patriarken Abraham och födde barn som uråldrig.

MARGARETA ville inte gifta sig med en hedning och dog martyrdöden år 152.

JOHANNA klädde ut sig till man och blev påve men avslöjades när hon nedkom med ett barn under processionen.

MAGDALENA syndade svårt, men ångrade sig och fick förlåtelse.

EMMA var dotter till kejsar Karl den store på 800-talet.

KRISTINA delade som kristen ut sin fars avgudabilder av guld till de fattiga, men fadern kastade henne i sjön där hon drunknade.

/John

Fruntimmersveckan del 1

Av John Pohlman

Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.

Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.

De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.

Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.

En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.

I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.

I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.

Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.

/John

Bondepraktikan

Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.

Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder.  Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.

I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.

Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.

Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.

Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.

/John