Tag - Krönika

Krönika och kåserier

Höst, regn och geoengineering

Av Martin Hedberg

Det fortsätter att regna av och till. Därtill kommer det att komma snö. Nej inte i Stockholm, men i Lapplandsfjällen.

Årstiderna växlar. Hösten har kommit till nästan hälften av Sveriges yta, från västra Dalarna och norrut undantaget norrlandskusten (fem-tio mil in från kusten).

Hösten är sen i år. Mellan två och tre veckor efter den statistiska tidtabellen. Det är inget ovanligt att årstidernas ankomst varierar från ett år till ett annat, men värt att konstatera att sommaren var varm och blöt och lite längre än normalt.

Japp, det här har med det förändrade klimatet att göra. Allt väder påverkas av det förändrade klimatet. Det är inte bara ”dåligt” väder som stormar, värmeböljor och skyfall som är påverkade av växthusgaser och förändrat albedo (jordens reflektionsförmåga) samt variationer i inkommande solinstrålning. Klimatet utgör sammanfattningen av ALLT väder. Såväl sol som regn.

Det är inte så att våra extra växthusgaser bara är lite ”grus i maskineriet”. Det är mer som en tyngdpunktsförskjutning av en båt eller ett flygplan. Hela farkosten påverkas. Upplevelsen är dock olika på olika platser.

Men till skillnad från en båt eller ett flygplan så kan man inte kompensera bort förändringen med någon form av motriktad lyftkraft. Naturen är inte en fast struktur. Den går inte heller att skilja från sin omgivning. Naturen är dynamisk, i ständig förändring. Vi påverkar den i stor omfattning, men kan inte kontrollera eller styra processerna annat än i mycket begränsad omfattning. Naturen förändras ständigt, det finns tröskeleffekter, ett stort mått av osäkerhet och den är irreversibel. Det går med andra ord inte att backa processer.

Igår presenterade Sveriges Radio ett försök av brittiska forskare att göra tester med att avsiktligt modifiera planetens strålningsbalans, så kallad ”geoengineering”. Det är inget som forskarvärlden önskar sig, men vi rör oss oundvikligen i den riktningen att vi till slut tvingas till det. Och då i stor skala.

Man kan fråga sig dels vilken teknisk kapacitet människan har att på ett kontrollerbart och uthålligt sätt påverka klimatet i önskvärd riktning (dessa storheten bör tex definieras), dels hur det kommer att påverka internationella förhandlingar, geopolitik mm. Man skall även fråga sig vem som har kapaciteten, vem som kommer att fatta besluten samt om det finns några juridiska och ekonomiska problem med att avsiktligt påverka klimatet. Idag gör vi det oavsiktligt.

I Pakistan regnar det som aldrig förr. Ja om man inte räknar med förra året förstås då det verkligen regnade som aldrig förr.

Här hemma regnar det också, men även om det i jämförelse bara är ett strilande skandinaviskt regn så får det konsekvenser för vår infrastruktur. Och vår medvetenhet om att naturen inte står still. Såväl vattenmagasin som källare är fulla med vatten. Elpriset är lågt och fastighetsägare klagar ändå?

Vi håller på att lämna vårt gamla klimat med dess, genom flera tusen år av anpassning, hanterbara variationer. Det är kring de variationerna som vi byggt all vår infrastruktur, kultur, juridik och syn på oss själva i världen. Men vi är inte på väg till ett annat klimat, vi kommer att vara med om en hel serie med klimatsituationer. Tiotusen år av relativt stabilt klimat, därefter en flera generation lång period då Jordens klimat förändras signifikant. Vi är bara i början av den processen. Allt är inte negativt, men det negativa är rejält dåligt. Ibland gör det ont att anpassa sig.

Okay, se det från den ljusa sidan: Det finns idag mer förnybar energi att utvinna eftersom atmosfären, haven och andra system på jorden idag innehåller mer energi än för bara tio-tjugo år sedan. Det kan vara bra att ha i åtanke eftersom lagren av fossila resurser stadigt minskar. Bägge dessa förändringar är signifikanta och kommer att fortsätta.

/Martin

Bra eller bättre prognos?

