Når vi 400 denna vecka?

Av Martin Hedberg

Senast nästa år kommer planeten jorden troligen att, för första gången på flera miljoner år, ha en koncentration koldioxid som överstiger 400 ppm (miljontedelar). Men det kan ske redan i år. Om någon veckor får vi svaret.

Koldioxid frigörs och tas upp av naturen, tex av växter och vatten. Det gör att koncentrationen varierar med årstiderna. I mitten av september har koncentrationen sitt lägsta värde. I början av maj når den sin peak, dvs är som högst.

Koncentrationen mäts på många platser. Den första plats man började mäta på var Mauna Loa på Hawaii. Mätningarna där startade i mars 1958 av forskaren C. David Keeling från Scripps Institution of Oceanography. Då var koncentrationen 316 ppm.

Men koncentrationen förändras även till följd av att vi människor förbränner fossilt kol samt netto avverkar skogar. Detta gör att halten successivt stiger från ett år till ett annat. Den årliga ökningen har ökat de senaste decennierna och är nu ca 2 ppm.

Nyligen, den 25 april var 2013, var koncentrationen 399,72 ppm på Mauna Loa. I går, 2 maj, var den 399,29 ppm. Vi är så pass nära 400 ppm att vi skulle kunna passera den historiska gränsen i år. Det sker i så fall inom ett par dagar, max två veckor. Sker det inte nu så sker det med säkerhet nästa år.

Vad betyder då en allt högre koncentration koldioxid? Jo, tillsammans med andra växthusgaser så har de förmågan att konservera värme på planeten. Mer växthusgaser gör att planeten Jorden strålar ut mindre värme i rymden. Det gör i sin tur bland annat att temperaturen stiger.

Ser man till förändringen av energi (istället för temperatur) så återfinns de största skillnaderna i haven, de ackumulerar ca 90% av energidifferensen. Luften ca 3%. Men eftersom haven massa är så mycket större än luftens så blir skillnaden i temperaturen trots detta större i luften än i haven. (Landmassa ackumulerar ca 5% och glaciärer ca 2%).

Men även andra förändringar står för dörren. I samband med halten koldioxid stiger i luften så kommer allt mer koldioxid att lösa sig i hav och sjöar. Det gör vattnet allt surare. Det påverkar i sin tur djur som använder kalk för att bygga skal eller skelett. Resultatet blir att de blir klenare och mer sårbara.

Det händer inget magiskt när gränsen 400 ppm passeras, det är inte som att spränga ljudvallen. Men det har givetvis ett visst symbolvärde. Vi har för övrigt slagit koldioxidrekord för varje år som gått sedan mätningarna började.

Förra gången vi hade nivåer kring 400 ppm var under Pliocene, för 3,2 till 5 miljoner år sedan. Det var då 2 till 3 grader varmare och havsnivån var mellan 5 och 40 meter över det vi har idag. Ge det lite tid, ett par decennier eller mer, med dessa nivåer av växthusgaser och vi kommer att närma oss de situationerna. Temperaturen förändras snabbt, men havsnivån tar längre tid på sig.

Vi får också en stor utslagning av växt- och djurarter. Förutom alla samhällen som inte pallar med förändringar av storleksordning en istid, men åt andra hållet, inom loppet av tiotals till några hundra år.

Det var dagens muntra artikel om klimatet. Forskarsamhället har flaggat för dessa problem i flera decennier och vi har haft gott om tid, och rätt så bra incitament, att undvika problemen. Men vi har tillsammans låtit bli att göra tillräckligt.

Jo visst har vi gjort bra saker och det hade kunnat vara värre. Men vi har trots det inte gjort vad som krävs för att undvika problem. Det får inte bara kommande generationer leva med utan även vi. Det händer nu.

/Martin

PS. Läs även den artikel jag skrev i fjol om att detta skulle kunna ske just nu just. DS.

