Når vi 400 denna vecka?

Av Martin Hedberg

Senast nästa år kommer planeten jorden troligen att, för första gången på flera miljoner år, ha en koncentration koldioxid som överstiger 400 ppm (miljontedelar). Men det kan ske redan i år. Om någon veckor får vi svaret.

Koldioxid frigörs och tas upp av naturen, tex av växter och vatten. Det gör att koncentrationen varierar med årstiderna. I mitten av september har koncentrationen sitt lägsta värde. I början av maj når den sin peak, dvs är som högst.

Koncentrationen mäts på många platser. Den första plats man började mäta på var Mauna Loa på Hawaii. Mätningarna där startade i mars 1958 av forskaren C. David Keeling från Scripps Institution of Oceanography. Då var koncentrationen 316 ppm.

Men koncentrationen förändras även till följd av att vi människor förbränner fossilt kol samt netto avverkar skogar. Detta gör att halten successivt stiger från ett år till ett annat. Den årliga ökningen har ökat de senaste decennierna och är nu ca 2 ppm.

Nyligen, den 25 april var 2013, var koncentrationen 399,72 ppm på Mauna Loa. I går, 2 maj, var den 399,29 ppm. Vi är så pass nära 400 ppm att vi skulle kunna passera den historiska gränsen i år. Det sker i så fall inom ett par dagar, max två veckor. Sker det inte nu så sker det med säkerhet nästa år.

Vad betyder då en allt högre koncentration koldioxid? Jo, tillsammans med andra växthusgaser så har de förmågan att konservera värme på planeten. Mer växthusgaser gör att planeten Jorden strålar ut mindre värme i rymden. Det gör i sin tur bland annat att temperaturen stiger.

Ser man till förändringen av energi (istället för temperatur) så återfinns de största skillnaderna i haven, de ackumulerar ca 90% av energidifferensen. Luften ca 3%. Men eftersom haven massa är så mycket större än luftens så blir skillnaden i temperaturen trots detta större i luften än i haven. (Landmassa ackumulerar ca 5% och glaciärer ca 2%).

Men även andra förändringar står för dörren. I samband med halten koldioxid stiger i luften så kommer allt mer koldioxid att lösa sig i hav och sjöar. Det gör vattnet allt surare. Det påverkar i sin tur djur som använder kalk för att bygga skal eller skelett. Resultatet blir att de blir klenare och mer sårbara.

Det händer inget magiskt när gränsen 400 ppm passeras, det är inte som att spränga ljudvallen. Men det har givetvis ett visst symbolvärde. Vi har för övrigt slagit koldioxidrekord för varje år som gått sedan mätningarna började.

Förra gången vi hade nivåer kring 400 ppm var under Pliocene, för 3,2 till 5 miljoner år sedan. Det var då 2 till 3 grader varmare och havsnivån var mellan 5 och 40 meter över det vi har idag. Ge det lite tid, ett par decennier eller mer, med dessa nivåer av växthusgaser och vi kommer att närma oss de situationerna. Temperaturen förändras snabbt, men havsnivån tar längre tid på sig.

Vi får också en stor utslagning av växt- och djurarter. Förutom alla samhällen som inte pallar med förändringar av storleksordning en istid, men åt andra hållet, inom loppet av tiotals till några hundra år.

Det var dagens muntra artikel om klimatet. Forskarsamhället har flaggat för dessa problem i flera decennier och vi har haft gott om tid, och rätt så bra incitament, att undvika problemen. Men vi har tillsammans låtit bli att göra tillräckligt.

Jo visst har vi gjort bra saker och det hade kunnat vara värre. Men vi har trots det inte gjort vad som krävs för att undvika problem. Det får inte bara kommande generationer leva med utan även vi. Det händer nu.

/Martin

PS. Läs även den artikel jag skrev i fjol om att detta skulle kunna ske just nu just. DS.

Andra matnyttiga länkar:

Scripps: http://scrippsnews.ucsd.edu/Releases/?releaseID=1347

Mer om Keelinkurvan: http://keelingcurve.ucsd.edu/

Keelingkurvan på Twitter: https://twitter.com/Keeling_curve

NOAA: http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

 

Detta inlägg har 62 kommentarer

  1. Martin det är ju märkligt att du glömmer Sydpolens is när vi pratar om polarisarna, senaste värdena är ca 620.000 km² extra is vid Sydpolen och ungefär detsamma i underskott runt Nordpolen… Summa summarum så har vi alltså ungefär medelistäckning, jmfrt med perioden 1979-2006, och det trots att solen är runt sitt Max, just nu…

    Martin: Har inte glömt. På Antarktiska halvön smälter/kalvar glaciärerna och på det inre av Antarktis växer det till följd av att det snöar mer, inte för at det töar mindre.