Prognoser, inte som att kasta tärning

Av Martin Hedberg

Under sommaren har såväl meteorologer som datormodeller för att göra väderprognoser kritiserats en del. Bland annat konstaterade DN att SMHI, DMI, Yr.no och Foreca (som vi på Klart.se köper data från) bara hade omkring 40% rätt i sina prognoser.

DN får det att låta som om man skulle få mer rätt om man singlade slant. Men så är det inte. När man singlar slant så blir resultatet som bekant antingen krona eller klave. Sannolikheten är 50% för vardera. Sannolikheten att man får rätt prognos genom att singla slant är betydligt mindre.

Så här skriver DN om hur de bedömt prognoserna:
”Kvaliteten på prognosen har bedömts utifrån temperatur, nederbörd och molnighet. För temperatur har vi godkänt fel på två grader, upp och ner. För nederbörd har vi inte tagit hänsyn till antalet millimeter utan endast om det förekommit nederbörd eller inte. Gällande molnigheten har vi hellre gett rätt än fel. Om prognosen säger ”Lätt molnighet” och vädret blir ”Klart väder” har vi bedömt det som korrekt. Däremot blir prognosen ”Lätt molnighet” fel om det är mulet.”

De har undersökt tre parametrar, inte en (som när man singlar slant). Dessutom har dessa parametrar fler möjliga slutresultat än två. För att man skall få rätt enligt DN:s undersökning så krävs att alla dessa tre parametrar är rätt.

Låt oss anta att vi gjorde prognoserna genom att singla slant. För det första så är det inte en slant, utan tre, som vi skall singla. Alla skall vara rätt.

Dessutom har inte slantarna bara två sidor utan fler, det är mer att jämföra med en tärning där sannolikheten är 1/6-del för att en given sida skall komma upp.

Temperaturen kan som bekant variera rätt stort. Men låt oss i detta fall tala om en tärning med tre sidor: Antingen gissar man för kallt, eller rätt (+/- 2 grader), eller för varmt. Sannolikheten att gissa rätt är 33%.
Nederbörd: Här är det ja eller nej, sannolikheten är 50%
Molnighet: Här framgår det inte riktigt hur många positioner svaret har. Rimligtvis är det tre (klart, växlande molnighet och mulet), men låt oss tolka det till DN:s fördel och ge det två positioner (inte moln eller moln), dvs 50% sannolikhet.

Sannolikheten för att man skall få rätt svar på alla tre parametrarna genom att singla slant får man genom att multiplicera sannolikheterna för var och en av dem, dvs 33% x 50% x 50%, (eller 1/3 x 1/2 x 1/2). Detta blir 8,3%.

Sett i det perspektivet så är en träffsäkerhet på 40% avsevärt mycket bättre än att singla slant där man bara får rätt i 8,3% av fallen.

Det finns ytterligare skäl att ifrågasätta DN:s metod för att bedöma prognoskvalitén. Tex har man inte med vare sig vindhastighet, vindriktning, åska eller luftfuktighet. Inte heller har man med hur mycket nederbörd som beräknas eller om den är stratiform (från frontmoln) eller cumuliform (konvektiv nederbörd). Detta är parametrar som man får svar på genom att göra väderprognoser. Tog man med dem skulle sannolikheten för att få rätt genom ”singla slant/kasta tärning” bli ännu mindre än 8,3%.

DN:s utredning ger jag inte mycket för. Jag ställer mig även lite frågande till att deras facit har utgjorts av ”Nästa dygn har uppgifterna jämförts med beräknad observationsdata som SMHI tillhandahåller”. Det kan givetvis bli korrekt, men varför jämföra med ”beräknade observationsdata” istället för att jämföra med riktiga observationer? Det skulle kunna finnas en bias till SMHI:s fördel om man använder en modell (samma som man gör prognosen med?) för att beräkna observationen.

Jag tycker vidare att det är dåligt att DN inte redovisat vare sig vad sannolikheten för att få rätt med slumpens hjälp (ungefär som jag visat ovan), eller hur SMHI och andra seriösa väderinstitut gör sina kvalitetsberäkningar (där de får korrekta prognoser i 80-90% av fallen).

Att Foreca var sämst i väderinstitutens inbördes ranking tycker jag är genant. Jag har krävt att de skall utreda varför det var så samt vidta åtgärder för att förbättra situationen om det visar sig föreligga sakliga fel. Det skulle vara värdefullt att se hur de ligger till vid en lite mer grundlig jämförelse.

Så vill jag säga något om nyttan av prognoser och hur svårt det är att göra prognoser genom att singla slant: För fem dagar sedan, den 8 september, återgav jag i en blogg hur amerikanska kollegor och Europeiska centret (ECMWF) beräknade, dvs gjorde en prognos, hur den tropiska orkanen/stormen Katia skulle dra in över Europa i dagarna.

Den prognosen stämde mycket bra. Inte bara den storskaliga bilden av tryckfördelning var korrekt, även detaljer som tex vindhastigheterna i Götaland/Svealand idag är var jag skrev att de skulle vara för fem dagar sedan.

Samma sak gällde i samband med tropiska orkanen Irene där vi skrev om vad som skulle ske en hel vecka i förväg. På liknande sätt är det med våra egna låg- och högtryck. Vädermodellerna fångar de storskaliga förändringarna i atmosfären och utifrån det tecknar man en bild med allt mer detaljer. Det är mer än vad man kan säga om tärningar och mynt.

Men även om man fångar det storskaliga så kan man ha ”fel” i detaljerna. Vi vet att det skall bli kallare, men inte om det blir tolv eller tio grader på fredag, vi vet att det blir blåsigt, men inte exakt när varje vindby kommer.

Var det någon som provade att kasta tärning eller singlat slant för fem dagar sedan och fick fram rätt prognos för idag?

/Martin

På måndag startar jakten

Under älgjakten

Av Martin Hedberg

På måndag startar älgjakten i norra Sverige. Män och kvinnor samlas i gryningen, går igenom vem som skall sitta på vilket pass, kollar att kommunikationerna fungerar mm. Det råder en spänd förväntan i luften. Har jag med mig allt, har jag rätt kläder, vem kommer att få syn på första älgen, vem fäller den? Dimmorna skingras successivt.

Det det där med vädret. Det börjar redan nu. Det är viktigt av flera aspekter. Vilka kläder man skall ha på sig, hur beter sig viltet i olika vädersituationer, hur man lägger upp jakten och hur man hanterar köttet med hänsyn till vädret. Det blir lite olika om det är +18 och solsken eller om det är +10 och mulet. Eller om det regnar eller blåser, och från vilket håll det blåser.

Just nu ligger en svag högtrycksrygg över Sverige. Det gör att helgen ger klart väder, en del morgondimma, svaga vindar, på dagen stigande temperaturen och termiskt drivna vindar (konvektion, stackmoln, sjöbris mm). Vi får även upp lite varmare luft från Medelhavet i samband med den allmänna luftströmningen.

Men i väster, strax utanför Norska kusten, lurar fronter. De skiljer vår luftmassa från lite svalare Atlantluft. Skiljelinjen, dvs dessa fronter, innebär såväl moln som regn. Och de rör sig in mot Norge/Sverige.

Under måndagen, dvs första jaktdagen, kommer det troligen att under eftermiddagen dra in en del regn i de västra delarna av Norrland och Svealand. Huvudsaklig vindriktning kommer att vara syd. Temperaturen på eftermiddagen hamnar mellan 15 och 19 grader, de lite högre värdena i de östra landskapen där det även blir lite mer sol än i väster.

/Martin

Tisdag och onsdag mellan regn

Av Martin Hedberg

Jag vet att många har fått intrycket att årets Fruntimmersvecka kommer att bli riktigt blöt. Så här mellan regntunga moln kan det vara trevligt med lite ljusglimtar.

Det kanske är bra att ha rätt sorts förväntningar. Många har gått och längtat efter ett massivt högtryck, sol och värme. Jag har goda vänner som idag reser till Spanien. De kommer att få uppleva just sol och värme. (De reser dock inte för att de är besvikna på den svenska sommaren utanför att umgås med släkten som bor där)

Men här hemma i Sverige skall man inte förvänta sig ett spanskt klimat. Inte ens klimatförändringarna, så långt de hittills kommit, skapar Sydeuropeiskt sommarväder i Skandinavien mer än någon dag per år. (Och det skall vi vara tacksamma för, sydeuropeiskt väder/klimat smakar bäst i Sydeuropa.)

