Borta bra men hemma bäst

Har varit borta en vecka på ett ställe där solen alltid skiner så här års. Brukar egentligen aldrig resa bort från den svenska sommaren men det här var ett undantag.

Och sol var det förvisst. Molnfri himmel dag efter dag frånsett några enstaka cumulus humilis dvs stackmoln. Och varmt. Dagstemperaturer på 30 grader eller något över och nattetid mer än 20, dvs det man kallar för tropiska nätter.

Nu lär det ha varit någon gång en högsta augustitemperatur på 41 grader på den här ön men längs den norra kusten blåser från maj till september en stadig nordvind som svalkar skönt, den s k etesiska vinden. Svalkar gör också det härligt klara badvattnet på runt 25 grader.

Vad heter stället då? Jo, Agia Marina. Mer säger jag inte.

Unik värmebölja

Låt mig påminna om en av de hetaste värmeböljor vi haft i landet. Det var för 34 år sedan.

I början av augusti 1975 låg ett högtryck över Centraleuropa. Varm luft fördes med sydvästvindar upp över större delen av Sverige. Sedan utbredde sig högtrycket norrut och fick sina centrala delar över Skandinavien. Himlen blev molnfri och solen fick tillfälle att gassa på obehindrat. Den 5:e började dagstemperaturerna att stiga allmänt och inledde en veckas unik värmebölja.

Det slogs nya värmerekord för augusti på många platser i Götaland, Svealand och södra Norrland. På en del håll i Götaland och Svealand blev det dessutom värmerekord för hela året. Allra varmast hade Holma i Östgötaskärgården med 36,8 grader den 9:e och några dagar tidigare noterade småländska Lessebo 36,4 grader. I övriga Götaland låg toppnoteringarna på 33-35 grader. Norrköping hade 34,8, Malmö 33,6 och Göteborg 33,5 för att nämna några.

I Svealand rapporterade Örebro 36,0, Västerås 35,2 och Falun 35,0 grader. Stockholm noterade den 6:e 35,4 grader och dagen efter 35,0. Det är bara snäppet under den absolut högsta temperatur man haft i huvudstaden sedan mätningarna startades 1756. Rekordet är från den 3:e juli 1811 med 36,0 grader.

Slutligen skall nämnas att vårt grannland Danmark också fick sin beskärda del av hettan. Högsta temperaturen för inte bara augusti utan för hela året kom den 11:e augusti med 36,4 grader vid Holstebro flygplats på Jylland.

Stormvarningar

Häromdagen invigdes ett minnesmärke i Kiviks hamn. Det består av en signalmast samt en anslagstavla med information om hur man förr i tiden varnade för storm längs våra kuster.

Fiskaryrket var i gångna tider hårt drabbat av drunkningsolyckor vid kraftiga vindar. Dåvarande vädertjänsten, Statens Meteorologiska Centralanstalt, fick därför i uppgift att förse kustbefolkningen med särskilda varningar för hårda vindar och storm. I början av 1900-talet inrättades därför speciella varningsstationer vid kusterna. Vid varje station fanns en anslagstavla och vissa hade också en signalmast. När Centralanstalten väntade hårda vindar eller storm skickades till berörda stationer ett varningstelegram som sattes upp på anslagstavlan. På signalmasten hissade man dessutom upp stora figurer av trä, senare järn. Man hade dels ett klot, dels en kon/tratt beroende på om spetsen på figuren pekade upp eller ner. Med dessa kunde man genom olika kombinationer uttrycka enligt telegrammet väntad vindriktning och vindstyrka.

Man började med att upprätta 28 st varningsstationer mellan Strömstad och Skanör. Första varningen sändes ut klockan 11.15 den 15 september 1905 och löd: Strömstad-Långedrag hård sydväst. På signalmasten innebar det en tratt.

De följande åren utökades varningsstationerna med 19 st längs skånska syd-och ostkusten och Blekingekusten och sedan vidare längs hela ostkusten ända upp till Haparanda inklusive Öland och Gotland. Man utfärdade varningar vid 7-9 Beaufort, dvs 12-20 m/s och för storm över 20 m/s, dvs 10-12 Beaufort.

På 1920-talet kom rundradion igång och även om man läste upp varningar i radion användes systemet med anslagstavlor och signalmaster ända fram till 1950. Då ansåg man att ”alla” hade skaffat radio och själv kunde lyssna på sjörapporterna.

På signalmasten i Kivik vid båtklubben i hamnen hänger ”kon över klot” som innebär storm mellan nord och ost. Är ni i området så gör ett besök.

Blöt högsommar

Juli går mot sitt slut. Månaden har fått sitt namn efter den romerske fältherren och statsmannen Julius Ceasar. Den gamla svenska benämningen är hömånad.

Ur semestersynpunkt har månaden knappast varit någon höjdare. Även om man kunnat njuta av riktigt soliga dagar emellanåt så har det allmänna väderläget varit ostadigt under nästa hela månaden. Flera regnväder har dragit upp över landet och dessutom har skuraktiviteten varit hög.

I sådana här vädersituationer med övervägande vindar i västsektorn brukar ostkusten ha de bästa förutsättningarna och jag tror också man kommit lindrigast undan under den nu snart gångna juli vid ostkusten från Skåne ända upp till Norrbotten.

Ibland stämmer inte vädret…

Det händer att vädret blir fel, eller rättare sagt att prognosen som vi givit inte slår in. Det är givetvis tråkigt och kan i vissa fall till och med innebära fara för liv och egendom. Givetvis gör vi så gott vi kan, men en prognos är bara en prognos. Det är en beräkning av det mest sannolika vädret givet det man vet (mätningar av vädret just nu, observationer), programvaran man använder för att beräkna kommande väder samt beräkningskapacitet i datorerna.

Varför blir det då ibland fel? Först vill jag poängtera att det oftast blir rätt, men vi lägger märke till prognosernas kvalitet främst när det blir fel. Dessutom är det ju när man får ändra sina planer som det är irriterande. När prognoserna är rätt är ju allting som det ska vara. Vidare så märker vi att ni läsare blir mer upprörda om prognosen utlovat sol men det i verkligheten blev regn, än tvärtom.

När jag var på TV så fick jag ibland höra att folk trodde jag lade till ”någon regnskur om eftermiddagen” som en helgardering. Men vi meteorologer har som hederssak att vara neutrala i förhållande till vädret. Vi skall inte värdera vad som är ”bra” eller ”dåligt” väder. Det som är bra för någon kan vara dåligt för en annan. Det är bara i situationer som är uppenbara, t.ex. vid stormar, brandfara, översvämningar, långvarig torka osv som vi tar oss friheten att tolka vad som kan vara önskvärt, dvs vad som är bra eller dåligt väder.

Jag tänkte att vi skulle reda ut begreppen lite.

Vilket väder är svårast att förutspå?
Det beror lite på vilken precision man kräver, men generellt kan man säga att regnskurar och vissa lågtryck är knepigast om sommaren. Vintertid är det snöbyar, dimma och temperaturer som hör till de knepigare. Eftersom det fortfarande är sommar skall vi tala om det väder vi har just nu, regnskurar och lågtryck som skymmer solen samt skapar regn och vindar.

Regnskurar
Regnskurar hör nog till det knepigaste. Man kan med datormodellerna räkna ut om det skall förekomma regnskurar över ett större område, t.ex. Götaland, ett par dagar i förväg. Men molnen som ger regnet, ibland även med hagel och blixtar, är i sig för små för att kunna lösas upp av datormodellerna. En dag med regnskurar så regnar det dessutom inte överallt. Men där det regnar så regnar det rejält! Antingen blir det mycket regn eller så blir det ingenting. Prognosen säger fortfarande ”regnskurar”.

Här kan du som surfare på sajten hjälpa till att göra dina egna prognoser. Om du vet att det skall förekomma regnskurar så kan du följa upp dem på radarbilderna för att se om någon av dem är på väg mot dig eller om det är på väg att sluta regna. Observera dock att ”radarprognoser” fortfarande är prognoser!

Högtryck
Om man vet att det skall bli högtryck ett par dagar så är prognoserna givetvis mycket mera träffsäkra. I alla fall sommartid. På vintern är det mycket svårt att göra bra prognoser på  temperaturen i högtryckssituationer. Men det är som sagt var en annan historia.

Lågtryck
I situationer med lågtryck som vandrar in så kan man vara rätt så säker på att de kommer. Däremot kan ”tidtabellen” skilja sig något mellan prognos och verklighet. Lågtrycket och fronterna kanske kommer flera timmar tidigare eller senare än vad prognosen sagt.

Men även lågtrycken skiljer sig åt. Både hur djupa de är, hur de utvecklas och vilken bana de tar. En klassiskt svår lågtrycksbana är de lågtryck som föds på kontinenten och sedan rör sig norrut över Östersjön. De går under benämningen ”5b-lågtryck”. Det är mycket svårt att i förväg veta hur djupa de blir och om de skall svänga in över Sverige eller över Baltikum. Men det gör givetvis väldigt stor skillnad. Antingen blir det blåsigt och ösregn i östra Götaland, Svealand och södra Norrland, eller så blir det soligt med klar och torr luft.

Små marginaler
Det är två saker som sammanfattar det väder som är svårt att göra träffsäkra prognoser på. Dels är det små marginaler som gör att det blir si eller så. Dels skiljer sig utfallet mycket åt. Det är som att balansera på kanten till en brant avsats. Det gör stor skillnad åt vilket håll man faller (utan att värdera om det är bra eller dåligt 😉 ).

Presentationen av vädret
Slutligen vill jag belysa hur vädret presenteras. När jag jobbade på TV så lade jag stor vikt vid den grafiska presentationen (kartan), men ännu större vikt vid vad jag sade. Med ord beskrev jag vad som hände ”Ett regnområde rör sig under förmiddagen in över västra Götaland. Det når under kvällen fram till en linje som går genom Dalarna-Närke-Östergötland”. Det jag vill uppnå var att beskriva händelserna och dynamiken i vädrets utveckling.