Andra matnyttiga länkar:

Scripps: http://scrippsnews.ucsd.edu/Releases/?releaseID=1347

Mer om Keelinkurvan: http://keelingcurve.ucsd.edu/

Keelingkurvan på Twitter: https://twitter.com/Keeling_curve

NOAA: http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

 

Related posts

62 Thoughts to “Når vi 400 denna vecka?”

  1. Björn

    Tack Martin, för ännu en välskriven artikel! Tyvärr räcker det inte med tydliga fakta och enkla riskanalyser för att vi människor ska ta tag i problemet. Det skulle behövas fler rapporter av Stern-typ med tydliga budskap om vad alla tänkbara konsekvenser av klimatförändringarna betyder för vår tillväxt och BNP…

  2. nisse

    Äntligen! Nu kanske vi får lite nytta av växthusgasen. Hoppas den värmen är här för att stanna ett tag nu så vi slipper kalla vintrar.

    Martin: Och fler kommer att få strandtomt…

  3. Anders Persson

    En i internationella kretsar välkänd klimatforskare, professor Lennart Bengtsson, som förutom vid Uppsala universitet, är verksam vid ISSI i Bern och Universitetet i Reading presenterade för en tid sedan på den mycket säregna sajten ”Klimatbluffen” en innehållsrik och i min mening välbalanserad artikel om ”kolcykeln”.
    http://www.theclimatescam.se/2013/04/23/gastinlagg-av-lennart-bengtsson/

    Bengtsson är inte mer ”klimatskeptisk” än att han medger att ”CO2 och de andra växthusgaserna ett på sikt allvarligt problem som helst bör lösas under de närmaste 50-100 åren. Det blir säkert en viktig och spännande huvuduppgift för kommande generationer.”

  4. EJ

    Varför skulle vi få ungefär samma klimat som under pliocene bara för att EN parameter stämmer överens med den tiden? Kom ihåg att den perioden avslutades med att Nord- och Sydamerika rände ihop och kapade av en havsström som medförde sådana klimatförändringar att vi gick in i den glaciala tiden. Med lägre temperatur sjönk även koldioxidhalten.

    Nord- och Sydamerika sitter fortfarande ihop och ser inte ut att lossna de närmsta åren.

  5. Fredrik

    Håller med om att det var en intressant artikel. Bra, bra!
    Nu är jag inte någon kemist, men har inte koldioxid också en försurande effekt? I det att den omvandlas till kolsyra.
    …Kanske kan det ha effekt, när folk förstår att vattnet dom tvättar bilen med faktiskt förstör lacken. Jag vet att ”ppm” låter litet, ”det kan väl inte göra nånting”, men det gör det.
    Och, ja, kolsyran är i mycket det som ger läsken syrlig smak och kanske dig hål i tänderna.

  6. Anders Persson

    Den 20 maj 1910 är en milstolpe i den meteorologiska vetenskapen eftersom den norske meteorologiprofessorn Vilhelm Bjerknes för den dagen publicerade tredimensionella analyser av atmosfären över Europa, vilka senare skulle användas för de första rent matematiska prognosberäkningarna av vädrets utveckling.

    Om detta har jag skrivit en ”klimatvinklad” artikel på finländska TV:ns vädersida:
    http://www.yle.fi/saa/saarinki/?openSpark=24076

    Titeln (”Skeptiker” och ”alarmister” Anno 1910), figurtexten (”Ur den finländska tidskriften ”Veckobladet” från 5 februari 1910 utvisande banan för Halleys komet och hur jordens skulle passera genom dess svans”) och ingressen (”I våra dagar står klimatdebatten het mellan ”alarmister” och ”skeptiker”, dvs mellan de som tror på en av människan skapad förödande global uppvärmning av jordens atmosfär och de som rycker på axlarna och vill förklara de senaste decennierna uppvärmning som naturliga variationer. En liknande konfrontation mellan ”skeptiker” och ”alarmister” hade vi våren 1910 och också då gällde det mänsklighetens framtid.”) är på finska, men sedan blir det Finlands andra inhemska språk rakt igenom.

