Nicaragua drabbas av två extrema cykloner på kort tid

Årets orkansäsong sätter nya obehagliga rekord. Den tropiska cyklonen Iota har nyligen förstärkts till en categori-5 cyklon med vindar över 70 m/s. Aldrig tidigare har en så kraftig orkan bildats så sent på säsongen.

Iota är den 30:e namngivna Atlantstormen den här säsongen (som varar 1 juni – 30 november). Aldrig tidigare har man observerat så många cykloner på en säsong. Och den är inte slut ännu.

Men vad som är ännu värre att Iota drar in över Nicaragua på i princip samma plats som för två veckor sedan drabbades av en i princip lika kraftig cyklon, Eta. Det är helt unikt att två så kraftiga cykloner drabbar samma område inom loppet av två veckor.

Eta var en kategori-4 orkan som orsakade stor förödelse. Inte bara med de kraftiga vindarna, utan framför allt med ett kopiöst regnande. Omkring 1000 mm regn orsakade såväl översvämningar som omfattande jordskred i Nicaragua och Honduras.

Här nedan kan du se Eta’s bana, respektive prognosen för Iota (ta tag i reglaget och dra).

Iota är alltså en kategori-5 cyklon och kommer att spä på de redan hårt drabbade Nicaragua med 350-750 mm regn.

Vindarna pressar fram en flodvåg som är beräknad att nå 3,5 -5,5 meter över normal havsnivå.

Så här såg det ut inne i stormens öga sett från Amerikanska Flygvapnets flygplan.

Havet i Mexikanska gulfen är inte bara varmt, 28-30°C, i ytan. Det är varmt på djupet också vilket gör att det finns mer energi än normalt, trots att cyklonerna omvandlar havets värme till rörelse och lägesenergi i form av cyklonen. Det gör i sin tur att cyklonerna fördjupas snabbt, kan röra sig långsamt utan att försvagas och att det ganska snart kan uppstå nya cykloner på samma ställen som tidigare.

Med så många stormar och orkaner att namnge som det blivit i år så räckte inte det engelska alfabetet till. Då går man över till det grekiska alfabetet. Det har bara hänt en gång tidigare, år 2005 då man jobbade sig fram till Zeta, 6:e bokstaven i grekiska alfabetet. I årets orkansäsong är vi på Iota, grekiskans 9:e bokstav.

/Martin

PS. Enligt tradition så pensioneras namn som använts på speciellt förödande cykloner. Det blir med andra ord inga fler orkaner med namn som Katrina, Wilma, Irma osv. Det finns gott om andra namn på dessa bokstäver, så det är inte något problem att döpa även framtida cykloner. Men hur man gör om nån av de ”grekiska” cyklonerna blir förödande? Där använder man ju de faktiska namnen på respektive bokstav, det finns inget att ersätta dem med. Jag vet inte.

Slöjdar en kniv

Här kommer en inblick i något annat än väder och klimat. Jag har som hobby att bygga och renovera saker. Under hösten har jag gjort ett par knivar. Här en bildserie över hur en av dem kom till.

/Martin

Signerar femtio Extremt Väder

Signerar böcker

Medan stormarna rasar, skogarna brinner, isarna smälter och bördig jord rinner ut i haven så tycks världen lunka på med skygglappar. Det är då glädjande att få en beställning på 50 böcker som säljs till ett företag som vill inspirera sina medarbetare (och några VIP-kunder) till förändring.

VD’n intresse kom efter att jag föreläste för dem i höstas. Såväl för att de som företag ska ta större ansvar som för att bejaka medarbetarnas engagemang. Dessutom insåg han att boken var perfekt som julklapp.

Visst hade han kunnat köpa den i vanliga bokhandeln, men han ville ha böckerna signerade. (Jorå, det kostar lite extra.) Dessutom får han dem levererade till dörren (med klimatkompenserad* transport).

Min egen förhoppning är att boken ska fascinera, förundra och skapa eftertanke. Det är genom insikter om rådande situation och berättelser om vägval och agerande som vi skapar bilder och berättelser av framtiden som får oss att längta. En medvetenhet som gör oss målmedvetna.