Men det är inte bara moln och regn här hemma i Sverige. Det kommer att bli en del sol också. Tisdag och onsdag ser ut att bli rätt okay väder. Nej inte helt molnfritt i hela Sverige, men uppehåll, en del sol och temperaturer på 20-25 grader på de flesta platser.

Det är svensk sommar. Vill man ha något annat så skall man resa dit. Jag stannar här hemma och njuter av att gräsmattan är grön, äppelkarten mognar, himlen är klarblå och nätterna ljusa.

/Martin

En baklängesåkande kallfront?

Av Martin Hedberg

Sitter i den svenska sommarsolen och förkovrar mig i några böcker om väder skrivna av amerikanska författare/meteorologer.

Det brukar sägas att vi i svenskar är det mest väderintresserade folket i världen. Personligen tror jag att amerikanarna tar hem priset. De har mer dynamik och kraftigare extremväder än vi i Europa. Och de har ofta mer dramatik i själva presentationen av vädret.

Här i Sverige, precis som i USA, poängterar vi att en kalfront är en situation där en kall luftmassa ersätter en luftmassa med högre temperaturer. Ofta har även kalluftsmassan lägre fuktighet och klar och ”hög” luft. I gränslinjen mellan luftmassorna bildas moln och det är inte ovanligt med såväl kraftigt regn som åska.

Vi vet också att vädersystemen på våra breddgrader oftast rör sig från väster till öster. Det gör att den förhärskande vindriktningen oftast är innehar en västlig komponent, samt att man gör bäst i att speja ut över Atlanten om man letar efter lågtryck som snart skall beröra oss.

Nåväl, i en av böckerna, ”Weather Whys”, får jag lära mig att man på en del platser i USA är så van vid denna väst-östliga riktning på vädret att man kallar kallfronter som kommer från öster eller nordost för ”backward-moving cold front”. På amerikanska ostkusten kallas den för ”back-door cold front”.

Den första benämningen, backward-moving cold front, fick mig att reagera lite eftersom det faktiskt förekommer att kallfronter byter rörelseriktning. Men då övergår de till att vara en varmfront (så även i USA).

Här i Sverige rör sig som sagt var också vanligen vindar, lågtryck och fronter från väster till öster. Men det förekommer att vädret kommer från andra hållet, från öster eller nordost. Men hittills har vi inte kallat en sådan kallfront för en ”baklängesåkande kallfront” eller sagt att kallfronten ”kommer in köksvägen” för det.

Fast det kanske skulle vara upplyftande med lite mer dramatisering av det svenska och/eller europeiska väder? Även om vi lyckligtvis inte har samma kraft i våra oväder som man har i USA så kanske det finns utrymme för ett par stormjägare här hemma i landet lagom?

/Martin

Från dimma till solsken

Av Martin Hedberg

Sitter på en blåsig sandstrand på Gotland och försöker koppla upp mig. Funderar på hur smart det är att ha med sig en dator samtidigt med barnen till en sandstrand när det blåser.

När vi kom så var luften fuktig av dimma men nu har det lättat. Dimma är moln väldigt nära marken.

Längre söderut ser man hur havsdimman driver in över land och efter några hundra meter löses upp. Ytterligare en bit längre in över land så kondenserar åter vattenångan. Nu i form av stackmoln.

De som befinner sig i dimman ser inte hur bra väder det är bara en liten bit ifrån dem. Men i vissa fall är dimman kompakt och omfattande. Det kan vara långt till klarhet. Det är inte heller givet vilken väg som är närmast ut ur dimman.

Dimmor har ofta en stor horisontell utbredning. Men om man kan förflytta sig några tiotal eller hundra meter vertikalt, rakt upp, så får man ofta en bra överblick.

Det är befriande när dimmorna skingras och man ser såväl omgivningen som horisonten klart.

Nu under kvällen (torsdag) så ser det ut att bli ljummet väder i Visby. Jag styr kosan norrut.

/Martin

Vädret spelar en viss roll

Av Martin Hedberg

Det brukar sägas att vi svenskar bryr oss mer om vädret än något annat folk. Är det så eller är det bara en skröna? Klart är i alla fall att det mycket gärna skulle kunna vara så.

