Översvämningar av James River i USA

Av Martin Hedberg

James River, en biflod till Missouri River i South Dakota (USA), har svämmat över sina breddar. Detta syns dessutom tydligt när man jämför dessa två satellitbilder (Earth Observatory, NASA).

James River (South Dakota) 2005. Foto NASA.

James River (South Dakota) 2011. Foto NASA.

Den översta är fotograferad 2005 (19 maj) och illustrerar en normal situation i maj-juni, den understa är fotograferad 2011 (5 juni) och visar årets markanta översvämning. (observera att bilderna är roterade, norr pekar åt vänster).

Staden Mitchell ligger väster om floden (underst i bild). Man ser hur det har bildatas vattensamlingar/mindre sjöar på åkrar i jordbrukslandskapet omkring floden.

Från att tidigare ha varit en, i jämförelsen, smal rännil så än nu James River en rak och en kilometer bred flod.

Sedan lång tid har människan anpassat sig till den smala meanderande floden genom att anlägga jordbruksmark kring den. Översvämningen går över, men den sätter sina spår. Och man måste anpassa sig till att den kommer att kunna återkomma.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

9 CommentsLeave a comment

  • Hej Martin!

    Bra blogg och intressant läsning om väder o vind!

    Ett ämne som jag tror intresserar många just nu är Midsommarvädret, vore kul att följa dag för dag prognosen parallellt med dina kommentarer om varför det växlar så som det gör. Kanske en daglig mening eller två om just det ämnet?

    Min uppfattning är att många går in nuförtiden och kikar på omkringliggande dagar för att bilda sig en bättre uppfattning om hur det kan se ut, är en sådan analys bra, kanske är den missvisande? Kanske hänger ihop med att man försöker vara lite hobbymeterolog, va vet jag 🙂

    Tack för en kul väderblogg. Mvh//

  • Martin, de där 20-30 graderna i slutet av 10-dygnsprognosen, d.v.s dygnen före midsommar, med bl.a en prognos som pekar på 28 grader i Kristianstad, är det den högsommarvärmen du kände på dig i förra veckan?

    Martin: 🙂

  • Hej Martin!
    Ska bli kul att se hur det blir dagen före midsommarafton. SMHI:s prognos för kl 14.00 visar 17 grader och ”din” prognos 27 grader. Jag hoppas du får rätt!

  • Hej Martin!

    Funderade på en av dina tidigare blogginlägg.

    Jag är en av de få som verkar förstå innebörden av ordet prognos, men vad jag inte förstår är varför, nederbörden är så precis angiven, t ex 8,7mm, torsdag om en vecka.
    Varför inte 0-5 mm, 5-10 mm osv.

    Martin: Håller med. Den borde vara angiven i ett intervall. Saken är den att prognosmodellen ger ett exakt svar, möjligen kunde man avrunda det på lämpligt sätt.

    Kör man ensemblemodeller så kan kan svara ännu mer korrekt i intervall. Då sammanställer man vad flera olika väderprognoser, alla med lite olika initialisering, ger för svar på tex nederbörd om en vecka. Man kan då göra statistik på fördelningen.

  • Hej!
    Är inne på en webbsida som visar aktiviteterna i
    luftrummet över Skandinavien och Europa.
    Förutom kondensstrimmor bildas hela tiden luft-
    virvlar.Har de en in verkan på vädret? Man talar
    skämtsamt om ”fjärilseffekten”.
    Mvh.

  • Hej Martin!

    Jag har en fråga till dig som har koll:

    I DN så hade de ett gäng reportage om vad som händer med klotet om medeltemperaturen ökade med 1 respektive 6 grader. 1 grad innebar direkta katastrofer, men 6 grader så sa reportaget att en ny Perm-trias-massutdöd skulle kunna ske, dvs att uppvärmningen vore bortom vår kontroll – det skulle bli varmare och varmare oavsett vår påverkan.

    Min fråga är, därför, hur troligt det är att vi hamnar där? I dagsläget känns det ju som om vi är spikrakt åt de hållet, med tanke på att det finns inga indikationer på att alla växthusgaser kommer ta stopp – imorn. Men finns det några goda nyheter…? Och är DN’s reportage överdrivna?

    🙁

  • Hej Martin!

    Jag har forskat genom olika vädersidor hos deras historik från 2004 och nedåt och har för tillfället intresserat mig för området tidiga snöfall. Då syftar jag på oktobersnöfallen i Götaland 2002, 1992, 1926, 1925 och 1921, samt novembersnöfallen 1995 och 1965. Då frågar jag dig, hur länge låg egentligen snön i Götaland efter dessa tidiga snöfall, har inte fått några klara uppgifter om detta. Nu syftar jag i synnerhet på oktobersnöfallen 1921, 1925, 1926, 1992 och 2002, men även på novembersnöfallet 1995, låg snön mer än en vecka efter dem, eller gick den bort efter några dagar?

  • Tråkigt att se att en så bra vädersite förstöras av reklam, ert samarbete med aftonbladet gör att ni inte känns så seriösa längre eftersom det är en skräptidning.

    Martin: Tråkigt att du upplever det så.
    Reklam är inte heller jag så förtjust i, men det är så vi finansierar kostnaderna för att driva sajten.
    Antigen är det en tröst, eller så upplever du det som värre. Hur som helst: Inom kort inleder vi ett samarbete med ytterligare ett mediaföretag.

  • Hej!
    Du har drabbats av samma sjuka som många andra nuförtiden, ni kan inte skilja på brädden/bräddar och bredd! Bredd = måttangivelse. Brädd = kant (övre). Alltså, en flod svämmar över sina bräddar!
    /Arne

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *