Tag - Bondepraktikan

Bondepraktika, mer kultur än meteorologi, men ändå någon form av guidence.

Hur blir sommaren 2015?

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

När nu våren kom tidigt och solen gassar från en klarblå himmel så är det säkert många som frågar sig hur sommaren 2015 kommer att bli. Fast man kanske hade undrat ännu mer om det varit hagel och drivis istället för tussilago, solsken och annalkande gräsbränder?

Hur som helst så tänkte jag göra en liten nätt specialprognos för kommande sommar, maj, juni, juli och augusti. Eftersom jag så många gånger har påpekat att man, på traditionellt sätt, inte kan göra vettiga prognoser så långt i förväg så tvingas jag ta till extraordinära metoder. Det är på vippen att jag ringer John Pohlman, men jag känner att jag nu måste klara detta på egen hand.

Vad finns det för metoder om vi nu förkastat de vanliga numeriska vädermodellerna? Vi har Abborrfena, Bondepraktikan, Renmage, Rönnbär, Kaffesump, Tärningar, en piltavla och en massa böcker.

Men jag har lånat ut Bondepraktikan till SMHI och älgmagen jag hade framför mig i höstas, den är sedan länge av naturen återvunnen. Rönnbären är slut. Piltavlan är borta, tärningarna är kastade… Återstår kaffesump och böcker.

Jag börjar med böckerna. Jag har många om klimat, men det var inte riktigt så lång prognos det handlade om. Jag plockar fram Holtons ”Dynamic Meteorology” och slår upp en sida på måfå. Hmm…

Holton Dynamic MeteorologyMeteorologerna bibel: James R. Holten i nyutgåva, femte editionen. Det här är intressant och förklarar med alla önskvärd tydlighet varför man kan göra vissa förutsägelser om framtiden, men inte alla.

Jag testar en något tunnare bok och finner en Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt skriven 1918 samt ”Praktisk meteorologi” med kolorerade bilder från 1926.

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt (1918) samt ”Praktisk meteorologi, en inledning till väderleksförutgsägelsernas teori och praktik” av Anders Ångström (1926).

Ordboken listar uttryck som kan ”användas till tolkning av de väderleksutsikter till jordbrukets fromma, som medelst telegraf eller telefon utsändas från Statens Meteorologiska Centralanstalt”. Däri kan man lära sig att telegramordet ”Kutting” betyder ”Åskregn på spridda ställen, fara för nattfrost, blåst, vindriktning NW-NO.”. ”Smörgås” däremot betyder ”Opålitligt väder, fara för nattfrost, vindriktning SW-NW” osv.

Jag inser att man för snart hundra år sedan inte bara famlade i mörkret avseende att göra prognoser. Det är även uppenbart att man hade problem med bredbandsuppkopplingen. Men man hade tid.

Praktisk meteorologi är riktigt intressant. Man får sig ett härligt språk, lite långa meningar men/och en i många avseenden korrekt beskrivning av processer i atmosfären:

”Det var ett stort framsteg för den praktiska meteorologien som gjordes, och ett viktigt underlag för den teoretiska forskningen som skapades, då norrmännen V. och J. Bjerknes omkring 1918 genom studier av de synoptiska kartorna gjorde sin upptäckt av de s. k. diskontinuitetslinjerna inom cyklonerna: de lyckades påvisa att cyklonerna på våra breddgrader i regel äro utmärkta av mycket karaktäristiska språng i temperatur och vindriktning, och att dessa språng i allmänhet inträffa utefter vissa gränslinjer, vilkas läge i förhållande till cyklonens centrum och fortplantningsriktning är underkastat en viss lagbundenhet.”

Men det räcker inte för att ge oss svaren vi söker för hur sommaren 2015 blir.

Återstår kaffesumpen.

Kaffesump

Kaffe och sump.

Den kom i alla fall till efter en bra kopp kaffe. Vad kan man säga om kaffesump, förutom att det är lite förgängligt. Alldeles nyss källan till en god kaffe, och därefter till synes värdelöst. Men om man nu vill veta något om framtiden så är det värt ett försök.