Vill du också ge dina anställda, kunder eller bekanta en bok? Skicka mig ett meddelande via ”Boka föreläsning” i menyn. Det går givetvis även att boka föreläsning där, något som jag numera företrädesvis gör via digitala plattformar.

/Martin

*Det här med klimatkompensation är ett eget kapitel vars relevans definitivt kan ifrågasättas. Men för att varken grönmåla/försköna transportföretaget eller deras metod så nämner jag det inte mer än så här.

Det kan snöa i november

Novembersnö 2016

November är inte årets skojigaste månad, men får man bara lite snö så muntrar det upp. Och kommer det mycket så blir man tokglad.

Eller så är det som med så mycket annat, det är inte för inte som vi har ordet lagom. Nåväl, om man tar genomsnittet av snön som föll i början november 2016 med i fjol och i år så kanske det är lagom.

Och även om det kom mycket snö (bilden ovan är från en förort öster om Stockholm den 9 november 2016) så låg den inte kvar så länge. Såväl Svealand som Götaland och Norrlandskusten fick åter barmark i mitten av november.

Snödjup 10 november 2016 (SMHI)

Men det var mycket snö den säsongen. I alla fall där det var kallt nog. Norra Lapplandfjällen hade tex över en meter snö i början av juni 2017 (hur länge den låg kvar vet vi inte, SMHI:s snödjupskarta sträcker sig bara till 2 juni).

Hur ser det ut idag då?

Inget vinterlandskap precis. Eller rättare sagt den sortens stadsbild som vi lär behöva vänja oss vid i november. Och det här är inte bara i södra Sverige, nej även i Norrland lyser snön med sin frånvaro.

Och det ska erkännas att det är rätt så jobbigt. Jag gillar vintern och det är helt okay med mörker. Men novembers korta dagar, de är ingen höjdare precis. Ju längre norrut man befinner sig, desto kortare dagsljus har man så här på årets vinterhalva.

Snödjup idag 14 november 2020. (Källa: SMHI)

Men det kanske kommer lite snö kommande dagar?

Ja det kan det faktiskt göra! Kommande vecka blir ostadig. Och med det brukar vi inte bara mena att prognoserna kan vara svajiga, vädret kommer att växla en hel del och det kommer att komma nederbörd, både i form av regn och snö.

Det där med snö skulle kunna bli rätt tydligt på torsdag (19 nov) i södra Norrland. Och på fredag kanske, kanske i delar av Svealand. Eller så blir det regn. I alla händelser så kommer det att töa efterhand, det ligger inte kvar så länge.

Och om det blir snö så lär det inte bli lika mycket som för fyra år sedan. Men det är ju ändå bara det översta lagret som krävs för att lysa upp tillvaron, så det räcker med ett par centimeter. Det skulle lysa upp en november som hittills är så mörk och dyster att till och med statsministern har talat om det.

Nå, nu var det ju andra problem än snöbrist han framför allt resonerade om. Men lite snö skulle vara fint. Nån dag, eller ett par timmar, i alla fall.

/Martin

Intervju om Extremes Wetter

Extremt väder kommer strax ut på tyska. I förmiddags gjorde jag en intervju för tidningen Hörzu Wissen. De planerar göra tio sidor (!) om boken som i Tyskland får titeln Extremes Wetter.

Frågorna handlade om min fascination för extremt väder, kopplingar mellan väder och klimatförändringar, (hur det kan komma sig att man kan säga något substantiellt om förväntade klimatförändringar om tio år när man inte kan göra detsamma om vädret om tio veckor) och om innehållet i boke (tex vad komplexa adaptiva system är och olika exempel på extremt väder).

Vi var också inne på personligt engagemang, hur man kan bemöta ”skeptiker” och hur man kan resonera kring minskad klimatpåverkan och anpassning till såväl klimat som konsekvenser av klimatförändringar. Jag tryckte på att frågorna är större än ”bara” klimatet och räknar upp bland annat Planetary boundaries och inte minst förändringarna av biosfären. Och just detta med mångfalden av förändringar i ett komplext system är vansinnigt intressant -och skrämmande.