    Samma fenomen återfinner man på Grönland: Den blir ”toppigare”: Det snöar mer över inlandet och töar/kalvar mer runt kusterna.

    Du tycker att det här tar ut varandra?

    Netto så förlorar isarna massa: En tredjedel av havsnivåhöjningen kommer från avsmältning av glaciärer. Två tredjedelar till följd av att det varmare vattnet utvidgar sig. (Eller har du några andra förklaringar till varför havsnivån stiger?)

    Allt detta har ett samband med att planeten netto ackumulerar energi.

  2. Martin, jag hoppas du är medveten om att NOAA som du själv refererat till, i senaste rapporten anger havsnivåökningen till 1,1-1,3 mm per år dvs 11 till 13 cm på 100 år, inte särskilt alarmerande direkt.Du förklarar också den svalare tempen med att det beror på solens avtagande aktivitet, det är det som är pudelns kärna, solen, det är den som styr klimatet på jorden. Fint att först säga att det är CO2 som styr klimatet(varmare år)) och sedan när det blir kallare så är det solens avtagande aktivitet, nej det håller inte.

    Martin: Jordens temperatur är beroende av många saker. Solen är grundläggande, men även jordaxelns lutning, växthusgaser, albedo mm och alla komplexa återkopplingar.

    Jag har aldrig sagt att koldioxiden ”styr” klimatet. Men växthusgaser, albedo, solinstrålning mm påverkar klimatet.

    Vilken rapport är det du åsyftar? I den som NOAA publicerade den 6 december anger de att havsnivån kommer att stiga mellan 0,2 och 2 meter fram till 2100.

  3. Glaciärsmältning är en sak, polarisarnas utbredning är en annan , varför tror du att Sydpolsisen breder ut sig mer, det kan ju knappast vara för att det snöar mer på det Antarktiska fastlandet. Sydpolens isutbredning för April var den största sedan satellitmätningar började 1979…

    Martin: Vad är det för skillnad mellan ”Sydpolsisen” och Antarktis?

    Om det snöar mer än det smälter på det Antarktiska fastlandet, är det då inte rimligt att anta att isen bygger på?

    Eller vänd på det: Om vad du kallar ”Sydpolsisen” breder ut sig, vad mer än att det snöar mer än det töar/transporteras is kan det bero på?

  4. Varför tror vi att människan är skulden till de ökande CO2-nivåerna?

    Martins kommentar: ”Typ genom att koldioxiden kommer från förbränning av fossilt kol. Det var både vi som grävde upp kolet och tände eld på det, därför är det vi som är orsak till den ökade halten koldioxid.”

    Klockrent Martin 🙂

    Och till er andra: Glöm inte att rösta på MP 2014.

    Martin: Jag glömde att poängtera att den okade halten koldioxid stämmer mycket bra överens med människans uttag av fossilt kol samt avskogning. Om man vill hävda att den extra koldioxiden i luften har andra källor än från människan så måste man samtidigt förklara vart koldioxiden från vår förbränning av fossilt kol och biomassa har tagit vägen.

    Men/och snälla, blanda inte in politik i diskussionen.

  5. Med Sydpolsisen så menar jag naturligtvis havsisen runt Antarktis, du vet den som smälter bort på sommaren på grund av att det är varmare och på vintern så fryser den till is, du vet den där isen som har mätts av satelliter sedan 1979. Den som just nu breder ut sig dryga 600.000 km² mer än normalt…

  6. Om solens maximum, som den ”borde” ha nu.

    Är man observant på föregående maximum i den länk Martin lade in som svar till Håkan ovan; NOAA, så ser man att den hade två toppar 2000-2002. Samma var det under föregående maximum.
    Det är inte otroligt att det skulle bli så igen med ytterligare en topp framöver enligt NASA:
    Twinpeaks.