  7. Joachim Overdick

    Koncentrationen av atmosfärens gaser:ca 78% Kväve, 21% Syre, Argon 1%, Koldioxid 0,04% …om man nu ska tala om proportioner. Sedan måste man hålla i minnet att CO2 inte är en ”luftförorening” utan en livsnödvändig gas för växter och som tillsammans med vatten och solljus ska kunna tillverkar sin energi, glukos-fetter ,och med hjälp av N3 dess uppbyggnad, proteiner.

    Martin: Vad vill du säga? Att koncentrationen koldioxid är så liten att den är obetydlig? Men även små koncentrationer kan uppenbarligen spela stor roll. Det är den relativa förändringen av halten koldioxid, metan, lustgas och andra växthusgaser som är avgörande. Halten koldioxid har ökat med ca 40% sedan förindustriell nivå: Från 280 till 400 ppm, eller från 0,028 till 0,04 om du hellre vill skriva talen så.

  8. Lennie

    Problemet är oljebolagen, som till varje pris vill förhindra att samhället utvecklar ett oljeoberoende. Oljebolagen är även intresserade av att sänka vibrationen hos Jorden i största allmänhet, och förstöra naturen. Jag tror att en lösning skulle kunna vara ett statsägt bolag som inriktar sig på att tillverka billiga elbilar åt folket, alternativt utveckla fri energi. Vinsten kan gå tillbaka till folket i form av välfärd.

  9. diesel

    nu börjar du igen martin med skrämselpropaganda:”förmycket koldioxid, global uppvärmning bla bla” som slutar i höjd skatt. man tvingas köpa nyare bilar för att dem är ”renare” osv. så fort det blir över +10 då skriver man om ”värme” hit och dit. faktum är att jag går i samma jacka nu som i februari.

    Martin: Man tvingas anpassa sig till ett klimat i förändring. För att slippa bli alltför överraskad så kan det ju vara intressant att veta åt vilket håll det lutar.

    PS. Om någon vill höja skatten så är syftet med det att minska utsläppen och därmed konsekvenserna av ett klimat som förändras. Och för att åstadkomma det så krävs det globala minskningar av nyttjande av fossilt kol, dvs incitament även för andra.

  10. Pär

    @Diesel: ditt argument om att det inte har blivit varmare eftersom du bär samma jacka nu som i februari är ungefär som att jag skulle hävda att finanskrisen är en bluff eftersom jag fortfarande har mycket pengar på mina konton.
    Världen är ganska stor och lika lite som mina tillgångar säger allt om världsekonomin, lika lite säger temperaturen där du bor allt om klimatet.

  11. Joachim Overdick

    Det jag vill säga är att Co2 har bara liten påverkan som växthusgas på klimatet. Det visar sig också t.ex. genom att medeltemperaturen de senaste 10-15 åren år sjunkit trots ökningen av Co2! Kolla man sedan på Co2 halten under jordens hela historia har den aldrig varit så låg som under de senaste årmillionerna!

    Martin: För det första så har inte medeltemperaturen sjunkit. Den har däremot inte stigit så mycket som tidigare decennium.

    Och som jag skriver i artikeln så är det bara ca 3% av energiobalansen som tas upp av luften. 90% ackumuleras av haven. De har fortfarande blivit varmare, även de senaste decenniet.

    Det är intressant att se CO2 i hela jordens perspektiv, men viktigare att inte missa hur dess variation kopplas med tex istider som kommer och går. I det perspektivet har vi just nu dubbelt så mycket CO2.

  12. Joachim Overdick

    Jag blir alltid skeptiskt när vetenskapsmän-kvinnor endast framför fakta som bekräftar en viss hypotes i stället för att försöka hitta alla fakta som kan motbevisa densamma! Det kallar jag inte för ”seriös” vetenskapsforskning. Ett tips är att lyssna till vad pensionerade ”emeritus” har att säga…de har liksom ingenting att ”förlora”!

    Martin: Ett ännu bättre tips är att läsa vad som publiceras i form av vetenskapliga artiklar. De granskas och ifrågasätts av andra aktiva som inget hellre vill än att hitta tankevurpor, mätfel eller annat som kan kullkasta forskarnas artiklar.