Kort och gott en liten glimt av mig, boken och systemen. Jag hoppas att jag kunde göra frågorna rättvisa. Det som var lite förvånande var att journalisten ventilerade frågor kring de som tvivlar på de vetenskapliga beskrivningarna av förekomsten och orsakerna till klimatförändringar. Just den biten känns passé. Jag flikade in lite om de två sista kapitlen, om hur våra värderingar påverkar systemen och om framtidsscenarier. Får se i vilken utsträckning hon plockar upp de trådarna.

Hur som helst så är det väldigt roligt att boken kommer ut på fler språk. Förutom på tyska så kommer den även på japanska (väntar fortfarande på den Skypeintervjun).

Jag och redaktionen var/är beredda på att göra uppdateringar, tex med ett par lokala exempel från respektive utgivningsland, men varken Tyskland eller Japan har efterfrågat det. Vi har ju med tre exempel från Sverige (översvämningar, Gudrun och bränderna 2018) som kanske inte är så relevanta för japaner. Eller så är det precis det de är.

De har valt en trevlig framsida. Extremt väder handlar inte bara om blåsigast, kallast, varmast, blötast osv, utan inkluderar även ovanliga fenomen och märkliga händelser (min egen favorit där är de vandrande stenarna).

Gemensamt är att alla bilder i boken är extremt vackra. Målsättningen var att de i kombination med texterna ska skapa ”åfanism” som förläggaren Jeppe Wikström uttrycker det. Folk ska titta, läsa och sedan säga ”-Å fan!”.

Hur som helst, det är stimulerande och hedrande att boken får spridning. Frågorna är än mer aktuella idag.

/Martin

Tropiska cyklonen Eta återhämtar sig

Den senaste tropiska cyklonen på Atlanten, Eta, har skapat stor förödelse i Centralamerika.

Eta blev den näst kraftigaste novembercyklon som någonsin registrerats med vindar på 67 m/s, (240 km/h), som en kategori 4-orkan. Dess långsamma förflyttning skapade långvarigt extremt väder i form av vindar, flodvågor, regn och jordskred över stora delar av Centralamerika.

Efter att ha försvagats så meddelade just MetOffice att den återhämtar kraft och kommer att beröra Kuba, Bahamas och Florida.

Årets Atlantiska orkansäsong har redan slagit en rad rekord. Aldrig tidigare han man observerat så många tropiska cykloner under säsong, hittills 28 namngivna varav 12 orkaner (vindar över 33 m/s) och 5 ”major hurricanes” (kategori 3, 4 eller 5. Tidigare rekordet var 27 som sattes 2005. Officiellt slutar säsongen den sista november och det finns alltså utrymme för att ytterligare öka rekordåret 2020.

Det finns en tydlig relation mellan ökade halter växthusgaser, global uppvärmning, förändrade vädermönster och förekomsten av allt kraftigare och fler tropiska cykloner och annat extremväder som tex bränder, torka, skyfall, tinande permafrost, minskat istäcke mm.

/Martin

Är extremvädret värre idag än förr?

Den tropiska orkanen Laura gjorde i morse svensk tid (strax före kl 0600 utc) ”landfall” över staten Louisiana i USA. Den var då en kraftig kategori 4-orkan med vindar på över 70 m/s. Den driver framför sig en flodvåg som den pressar upp från Mexikanska gulfen och det regnar också intensivt från orkanen. (Bilden visar beräknad ackumulerad nederbörd mellan 00 utc idag och 12utc i morgon fredag. Enhet tum, 1 tum=2,5 cm)

Amerikanska nationella vädertjänsten skriver: ”Unsurvivable storm surge with large and destructive waves will cause catastrophic damage from Sea Rim State Park, Texas, to Intracoastal City, Louisiana… This surge could penetrate up to 40 miles inland from the immediate coastline, and flood waters swill not fully recede for several days after the storm.

Det är flodvågen som är det primära hotet. Men eftersom vi har som tradition att gradera orkaner och stormar efter hur kraftigt det blåste så hänger vi också ofrta upp oss på vindskador. De ska inte ringaktas, men det är vattnet som står för de riktigt stora problemen.

Människor som omkommer i oväder gör det i större utsträckning till följd av drunkning än till följd av något som vinden orsakat (blir träffade av föremål, träd som faller, hus som kollapsar osv). Samma sak gäller skador på infrastruktur och natur: Det är vattnet som är det stora problemet. Både i det akuta skeendet och framför allt efteråt: Vattnet försvinner inte bara för att vindarna har bedarrat.