Jag skall dock erkänna att jag är novis när det gäller att spå i kaffesump. Skall man stjälpa ut den på ett speciellt ospeciellt sätt eller hur gör man? Kan man göra ensembler, dvs flera parallella kaffesumpar? Och framför allt: Hur tolkar man resultatet?

Eller skall jag ta fram fiskesakerna och försöka fånga en abborre? Men det är samma sak där, jag vet inte hur man tolkar fenorna. vad säger de om framtiden? Skall medge att det inte underlättas av att jag tvivlar på att abborrens fenor skulle kunna beskriva något om framtiden.

Nej, det där är nog ett resultat av att vi människor vill förstå samband och har lätt för att göra associationer. Vi ser en sak hända i samband med något annat och tolkar (alltför) snabbt in antingen en symbolik eller ett orsakssamband som egentligen inte finns.

Notera att jag inte utesluter samband i naturen, bara att jag gärna vill förstå dynamiken eller bli övertygad av gedigen statistik.

Jag tror att vi skall snegla lite på säsongsvädermodeller.

WSI säger att temperaturen skall vara över den normala i mars, april och maj. (Vi får vänta till den 23 mars på prognosen som sträcker sig in en bit i sommaren).

IRI säger att det sannolikt kommer normalt med nederbörd, men att temperaturen blir över den normala mars, april, maj.

NOAA slutligen säger att det skall bli varmare än normalt i april, maj och juni. Samt något varmare eller normalt i juli, augusti och september.

NOAA seasonal forecastEn av alla prognoser från NOAA. Denna tyder på att det skall bli varmare än normalt under våren och inledningen av sommaren 2015.

Min slutsats blir att sommaren 2015 kommer att bjuda på väder som är varmare än normalt, i synnerhet första halvan, säg fram till mitten av juli. Det är heller ingen högoddsare om man beaktar klimatförändringar. Inte så att de säger att det skall bli varmare. Men sannolikheten ökar. Det är idag dubbelt så stor sannolikhet att en specifik dag skall vara varmare än normalt än det var på 50-, 60- och 70-talet (läs artikel här).

Det som dock kommer att kunna prägla sommaren, mer än att temperaturen blir lite högre än normalt, är hur och när nederbörden faller. Vi lärde oss i fjol att den mänskliga faktorn i kombination med torrt väder kan orsaka stora skogsbränder. Tidigare år har det även förekommit torka i Europa på betydligt större skala (Sydeuropa 2003 och Ryssland 2010).

Vi får se. Men jag tippar alltså att det blir en varm vår och en varm inledning av sommaren, därefter en något mer normal sommar, med viss lutning åt det varma hållet.

/Martin

Växthuseffekten, inledning

Av John Pohlman

Vår existens här på jorden har i alla tider fascinerat människan. Redan i de civiliserade samhällena för flera tusen år sedan var man fängslad över de krafter som frigjordes när vädrets makter demonstrerade sin styrka.

Dåtidens lärde försökte också förstå de processer som verkade i det lufthav som omger oss, atmosfären. Detta intresse kan man spåra i de första kultursamhällena i vår världsdel kring floddalarna vid Nilen, Eufrat och Tigris, alltså nuvarande Egypten och Irak.

I forna tider var det naturligt att anknyta väderföreteelserna i atmosfären med gudalära och vidskepelse.

När det grekiska samhället tog form skapades en högtstående kultur. Det var i denna som man började behandla vädret som en särskild kunskapsgren. Resultatet blev verket ”Meteorologica” på 300-talet f kr av filosofen Aristoteles, en lärjunge till Platon. Verket som bestod av fyra böcker blev sedan vägledande för vetskapen om atmosfären under mer än tusen år fram i tiden.

På 1500-1600-talen gjordes revolutionerande upptäckter och uppfinningar som gjorde att intresset för olika vetenskapsgrenar fick en ny start. Den polske astronomen Nikolaus Kopernikus förändrade den rådande världsbilden om förhållandet mellan solen och planeterna och den tyske vetenskapsmannen Johannes Kepler uppställde lagar om planeternas rörelser.

Många andra stora män verkade inom olika områden, Leonardo da Vinci, Isaac Newton, Charles Darwin, Galileo Galilei för att nämna några. Även Sverige hade flera framstående män framförallt under upplysningstiden under 1700-talet, till exempel Anders Celsius och Carl von Linné.

Intresset för vädret fick också under de här århundradena ett markant uppsving. Bondepraktikan utkom och utvidgades i ständigt nya upplagor. Meteorologiska instrument som barometern och termometern konstruerades och man kunde systematiskt börja med direkta väderobservationer.

Nu ville man också lösa problemet med den gåtfulla atmosfären, dess sammansättning, betydelse och funktion. På 1800-talet kom också de första teorierna om det som vi nu kallar växthuseffekten. Fortsättning följer i senare blogg.

/John

Bondepraktikan del 2

Av John Pohlman

Som jag nämnde i en tidigare blogg finns det en del väderspådomar i Bondepraktikan som man kan ha nytta av eftersom de har ett visst prognostiskt värde.

Ett av dessa är himlens utseende vid soluppgång och solnedgång som kan ge ett tips om det närmast kommande vädret. Man säger ”morgonröa ger skvätt i hatt – kvällsröa ger vacker natt”. Eller ”aftonrött ger klar natt – morgonrött våt hatt. I England säger man ”red sky at night shepherds´ delight, red sky in the morning shepherds´ warning”.

Eftersom de flesta vädersystemen på våra breddgrader kommer västerifrån var det naturligt att man även i äldre tider blickade västerut morgnar och kvällar.

Förklaringen är att de moln i väster som rödfärgas av morgonsolens första strålar kan vara ett uppdragande molnsystem framför ett nederbördsområde. Omvänt rödfärgar kvällssolen resterna av ett bortdragande moln- och nederbördsområde. Det förutsätter naturligtvis att molnen i båda fallen tillhör ett vädersystem vilket inte alltid är fallet. Man säger då att ”gamla märken stå inte”.

Ett uttryck som också beskriver molnhimlen är ”tecknar sig målarens pensel i sky, snart får du höra vindarna gny. Man syftar då på de speciella höga fjädermolnen i form av strimlor med tofsar i framkanten liknande skidspetsar. Dessa kan vara de första utlöparna av ett uppdragande moln- och nederbördsområde.

Följer man utvecklingen och molnen ökar och övergår i ett slöjmolntäcke med en vit ring halo runt solen, är det ytterligare ett tecken på ett annalkande vädersystem. Molnen tätnar då alltmer, halon försvinner och solen urskiljs först som genom matt glas för att därefter också försvinna.

Det börjar blåsa (vindarna gny) och från de alltmer tätnande molnen börjar småningom nederbörden falla, vanligen inom ett dygn efter de första fjädermolnen.

/John

Fruntimmersveckan del 3

Som jag nämnt i en tidigare blogg får de sex namnsdagsdamerna 19-24 juli klä skott för allt regn som kommer just den perioden. Man hävdade att eftersom kvinnor gärna gråter var det orsaken till att det ”skvätter” just den veckan, som därför fått ett orättvist dåligt rykte.

Statistiken visar att det kommer lika mycket  andra veckor under den tiden från mitten av juli till början av augusti som är årets regnrikaste period. Det finns självklart också flera exempel på fruntimmersveckor då det inte kommit en droppe regn.

Om man i stället ser positivt på uttrycket så får damerna lite extra uppmärksamhet med större chans att bli ihågkomna på sin namnsdag. När jag växte upp blev det alltid tårtkalas på min farmors namnsdag den 24. Vad jag minns var det alltid vackert väder och firades utomhus. Självklart har vi också suttit inomhus när det regnat, men det är ju bortglömt.

Skall jag slutligen i den här fruntimmersserien också förtälja olika livsöden på var och en av damerna. Sant eller osant?

SARA var gift med patriarken Abraham och födde barn som uråldrig.

MARGARETA ville inte gifta sig med en hedning och dog martyrdöden år 152.

JOHANNA klädde ut sig till man och blev påve men avslöjades när hon nedkom med ett barn under processionen.

MAGDALENA syndade svårt, men ångrade sig och fick förlåtelse.

EMMA var dotter till kejsar Karl den store på 800-talet.

KRISTINA delade som kristen ut sin fars avgudabilder av guld till de fattiga, men fadern kastade henne i sjön där hon drunknade.

/John

Fruntimmersveckan del 1

Av John Pohlman

Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.

Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.

De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.

Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.

En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.

I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.

I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.

Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.

/John

Bondepraktikan

Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.

Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder.  Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.

I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.

Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.

Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.

Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.

/John

Mårten och julvädret

I den gamla ”Bondepraktikan” har dagarna kring Mårten den 11 november tilldelats betydelse för det kommande vädret. Man ville få en spådom om julhelgen men även om den kommande vintern och då kunde det vara rätt tid just vid Mårten.

Här är en del gamla regler och tips från förr:

* Grön Mårten, vit julafton och tvärtom (skånskt uttryck).
* När Mårten åker på släde, så rider Anders (30 november) och tvärtom (från Dalarna).
* Om Mårtengås går på isen trampar julbocken i skiten (Västergötland) eller
* Om gåsen får traska på isen vid Mårten får tuppen dansa i skiten vid jul (Skåne).

Det är härliga och uttrycksfulla talesätt. Personligen väntar jag dock med prognoserna för julen till någon vecka före.

Till sist även en gammal regel vid Mårten för hela vintern: Faller dagg, är det blåst eller mulet på mårtensmässodag så följer gärna en obeständig vinter men är den dagen klart väder blir det stor köld.

Hur blir vintern?

I Norrköping är det i år ovanligt mycket rönnbär som hänger i stora klasar på träden. Man tänker då otvivelaktigt på det gamla uttrycket från Bondepraktikan: Mycket rönnbär ger en kall och snörik vinter.

Bondepraktikan är rolig och intressant att läsa men att mängden av rönnbär skulle förutsäga den kommande vintern har inget prognostiskt värde. Det har inte heller de spådomar i Bondepraktikan som med en given dag eller dagar ger utsikter för en längre period framöver, typ ”regnar det på Per (1 augusti) blir det tre-vecko-regn”. Eller den kanske mest kända Anders braskar, julen slaskar-eller tvärtom.

Däremot finns det en hel del tänkvärda tips som anspelar på vädret det kommande dygnet. Framförallt gäller det iakttagelser av molnhimlens utseende och dess förändring. Bondepraktikans stora betydelse är mest av kulturhistoriskt intresse. Det visar hur människorna förr i tiden försökte förstå och förutsäga vädret innan meteorologin övergick från en kunskapsgren till en modern vetenskap under senare hälften av 1800-talet.

Så visst har Bondepraktikan sin plats i historien. Men lita inte på rönnbären som naturligtvis visar hur vädret har varit och inte hur det ska bli!

Fruntimmersveckan 2

Inledningen på veckan har på många håll i landet motsvarat sitt regniga rykte. Många namnsdagskalas har säkert fått firas inomhus framförallt i södra Sverige. Var det inte mulet och regnigt låg regn- och åskskurarna och lurade i faggorna. Och när de slog till blev det på flera håll stora regnmängder.

Fredrik var dock på ett strålande soligt humör i Norrland och östra Svealand men när Sara och Margareta tog över spred sig det ostadiga vädret norrut och efter ett par dagar var det bara Johanna som helt säkert kunde räkna med en fin namnsdag.

Personligen har jag hittills upplevt nattåska, dagsregn, regnskurar, växlande molnighet, sol och blåst. Får nu se vad Magdalena, Emma och Kristina kan hitta på.

Fruntimmersveckan

är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen  hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.

Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.

Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!