Fördelen med prognoserna som presenteras på Klart.se är den stora detaljrikedomen och att man kan söka på just sin ort. Men samtidigt så måste man själv lägga större vikt vid att sätta sig in i vädrets dynamik och utveckling.

Fruntimmersveckan 2

Inledningen på veckan har på många håll i landet motsvarat sitt regniga rykte. Många namnsdagskalas har säkert fått firas inomhus framförallt i södra Sverige. Var det inte mulet och regnigt låg regn- och åskskurarna och lurade i faggorna. Och när de slog till blev det på flera håll stora regnmängder.

Fredrik var dock på ett strålande soligt humör i Norrland och östra Svealand men när Sara och Margareta tog över spred sig det ostadiga vädret norrut och efter ett par dagar var det bara Johanna som helt säkert kunde räkna med en fin namnsdag.

Personligen har jag hittills upplevt nattåska, dagsregn, regnskurar, växlande molnighet, sol och blåst. Får nu se vad Magdalena, Emma och Kristina kan hitta på.

Fruntimmersveckan

är ett populärt uttryck för perioden 18-24 juli. Den kallades förr också ”flickeveckan” och har anor i vårt land ända sedan tidigt 1800-tal. Orsaken var att i namnsdagsordningen  hade man sex kvinnonamn i följd: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. För att det skulle bli en vecka så fick Fredrik också hänga med och inleda de sju dagarna.

Veckan har fått ett rykte att vara särskilt regnig vilket också nämns i Bondepraktikan. Det beror på att den infaller under årets nederbördsrikaste period från mitten av juli till början av augusti. Under den tiden är atmosfären på våra breddgrader som varmast och kan innehålla störst mängd vattenånga. Ostadigt väder ger då ofta stora regnmängder.

Nu är ryktet något överdrivet. Det finns många exempel på vackra och fina fruntimmersveckor. Förra året var inledningen ostadig men på Magdalena-dagen den 22 kom ett omslag till en värmebölja som varade månaden ut. Vi får se hur det blir i år!

Stackmoln 5 Bymoln

När stackmolnen växer uppåt tillräckligt mycket övergår de i bymoln av molnsläktet Cumulunimbus. Här finns ett par olika arter beroende på hur molntopparna ser ut.

Har man fortfarande skarpa konturer i de övre delarnas utbuktningar får cumulunimbus-molnet tillnamnet calvus. Börjar topparna få en suddig och strimmig struktur i form av ett städ har man ett  Cumulunimbus capillatus med skurar eller åska och ibland hagelbyar.

I ett cumulunimbus-moln förekommer häftiga vertikala rörelser med kraftiga vindar, som skapar elektriska fält med positiva och negativa laddningar. När spänningskillnaden blir för stor mellan områden med negativa och positiva laddningar sker en urladdning, blixten, antingen inuti molnet eller mellan molnet och marken. Vid urladdningen upphettas och utvidgas luften så snabbt och våldsamt att det blir en tryckvåg i form av en knall, åskdundret.

Alla vet väl att man kan räkna ut avståndet  i kilometer till åskmolnet genom att räkna sekunderna mellan blixt och knall och dividera med tre.

Stackmoln 4

Sitter just nu och beundrar ett mäktigt stackmoln på avstånd med kritvita, upptornade bullar som ser ut som blomkålshuvuden i skarp kontrast mot den blå himmelen. Det här stackmolnet har ett särskilt namn och vill man briljera med lite molnkunskap så heter det Cumulus congestus.

Molnsläktet cumulus har olika arter. De små luddiga vackert-väders- stackmolnen, där bredden är större än höjden som jag skrivit om tidigare heter Cumulus humilis. Börjar de växa uppåt med små utväxter i topparna övergår de i Cumulus mediocris. Fortsätter uppväxten får man just Cumulus congestus med svällande övre delar som lyser vita i solljuset medan undersidan, dit solstrålarna inte når, är mörk. Molnbasen kan ligga på omkring 500 meter ovanför markytan medan topparna når upp till 5000-6000 meter.

Nu har congestus-molnet börjat övergå till ett bymoln med skurar och mer om detta kommer i nästa blogg.

Sol och regn

Lågtrycket som igår gav rekordmycket regn, 78 mm, i Gävle har nu dragit vidare åt nordväst till södra Norrland. Det kommer inte att ge ifrån sig samma rekordmängder innan det fylls ut under natten till lördagen.

Men bara för att detta lågtryck försvinner så slutar det inte att regna. Vi befinner oss i en situation där fronter och regnskurar med åska avlöser varandra. Men även solen kommer att visa sig kommande vecka. Egentligen är väl detta det som vi brukar kalla ”svensk sommar”.

Temperaturerna håller sig kring måttfulla 15-20 grader i det gråmulna vädret. När solen tittar fram kan det stiga till 25 grader och i samband med att mulet väder följer på en klar natt så stannar temperaturen kring 10 grader.

Sammanfattningsvis så blir det alltså klart väder med sol och svaga vindar, blandat med regn och rusk kommande vecka.