Vattnet gör skada både genom den enorma kraft som den utövar på byggnader, infrastruktur och natur när den väller in. I fallet med Laura så talar man om en flodvåg från havet som initialt är 4-6 meter över havsnivån och kan nå över 60 kilometer in över fastlandet (med avtagande höjd).

Vattnet inte bara välter hus, den underminerar också marken så att hus, vägar, järnväg och annan infrastruktur kommer på sniskan eller riskerar att rasa efter att vattnet sjunkit undan.

Och även om husen inte rasar så är vatten och fuktskador ofta så omfattande att det bara återstår att riva eller kassera hus, inredning, möbler mm.

Vattnet sköljer undan bördig jord och blandar allt som ligger på ytan och ett par decimeter/meter ner i marken. Väller det in över förorenad industrimark så tar vattnet med sig gifter och föroreningar till tidigare hälsosamma sjöar, jordbruksmark och dricksvattentäkter.

Men man ska givetvis inte underskatta konsekvenserna av de kraftiga vindarna heller. Vindarna gör situationen etter värre. Platser som kanske skulle vara säkra för stigande vattennivåer blir plötsligt farliga att vara på. Vindarna, och i många fall tryckskillnaderna som uppstår kring byggnader när det blåser kraftigt, river loss tak, väggar och krossar fönsterrutor.

Och så har vi ”flash floods”, intensivt regn som genererar kraftiga vattenströmmar som på kort tid kan förvandla diken, vägar, dalgångar, sänkor och annan låglänt terräng till flodsystem som river med sig allt i sin väg: bilar, bråte, jord, lera, träd och allt som är löst eller lossnar när ett par ton vatten pressar på med hög hastighet. Platser som du trodde var säkra, till exempel gator och gränder förvandlas till ett inferno av förorenat vatten och bråte som tumlar runt som i en fors.

Tropiska orkaner är naturens sätt att jämna ut de temperaturskillnader som uppstår till följd av att energin vi får från solen fördelas ojämnt över planeten: Ekvatorn tar emot mer energi än polarområdena (inte för att den är närmare solen, utan för att det är flackare vinkel till solen närmare polerna). Energi flyttar sig mellan olika system och former. Mellan hav och atmosfär och från ekvator mot polerna.

Ju varmare ett system är desto mer energi innehåller det. Temperaturen är ett mått på mängden energi systemet bär på.

Vi människor har genom ansvarslöst beteende släppt ut kopiösa mängder växthusgaser, främst koldioxid, och på andra sätt ändrat tidigare relativt stabila balanser i naturen.

Den nu kraftigt förhöjda mängden koldioxid, 412 ppm till skillnad från förindustriell nivå som var 280 ppm, gör att planeten jorden inte strålar ut lika mycket energi som vi tar emot. Merparten av denna energidifferens, ca 93%, absorberas av haven. (ca 2,5% hamnar i luften och gör att det vi benämner globala medeltemperaturen, stiger).

Ett allt varmare hav gör att det finns mer energi tillgängligt som kan manifesteras som tropiska cykloner. Det är på intet sätt märkligt att orkanerna blir kraftigare, större, varar längre och till viss del rör sig i nya banor. Det är en direkt konsekvens av att vi människor har förändrat systemet.

Utsläppen av koldioxid kommer sig av att vi gräver upp och sätter fyr på fossilt kol (olja, kol och naturgas). Det näst största bidraget kommer från skövling av skog och förändring av markytor (förbränning av biomassa där man inte låter lika mycket biomassa växa upp igen skapar ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären)

Eftersom vi har eldat upp så mycket skog och fossilt kol så har det extrema vädret blivit ännu mer extremt. Ja, det finns såväl direkta som komplexa samband mellan utvinning av fossilt kol/skövling av skog och allt mer extremt väder. Vi har fått den här situationen eftersom vi har betett oss som vi har. Det var inte slumpen, förutbestämt, aliens, solen, ”naturligt” eller hittepå. Det är vi som är orsaken. Vad värre är att kunskapen fanns, men vi valde att inte agera på den.