    Sen vad den behagar hitta på i verkligheten återstår att se. 😉

  7. Att det blir så här som Martin skriver beror bara på att vi aldrig vill ta ett steg eller några steg tillbaka. Vi vill ju ta plan till Kanaren, till Bangkok mm, vi vill ju ha t.ex importerad vatten från Frankrikei restaurangen. Men det värsta är ju att så snart man kritiserar blir man folkfiende nr 1. Många arbetsplatser hänger på det.. Men det som är så löjlig är att många skämtar bara om det här, låtsas som om det inte är allvarligt än. För att vi beter oss som om vi är sista generationen, så blir det stora konsekvenser för de som befolkar världen om 100 år. Politikerna orkar inte förändra någonting heller, skulle de försöka då dröjer inte länge innan de inte får röst. Jag är helt övertygad om: orkar vi minska flygtrafik / båttrafik med 50% och alla företag som orsakar utsläpp skulle kunna reducera utsläpp med 50% de ser världen annorlunda ut redan efter 1 vecka!
    Men som sagt: ingen vill gå ett steg tillbaka, tvärtom, alltmer resor, alltmer trafik, alltmer producera – det finns ingen lösning för det här. Med den befolkningsexplosionen som finns är det verkligen en tidsfråga innan allting kollaberar…

  8. Fredrik, min läsförståelse är definitivt inget problem med, däremot din. Varför skulle det bli mer torrperioder OCH mer blötperioder samtidigt med varmare klimat?

    Omvänt, var det väldigt lite sådana perioder under senaste istiden eftersom du hävdar att varmare klimat ger upphov till fler?

    Martin: Ursäkta att jag lägger mig i, men en av effekterna av ett varmare klimat är att det hydrologiska kretsloppet ökar. Det betyder att det avdunstar mer och att det regnar/snöar mer.

    Det behöver givetvis inte bli på samma ställe eller samma tidpunkt. Det kan mycket väl vara så att det avdunstar på en plats under en period och att denna fukt faller ut som nederbörd någon annanstans.

  9. Angående diskussionen om ”extremväder”
    Varför blir det mer extremväder när det blir varmare klimat?
    Jo, eftersom det blir ett ANNORLUNDA klimat än vad vi är vana vid! Väderhändelser som är ganska vanliga i det nya klimatet, men som var mycket ovanliga i det gamla klimatet uppfattas som extrema eftersom vi ännu inte har vant oss vid dessa händelser. Just eftersom dessa händelser blir så vanliga i det nya klimatet får man lätt illusionen att det nya klimatet är mer ”extremt” än det gamla klimatet. Om vi gick baklänges tillbaka till 1800-talets klimat skulle vi uppfatta det som lika extremt.

  10. Förbehållet handlar om att dygnsmedelvärdet blir under 400 om man går efter Hawaiisk tid. Vad spelar det för roll egentligen. Det viktiga är att någon ögonblick under dagen var koldioxidhalten över 400. Ett historiskt ögonblick.

    Martin: Japp. Tack, har gjort litet tillägg om det.

    PS. Inte bara historiskt utan även förhistoriskt. Den här noteringen slår rekord som sträcker sig längre tillbaka i tiden än det funnits människor. DS.

  11. Vad har ni fått det ifrån att det blir varmare i Norden om jordens medeltemperatur ökar? Det blir istället längre vintrar kortare somrar i norr.
    Det ser vi ju redan.
    Detta beror på att den ökade havstemperaturen leder till avsmältning av polerna. Avsmältningen påverkar ”motorn” på de havsströmmar som tar upp varmt vatten från syd. ”Motorn” förlorar helt enkelt sin kraft och vi, i norr, får färre varma havsströmmar. Långa vintrar och korta somrar. Är det någon som uppfattat vädret på annat sätt?

    Martin: Ja SMHI och många andra uppfattar vädret på ett annat sått än det du beskriver. Polarisarna smälter, men än så länge påverkar det inte havsströmmarna på ett sådant sätt att vi skulle få det kallare här i Sverige.

    SMHI har tex ställt samman årstemperaturen för 35 orter i Sverige och det synd rätt så tydligt att årsmedeltemperaturen har ökat. Delar man upp det på vinter, vår, sommar och höst så visar alla årstider samma tendens: Det har blivit varmare (mätserie från 1860-2012): http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2430

    Tittar man på vegetationsperioden så har den ökat i längd, såväl i norr som i söder: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.7887

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: