Tag - Extremväder

4 Comments

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Rekordstorm över USA

29 oktober 2010

7 Comments

Martin Hedberg

I veckan registrerades det hittills kraftigaste lågtrycket som uppmätts över USA. Det skedde i samband med ett mycket omfattande lågtrycksområde svepte fram över mellersta/östra USA.

Storm över USA 26 oktober, 2010

Stormen hade ett lågtryck som annars bara återfinns i Kategori-3 orkaner ute till havs, 955,2 hPa (27 okt). Vindarna var så kraftiga att många, som inte hade överblicken, trodde det handlade om tornados, dvs lokala mycket kraftiga vindfenomen. Det förekom visserligen 61 tornados i samband med lågtrycket, men de vindar som de flesta upplevde skapade direkt av tryckgradienterna kring det ovanligt stora lågtrycket.

Lågtrycket bildades på samma sätt som våra egna lågtryck här hemma i Skandinavien. Det sker genom kontraster mellan kall luft i norr och varmare luft i söder. Det var alltså inte fråga om en tropisk orkan. (Tropisk orkaner bildas till havs genom frigörande av latent värme från det varma havet).

Den kalla luften har högre densitet än den varma. Det uppstår tryckskillnader. Det gör att kalluften kilar in sig under den varma som lägger sig över den kalla. Eftersom Jorden roterar så böjs rörelserna av. Det är en effekt av den så kallade Coriolikraften. Det gör att låg- och högtryck inte utjämnar sig direkt utan att luften roterar moturs kring lågtryck och medurs kring högtryck. (På södra halvklotet är rörelseriktningarna de omvända.)

Lågtrycket, sett från rymden, är mycket vackert. Men från marken var det nog en betydligt mer skrämmande än vacker upplevelse.

/Martin

Tropiska orkanen Chaba mot Japan

27 oktober 2010

Av Martin Hedberg

En tropiska orkan som fått namnet Chaba har nu nått kategori 3 (vindar på 96-113 knop, ca 49,5-58 m/s). Den finns för närvarande till havs utanför Filippinerna och Taiwan och rör sig norrut mot Japan.

Tropiska orkanen Chaba 27 oktober 2010. Från Earthobservatory.nasa.gov

På sin resa norrut kommer den successivt att komma in över lite svalare vatten vilket gör att den tappar något i styrka. När den når fram till södra Japan omkring den 30 oktober så beräknas det vara som en tropisk orkan kategori-1.

När Chaba når upp till Tokyo är det troligen i form av en tropisk storm med vindar på 34-63 knop (18-33 m/s), ungefär som Gudrun.

/Martin

Tyfonen Megi

18 oktober 2010

2 Comments

Av Martin Hedberg

Tyfonen (tropiska orkanen) Megi (den heter ”Juan” på Filippinerna) har nu dragit in över norra Filippinerna. När Megi gjorde angjorde (landfall) Filippinerna var det som en kategori 5 orkan. Det innebär vindstyrkor över 70 m/s.

Över land så tappar den lite fart, dels på grund av friktion mot marken, dels pga frånvaro av latent energi från det varma havet. Det gär att Megi nu är en kategori-4 orkan. (Men det är illa nog, vår egen storm Gudrun hade byvindar på nivå som kategori-1.)

Snart drar Megi ut över Sydkinesiska havet. Där kommer den åter att kunna hämta eller i alla fall bibehålla kraft. Den kommer troligen att dra in sydväst om Hong Kong som en kategori 3 eller 4 orkan på onsdag-torsdag.

/Martin

Sommaren 2010

22 september 2010

Uncategorized

Av John Pohlman

Här är en kort tillbakablick för den gångna sommaren. Totalt sett blev den 1 á 2 grader varmare än normalt. Överskotten i juli och augusti övervägde den svala juni.

Mest anmärkningsvärt var den tre veckor långa värmeböljan i juli i sydöstra Sverige med lokala värmerekord på över 100 år. Ett par kortvariga perioder med högsommarvärme förekom också i framför allt södra Sverige i början och slutet av juni.

Annars var sommaren i övrigt allmänt ostadig. Regnväder och skurar, ofta kraftiga och med åska, dominerade och nästan hela landet fick mer nederbörd än normalt.

Varmast: Målilla (Småland) med 35,0 grader den 11 juli.

Kallast: Tarfala (Lappland) med -5,1 grader den 1 juni och Börtnan (Jämtland) med -4,9 grader den 7 juni.

Blötast: Beddingestrand (Skåne) med 123 mm på 6 timmar den 17 augusti och Emmaboda (Småland) med 113 mm den 24 juli.

Blåsigast: Väderöarna (Bohuslän) med 25 m/s i medelvind den 24 augusti.

Nämnas skall också att det sattes absolut värmerekord i Finland den 29 juli då Joensuu i Karelen noterade 37,2 grader. Det gamla rekordet hade Åbo med 35,9 grader från den 9 juli 1914.

I den intensiva hettan under sommaren i östra Europa sattes också nya värmerekord. Moskva hade den 29 juli sin varmaste dag sedan mätningarna började 1879 med 38,2 grader. Vidare noterade Gomel i Vitryssland 38,9 grader och Luhansk i Ukraina 42,0 grader.

/John

Coletta-väder

17 september 2010

Uncategorized

3 Comments

Av John Pohlman

Jag skulle tro att rubriken förbryllar. Vad är Coletta-väder för någonting? Är det en namngiven tropisk orkan eller ett annat oväder som fått ett namn liksom till exempel Gudrun?

Nej, det var helt enkelt ett lokalt väder för 50 år sedan för en mindre krets på en meteorologisk central.

Så här ligger det till. Under min studietid vid universitetet i Lund jobbade jag extra som väderobservatör vid den meteorologiska stationen och prognoscentralen på Bulltofta flygplats i Malmö. Vi var några bland personalen som var intresserade av trav och tävlingarna på banan Jägersro.

Varje vecka satte vi ihop ett system som vi satsade på. På travbanan fanns en speciell häst som trivdes särskilt bra när banan var mjuk och tung efter regn.

När vi då ett par dagar innan tävlingsdagen tippade vårt V5-system gjordes en prognos. Vid väntat regn och rusk på tävlingsdagen var hästen därför given favorit i sitt lopp. Eftersom hästen hette Colette så myntades uttrycket ”Coletta-väder”. Det blev sedan ett skämtsamt internt begrepp som synonym för en gråmulen och regnig dag.

Varför jag nu efter så många år blev påmind om uttrycket var att jag vid en konsert i Eslöv för några dagar sedan till min glädje träffade en gammal arbetskamrat från tiden på Bulltofta. Det första vi sade till varandra när vi plötsligt möttes i foajén var just ……. ”Coletta-väder”. (Hälsningar till Torsten.)

/John

Igor, en praktfull orkan

15 september 2010

Av Martin Hedberg

Igor skapades över östra Atlanten, strax sydost om Kap Verde öarna. Då, den 8 september, var det bara ett mindre oväder. Efter att ha rört sig västerut samlade den kraft över det varma Atlantvattnet.

Tre dagar senare, den 11 september, hade den blivit en fullvuxen orkan.

Den 13:e hade Igor vuxit till en orkan kategori 4 med vindhastigheter kring 240 km/h.

Orkanen Igor

Orkanen har ett karaktäristiskt ”öga” i centrum, 20-30 km i diameter. Molnen formar spiralarmar som sträcker sig fler hundra kilometer ut från centrum.

Igor rör sig nu åt nordväst mot Bermuda. Därefter kommer den troligen att inta en mer nordlig bana vilket skulle göra att den stannar ute till havs och inte når det amerikanska fastlandet.

/Martin

Augustivädret 2010

12 september 2010

4 Comments

Av John Pohlman

Det ostadiga vädret som följde under senare delen av juli efter den intensiva värmeböljan fortsatte in i augusti. Månaden blev mycket blöt i södra hälften av landet med upp till dubbelt så mycket regn som normalt.

De första tre veckorna avlöste regnvädren varandra i Götaland och Svealand och framför allt i samband med åska kom stora mängder. Lekvattnet i norra Värmland fick 102 mm den 13 augusti och den 17 kom 133 mm i Beddingestrand i södra Skåne, vilket blev sommarens största dygnsnederbörd. I Lund föll 44 mm på kort tid den 6 augusti och i Malmö 66 mm på kvällen den 14.

Norra delen av landet fick däremot mindre regn än normalt och hade också en hel del soliga perioder. Under första hälften av månaden var det också hyggligt varmt i Norrland men sedan blev det svalare och nattetid kröp temperaturen lokalt under noll grader.

Trots det ostadiga vädret i södra Sverige var det rätt varmt. Månadens högsta temperatur hade Arlanda med 31 grader den 14 augusti. Södra Sverige fick upp till ett par grader varmare än normalt och i norra Sverige blev månadsmedeltemperaturen något över den normala.

Under månaden presenterade sig också årets första höststorm. Den slog till mot västkusten där Väderöarna i norra Bohuslän hade 25 m/s i medelvind den 24. Dagen efter hade man byvindar på över 20 m/s i Skåne och Halland. Just dagarna omkring den 25 då Lovisa har namnsdag förknippar man i Roslagen med den första höststormen i de östra farvattnen som jag skrivet om i en tidigare blogg.

I år kom också en storm programenligt men inte i öster utan i väster. Efter stormen blev det svalt väder även i södra Sverige men de sista dagarna började vädret stabiliseras och själv fick jag njuta av en veckas vackra härliga höstdagar i början av september.

/John

ISS bild på orkanen Earl

1 september 2010