Fördröjningar i systemen, såväl naturen som våra samhällssystem, gjorde att det under lång tid har varit frestande, ekonomiskt och moraliskt möjligt att förneka eller ignorera dessa samband.

Det vi ser idag i form av förändrade vädermönster, kraftigare orkaner, större skogsbränder, mer långvarig torka, smältande glaciärer och tinande permafrost mm, är direkt orsakade av hur vi har agerat de senaste decennierna. Naturen ignorerar inte vad som händer. Men vi kan välja att se det och göra något åt det. Eller fortsätta agera i enfald, förnekelse och utan att ta ansvar. Det går snabbt nu.

/Martin

#2 Webbinarie om tvivel, scenarier och metan. Och extremt väder

På fredag 31 juli sänder jag det andra webbinariet i serien Allt om väder. Det går live över plattformen Crowdcast. (Det är som Zoom, Skype och YouTube tillsammans, men utvecklat för att göra webbinarier).

I veckans avsnitt tar vi en titt på hur man använt tvivel för att samhällsförändringar ska gå långsamt. Vi resonerar om skillnaden mellan scenarier och prognoser och vi ställer oss frågan om varför man nästan bara talar om koldioxid som hotfull växthusgas.

Vi gör en utblick över extremväder runt om jorden. Det har rasat bränder i Portugal och har gått ett halvår sedan de enorma bränderna i Australien. Hotar skyfall och översvämningarna dammar att brista i Kina? Och blir det ett omslag i det kyliga sommarvädret här hemma?

Boka din plats via https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder/2. Du behöver inte ladda ner någon programvara utan det går att följa via din vanliga browser. Du kan ställa frågor live och kommentera det som sänds. Det gå också att gå tillbaka och titta på webbinariet i efterhand.

/Martin

Film från webbinarium #1 Kylan i Sverige och värmen i Sibirien

Tack alla som deltog i dagens webbinarium Allt om väder och klimat med undertitel Kylan i Sverige och värmen i Sibirien.

Dagens program behandlade förutom värmen och bränderna i Sibirien även tropiska cykloner och extrema översvämningar som drabbar Kina just nu.

Samt hur energibalans till/från Jorden driver klimatförändringar, varför en högre halt koldioxid gör att det blir varmare, hur energibalansen till/från jorden förändras och varför minskade utsläpp till följd av pandemin knappt märks i växthuseffekten.

Vi kollar aktuell halt koldioxid och hur den så kallade Keelingkurvan förändras under ett år samt över tid. Jag förklarar varför värmen i havet är mer väsentlig som klimatmarkör än temperaturen i luften. Och hur kopiösa mängder energi det handlar om som nu ackumuleras på planeten Jorden.

Lyssnarfrågorna berör varför vädret ofta är bättre i skärgården än på fastlandet och vad tipping points i klimatsystemet är.

Vi pratar också om helgvädret och att det kommer att fortsätta vara lite svalt och ostadigt kommande vecka. Men att det finns tendenser till stabilisering och högtryck i inledningen av augusti.

Här nedan finns dagens sändning. Prenumerera gärna på Weather. se YouTube-kanal så missar du inte heller de kortfilmer som förklarar fenomen och väderhändelser.

Det var den första av en serie som jag kommer att hålla på fredagar kl 15. Välkommen till nästa webbinarie, du kan boka din plats redan idag via kanalen på Crowdcast: https://www.crowdcast.io/martinhedberg.

/Martin

Webbinarium ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”

I morgon fredag den 24 juli så startar jag en serie webbinarier om väder och klimat. Första avsnittet går på temat ”Kylan i Sverige och värmen i Sibirien”. Och det kommer, förutom det, att bevaka en del andra extremväder runt om i världen, helgvädret här i Skandinavien och vad som händer på klimatfronten.

Det startar kl 15 på plattformen Crowdcast. Ni når den via länken https://www.crowdcast.io/e/allt-om-vaeder

Det ingår som serie med aktiviteter som jag kommer att göra under sommaren (enligt almanackan) och hösten. Jag arbetar också på en ny bok, en utbildning för Svenska kyrkan och kommunikation via podcast och YouTube.

Vill du stötta mitt arbete så går det bra att göra det via Patreon, https://www.patreon.com/MartinHedberg.

/Martin