Vädret skiftar mycket hos oss, många är soltörstande efter en lång vinter och det finns även kulturhistoriska anledningar till varför vi borde bry oss mer än andra om vädret.

Det växer helt enkelt inte lika bra här som längre söderut. Visst, Sverige är ett långt land, men i stora delar av landet är sommaren precis så lång, eller lite för kort, att det går att odla.

I söndag talade Gustav Fridolin i Almedalen. Dimman låg tät och kall. I måndags talade Fredrik Reinfeldt. Dimman höll sig ute till havs och solen sken på alla åhörare på gräsplanen. I tisdags talade Lars Ohly och återigen var vädret inte riktigt så mysigt som det kan vara. Ikväll när jan Björklund talar så är det mulet, men vädret är inte så rått som det varit tidigare.

Bild. Fredrik Reinfeldt (i mörk kostym) minuterna innan han håller sitt tal i Almedalen.

Jag har pratat med journalister, arrangörer och andra deltagare om vädrets inverkan under politikerveckan i Almedalen (Visby). I stort sett alla har en åsikt om hur det borde vara och att det var bättre i fjol.

Anmärkningsvärt är dock att många åsikter går isär om vad som är bra respektive dåligt väder. Tex vill de som arrangerar kvällsaktiviteter gärna att det är 25-30 grader på dagen: Då blir det perfekt för dem på kvällen. osv.

Nåväl, även om den täta dimman tidvis är lika blöt som duggregn så har det i all fall inte ösregnat. Det har blåst, men inte så mycket som det kan göra.

Alla i Almedalen kämpar om varandras uppmärksamhet. Ett ordentligt regn skulle ge ordentligt med smolk i bägaren. Dimma och lite diffusa kanter får man nog acceptera.

/Martin

Vem gör sämst prognoser?

Av Martin Hedberg

Ibland händer det att folk klagar på att vi meteorologer inte gör tillräckligt bra prognoser. Ibland händer det till och med att prognoserna är felaktiga (det hände tex mig en gång, jag tror det var för ungefär tio år sedan…  😉 )

Som jag skrivit om tidigare så är en prognos… en prognos. När väl utfallet ligger på bordet så är det alltid mycket enklare att säga hur prognosen borde varit (den känslan infinner sig även hos oss meteorologer).

Här på bloggen har vi även avhandlat relevansen i prognoser utfästa av ekonomer och sportintresserade. Men nu tänkte jag skriva ett par rader om poker.

Men det handlar inte om prognoser på utfallet i själva spelet (där alla som spelar räknar på sannolikheter och gör prognoser) utan om om utfallet i en dom i Högsta domstolen.

Om ni tycker att det verkar vara svårt att göra prognoser, försök då komma överens om vad det är för väder just nu. Det borde väl vara rätt så enkelt?

Men icke. Titta bara på rubrikerna som SVT Rapport respektive Sveriges Radio Ekot publicerade nu under morgonen. De presenterar slutsatserna från (samma) domstolsbeslut och de gör det samtidigt, men kommer till helt olika slutsatser.

Skärmdump från SVT 2011-04-06 kl 10.41

Skärmdump från SR 2011-04-06 kl 10.41

SVT konstaterar att HD säger att Slumpen avgör i poker.
SR konstaterar att HD säger att Skicklighet avgör i poker.

Vem skall man tro? Vems journalister, SVT:s eller SR:s, skall man lita på när det i ett annat sammanhang gäller att i förväg försöka avgöra utfallet i tex ett beslut från Högsta domstolen? Skall man lita på någon, eller skall man ta någon form av medelvärde? Det är inte lätt att göra prognoser om man inte ens är överens om det regnar eller inte just nu.

I de flesta fall brukar det vara bäst att söka sig till källan. HD skriver i en sammanfattning att:

”Dom i brottmål: B 2760-09. En variant av poker (Texas Hold´em) har i ett visst fall när den spelats i turneringsform inte ansetts vara ett spel vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen i den mening som avses i 16 kap. 14 § brottsbalken.”

Sammanfattningen lämnar visst utrymme för tolkning. Den som vill läsa hela domen och själv avgöra om det regnar eller inte hittar den här.

/Martin

PS. Det kan vara så att journalisterna har gjort ett fullgott och korrekt jobb, men att rubriksättarna av misstag eller okunskap vilselett publiken.

Inte heller min rubriksättning till denna artikel är helt korrekt eftersom svaret på rubriken inte återfinns i löptexten. DS

PS igen. Sedan jag publicerade bloggen så har SR ändrat sin rubrik till ”Pokertävling är både tur och skicklighet”. DS.

Se även vad DN skriver: ”HD: Slumpen avgör pokerspel

respektive SVD: ”HD: Både tur och skicklighet i poker

Marsexpedition för att rädda klimatet

Av Martin Hedberg

I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Lunatic beskriver forskare sambandet mellan kosmiskt stoft och globalt klimat. Vi bombarderas ständigt av detta stoft, men de brinner upp vid inträdet i atmosfären.

Vår egen måne, som ju saknar atmosfär, är däremot mottaglig för detta kosmiska stoft. Där ligger det inaktivt i tusentals eller miljontals år. Det kan närmast beskrivas som en reaktiv form av joniserat mångrus. Om det släpps ut i en planets atmosfär så kan det mutera och bilda så kallade värmekapacitanser. Dessa påverkar såväl strålningsbalans som magnetfät. Detta skulle kunna förklara förekomsten av såväl global uppvärmning som jordbävningar och att GPS-mottagare ibland navigerar fel.

I samband med de amerikanska månlandningarna på 60- och 70-talet fick man med sig mycket små mängder av detta stoft till Jorden. Det mesta finns nerkylt i specialbyggda cisterner, men en liten del tros ha följt med i månlandarnas stabiliseringspontoner.

Som bekant förlorade man en av rymdkapslarna i Stilla havet (en av astronauterna fick panik efter landningen och sprängde upp en nödlucka varvid kapseln sjönk innan man han fixera den. Astronauten räddades dock). Forskare befarar nu att rester av detta reaktiva joniserade mångruset spridits med havsströmmarna.

Jorden och Mars

Forskarna ser nu två utvägar. Antingen att man försöker bilda antijoniserade kallkapacitanser från det lagrade mångruset eller att man påskyndar arbetet med en expeditionen till Mars. ”Att mixtra med varm- och kallkapacitanser innebär för stora risker” säger en högt uppsatt stoftolog som vi talat med ”Vi ser större möjligheter att lyckas med en marsexpedition”.

Expeditionen, som kallas Mars Ipulami, behövs för att hämta marsstoft. Med dess hjälp skulle man kunna kontrollera och balansera vårt klimat här på jorden samt stabilisera magnetfält. Det kan via kaskadeffekter troligen även ha en lugnande effekt på finansmarknaden. Men även en sådan expedition är förknippad med stora risker. Det gäller att inte få med sig för mycket marsstoft tillbaka. Det kan skapa obalanser såväl här på jorden som på Mars.

Men det är riktigt bråttom. Skiften av det här slaget har inträffat förr och historien lär oss att alla inte är medvetna över vad som egentligen sker. ”Har vi otur så kan hela Mars tippa över och bilda en ny måne”, avslutar stoftologen. Då får vi lägga Mars till handlingarna och istället blicka framåt.

/Martin

Vårvinter och vår.

Av Martin Hedberg

Nu kommer de härliga dagarna då det växlar från vinter till vårvinter till vår.

Det som jag själv uppskattar framför allt är att det åter blir ljust. Alla månader har sin charm (även om jag ställer mig lite frågande till november), men att åter få lite längre dagar, det slår det mesta.

Speciellt att det blir ljust morgonen. Att kunna titta ut och se att dagen håller på att vakna samtidigt som jag själv. Fåglar, dagsmeja och alla idéer om projekt som man vill göra när det blir sommar.

Det är inget fel på vinter, men det är nu den är som bäst. När det fortfarande är vinter (i alla fall i norra 2/3 av Sverige). Men den är inte så sträng, det är ljust nog för att kunna utnyttja dagen och det är ofta rätt bra väder.

Bland vänner i Jämtland så är ”vårvintern” erkänd som den femte årstiden. Passa på att njut av den, var ni än bor, för snart är våren här. 🙂

/Martin