  13. Joachim Overdick

    Jaha, tabellen passade inte in i den hypotes du förfäktar så du tog bort den. Den är tagen från ”climate4you” som inte direkt hör till ”skeptikerna” till Co2 hypotesen.

    Martin: Var inte så snabb med att dra slutsatser om varför jag inte publicerade din kommentar:

    1. Du skickade endast en länk, ingen text som förklarade vart länked ledde, varför man skulle följa den eller vad man kunde se om man följd den.
    2. Men även om du hade skrivit och förklarat detta så hade det inte hjälpt. Detta eftersom länken var ”C:UsersJoachimPictures…”, dvs den gick till din egen hårddisk. Det är inget vi andra kan se.

  14. Joachim Overdick

    Ja, mitt fel. Skulle tagit den direkt därifrån. Får be så mycket om ursäkt! Dra ibland lite snabba slutsatser utifrån mina fördommar 😉

  15. Efraim Persson

    Om Co2 halten ökar så växer det ju bättre och då tas mer Co2 upp av växterna så en viss självreglering borde ju finnas kan man ju tycka.

    Martin: Jo, till viss del. Det tas även upp koldioxid av haven (eftersom gasers löslighet i vätskor påverkas av partilatrycket som har ökat), men det kompenserar inte hela utsläppen. Dessa kallas negativa återkopplingar.

    Men det finns även positiva återkopplingar. Dvs återkopplingar som förstärker förändringen. Till dessa hör tex att gasers löslighet i vätskor även är temperaturberoende. Med ett varmare vatten kommer gaser till slut att netto strömma från hav till luft. Även skogsdöd kan förekomma: Med för mycket koldioxid och/eller förändrade nederbörd/temperatur så slås växter ut vilket minskar förmåga att binda koldioxiden.

    Vi är inte där ännu, men de negativa återkopplingarna kan trots allt inte kompensera för ökningen. Dvs trots negativa återkopplingar så ökar halten CO2 i luften.

  16. Ernst

    Hej!
    Bra inlägg om klimatet.Hur stor är eftersläpningen
    i prognoserna?
    Mvh

  17. Lasse H

    Vg havstemp ökning så roade jag mig med att försöka beräkna hur lång tid det tar för havstempen att öka 1 grad om jordens effektobalans på 3 Watt/m^2 får påverka totala havsytan/volymen (361*10^12 m^2 /1.3*10^21 liter).Jag kom fram till närmare 200 år, dvs ca 0.05 gr vart 10:de år. Om bara halva havsvolymen påverkas blir det halva tiden osv. Finns det en mer vetenskaplig beräkning av denna uppvärmning,Martin?

    Martin: Du kan hitta en del matnyttigt hos NOAA på http://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/.

  18. Lars

    Människan är en sorglig skepnad. Vi är giriga och kortsiktiga, har mycket svårt att tänka mer än 2-3 år framåt. Vårt tidsfönster i jorden historia är på väg att slutas.

  19. torun

    Aj da.. man kanner ju oro infor barnen . de vet sa lite o vi vet sa mycket . Anda blundar de flesta an sa lange for detta..
    Vad kan absorbera CO2 battre an biomassa ?? vore sa coolt om vi kunde komma pa nagot!!

  20. Leo

    Tack för en bra artikel.
    Jag kollade ”Full Mauna Loa Record” på länken.
    Koldioxidhalten i luften verkar ha stigit 25% sedan 1960. Det är en hög siffra.

    Gränsvärden kan nås, buffertar kan mättas med en plötslig förändring i väder, klimat och biologiska system med i slutänden oanade konsekvenser för ekonomin.

  21. Simon

    Vi i Sverige kommer inte påverkas så mycket negativt av den globala uppvärmningen. Det kommer snarare bli lättare att odla saker när växtsäsongen varar längre p.g.a. mer värme. Så för Sveriges del blir det nästan enbart positiva förändringar inom 100 år.
    Håller med Nisse, värmen är välkommen!
    Vem i Sverige bryr sig om t.ex Turkiet får öken? Trams.

  22. Anders Mohlin

    ….och Martin ”tjatar” vidare om sin CO2-halt.
    jaja…..
    🙂

  23. GustavAnder

    ”Ge det lite tid, ett par decennier eller mer, med dessa nivåer av växthusgaser och vi kommer att närma oss de situationerna.”—————

    Bullshit säger jag, för det var EXAKT det man ( klimatalarmisterna) sa för just 20-30 år sen.

    Vi möts igen om 20 år för att konstatera att alla klimatalarmister hade fel, igen.

  24. EJ

    Torun, du borde oroa dig för mer potentiella hot som otrevligt dödliga virus eller resistenta bakterier.

    När det gäller klimatet gäller det fortfarande att förstå sig på sambanden till fullo. Ta de senaste 10 åren då det faktiskt inte blivit varmare, åtminstone inte i luften trots ökad koldioxidnivå. Rimmar lite illa med domedagsprofeternas utsago att koldioxid står för lejonparten av klimatförändringarna.

  25. Jan Ekblom

    Jordens befolkning
    År 1000 310 miljoner
    ” 1500 501 ”
    ” 1800 980 ”
    ” 1900 1 650 ”
    ” 2000 6 000
    Talande siffror med en utveckling som bara har kunnat börjats tacklas i modern tid under en kort tidsålder !

  26. Jan Ekblom

    Från det ena till det andra ! Såg idag att Grise Fiord på Alaska hade -20 C och att MCMurdo Station på Antarktis med egna ord skrev extremt kallt – 29 C !

  27. Jan Ekblom

    ” Klimatpolitiska poäng ” går ju att ta på sånt som man har facit på i nuet ! Men generationerna innan oss hade inga möjligheter att räkna ut vad som skulle hända när uppfinningar gjordes för vad man då tyckte ”mänsklighetens bästa ”, bilar, tåg flyg mm. Och när fler o fler länder skaffade sig dessa transportmöjligheter för ” att gå framåt ” i utveckling !

  28. EJ

    Leo, ta en titt på hur mycket kraftigare vattenångan på högre höjder ökat. Tips, sök på ”Boulder Colorado”, där man mätt dessa nivåer sedan 1980. Uppgången är kraftigare än koldioxid och då är vattenånga bättre på att värma planeten.

    Martin: Någon ide om varför det blivit mer vattenånga?

    PS. Som man talat om tidigare så står inte koldioxiden självt för hela förändringen av temperaturen. Förutom andra växthusgaser så blir en stor del av uppvärmningen orsakad av återkopplingar i form av ökad halt vattenånga.

    Mer koldioxid -> Varmare -> mer vattenågna -> varmare…

  29. Lars F

    ”Förra gången vi hade nivåer kring 400 ppm var under Pliocene, för 3,2 till 5 miljoner år sedan. Det var då 2 till 3 grader varmare och havsnivån var mellan 5 och 40 meter över det vi har idag.”

    Vi har alltså haft detta förr…. Vet vi vad som orsakade det då?? Nja knappast, och hur kan vi då vara säker på att det är VI som orsakar det nu?

    Martin: Typ genom att koldioxiden kommer från förbränning av fossilt kol. Det var både vi som grävde upp kolet och tände eld på det, därför är det vi som är orsak till den ökade halten koldioxid.

  30. Fredrik

    Vill nyansera vad Simon säger.

    Ja, temperatur, nederbörd och växtsäsong kommer att öka i t ex Sverige. Men förmodligen blir det inte i ett snällt och mjukt mönster utslaget på många år. Istället kommer det att bli t ex varm-varma år, blöt-varma år, blöt-blöta år osv, jämfört med vad som nu används som normalperiod. Som förra året, om jag minns rätt. Då hade större delen av Sverige blöt-varmt år.

    Det kan också bli så, så fungerar långsiktig statistik, att det flera år i rad inte kanske faller en droppe regn. De åren kan bli svinkalla (konstigt ord!), men sedan kommer ett eller flera år…

    Även sett på enskilda år kan (och så verkar det ha utvecklats) det vara torrt hela året, utom för några få skyfall. Så stora skyfall, att året ändå trots torkan blir något ändå klassas som ett normalår. Så hade vi det där jag bor: Snöade ett fåtal gånger, inte en enda mm på sommaren, men som helhet…

  31. EJ

    Ja, Martin, det är EN idé varför vattenångan har ökat. Om du tittar i IPCC rapport från 2007 fanns det många andra idéer/gissningar också. Man vet inte varför det är så, även fast det i din sinnevärld står helt klart att lejonparten måste bero på koldioxiden. Din kollega, Hansen, var tex övertygad att det berodde på metan som förbränns. Inte helt konstigt att han är övertygad om det svaret då man vet var han står rent ideologiskt.

    IPCC efterlyste i rapporten mer forskning på detta område så man kan VETA och INTE SPEKULERA hejvilt.

    Martin: Att ”veta” handlar om sannolikheter.

    Sannolikheten att klimatförändringarna har med antropogena utsläpp av växthusgaser att göra är mycket stor. Sannolikheten att det handlar om kosmisk strålning, marsianer eller något annat spekulativt är mycket liten.

  32. EJ

    Fredrik, varför skulle alla klimatförändringar ge upphov till sämre väder?!? Rimligtvis borde hälften ge upphov till bättre väder och hälften till sämre väder, eller hur?

    Eller är du övertygad om att vi med dagens klimat har det bästa av alla tänkbara väder, och att alla förändringar bara kan bli sämre?

  33. Didrik

    jag har upptäckt ett märkligt fel du gör nästan varje dag för Nordmaling 😛 det har jag märkt när jag skriver upp temperaturer varje dag för Nordmaling 🙂 och felet är att t.ex. det är 16 grader varmt om 9-10 dagar och sedan när dagen är står det att det ska vara 11 grader och då när jag kollar hur varmt det varit ute har det varit runt 16 grader 😛 och jag skulle gärna vilja att du skulle fixa det för att det händer så gott som varje dag nu 😛 vill gärna ha en kommentar om varför du gör detta onödiga fel 🙂

  34. EJ

    Martin, blanda in bort korten!

    Vi pratade om vattenångan som du tror dig veta beror på koldioxidutsläpp. Tyvärr är du inom vetenskapen ensam om den vetskapen. Alla andra anser den vetskapen som helt spekulativ eftersom det saknas forskning i det området.

  35. Lennie

    Lite OT, men har just upptäckt att Månens faser under era utökade prognoser inte stämmer. Enligt dessa skal nymånen infalla den 9:e maj. Detta stämmer inte, nymånen infaller i Lund kl 02:30 (sommartid) den 10:e maj.

  36. Sion

    Martin, du är som Karlson på Taket, åker in i våra öppna internet-fönster och talar saker som hör hemma i sagornas värld. Se Martin med sin lustiga näsa och krulliga peruk. Här kommer herr K…

  37. Fredrik

    Sämre eller bättre har jag inte sagt något om. Förklarade bara vad som kan döljas bakom statistiska uppgifter och utveckling. Likafullt är det såvitt jag förstått mig åt det hållet väderscenariorna pekar: Ökade extremer, så att säga, pga mera energi i hav och atmosfär.

  38. Fredrik

    Kanske borde skrivit ”långsiktig utveckling”, men om man vill förstå vad jag menar så går det nog. 🙂

  39. Leo

    Ett filosofiskt citat om uppvärmning, till uppbyggelse för dem som möjligen är lite omtöcknade av huvudet i den varma sanden:

    ”Det hände på teatern att det tog eld bakom scenen. Sällskapets komiker sprang fram för att underrätta publiken. Man trodde att det var en lustighet och jublade. Han upprepade det, man jublade ännu mera. Så kommer världen att gå under, tänker jag mig, under allmänt jubel från alla kvickhuvuden som tror att det är en vits.” /Sören Kierkegaard/

  40. kalle

    Men det är ju underbart Martin, nu när tempen inte har stigit på 17 år eller vad det är så påstås det med säkerhet att värmen istället har tagit sig ner i djuphavet. Konstigt att inte Argomätningarna i havet visat någon uppvärmning då , värmen borde ju passerat där..Dessutom borde ju värmen tagit sig ner i djuphavet tidigare.. Är det någon ide att mäta temp överhuvudtaget med dina argument. Klimatskämt är vad det är.

  41. Anders

    Tack för ett intressant blogginlägg! Nu när klimatkrisen tyvärr hamnat i skymundan av andra kriser är det viktigt att uppmärksamma att den på intet sätt är löst.

    Och framförallt, tack för att du tar dig tid och orkar bemöta alla spekulativa, ofta förvirrade och dåligt underbyggda kommentarer.

  42. Anders Persson

    Som “gammal” meteorolog har jag alltid varit en aning misstänksam mot att kurvan är så jämn och rak, med undantag för ett litet skutt uppåt 1973. Men det var ju året med den stora ”oljekrisen”?

  43. EJ

    Fredrik, att det blir fler orkaner vid varmare klimat är jag överens med dig om även fast vi inte befinner oss i en orkanzon. Det blir förstås mindre kylslag och kanske även snöstormar om vintersäsongen blir kortare, så vad blir värre summa summarum? Jag har också sett Hansens diagram om ökat extremväder. Den handlade mer om orkaner, tromber och skyfall än kanske andra extremer. Ökar skyfallen någonstans, minskar antagligen torkan där, men fanns torkan med i detta diagrams statistik?

    Att det skulle bli fler torrperioder OCH fler rotblötor på samma ställe håller jag inte med om. Om klimatet blir blötare eller torrare kommer den ena att öka och den andra att minska. Att båda skulle öka samtidigt låter som skrämselpropaganda. Vad skulle den logiska orsaken vara?

  44. Trollmor

    Jaha… Nu är det varmt… Kan väl inte klaga och träden börjar slå ut. MEN kan man få lite regn här på östra sidan tack!! Som vanligt lovas det regn i massor, men det kom några droppar nyss, det är allt och det skulle ha regnat sen kl.7 i morse! Varför blir det så här hela tiden? Kan ni inte anpassa era datorer efter öland, Kalmar, för vi verkar ju aldrig få de nederbörder som ni verkar tro?!

  45. Fredrik

    @ EJ
    Vilka orkaner? Vad dillar du om? Klart att det kan vara regn en period och torka en annan! Var bor du nånstans?
    Läs och läs igen! Jag vet att läsförståelsen är i dalande i skolan, men…

  46. Håkan

    Ja så i avsaknad av ökade temperaturer i luften, så påstås det nu att 90% av energin går ner i världshaven, och orsakar en temperaturökning på några hundradelars grader som säkerligen ligger inom mätfelsmarginalen, där man dessutom tar bort de bojar som mäter ”för hög temperatur”, så att man får korrekta resultat! Solen är runt sitt maximum, men polarisarna är på en normal nivå, vänta att det blir kallare snart!

    Martin: I avsaknad av vettiga argument så kan man uppenbarligen ljuga?
    – Det är inte någon nyhet att 90% av energidifferensen hamnar i haven, det har den gjort under lång tid. Det är dessutom utöver mätfel. Däremot kanske det är första gången du hör det.
    Fler fel du presenterar som man uppenbarligen måste bemöta: -Solen är fortfarande i närheten sitt minimum och polarisarna är de på ett minimum.

  47. Håkan

    Ljuga? Solen är vid sitt maximum! Polarisarna har just nu normal utbredning om man räknar utbredningen efter genomsnittet från 1979, ca 1/2 million kvadratkilometer mer is vid Sydpolen ca 1/2 million mindre vid Nordpolen.

  48. Anders Persson

    Ett vanligt demagogiskt trick av klimatskeptiker eller –förnekare är att utmåla ”sanna vetenskapsmän” som okorrumperat hängivna och ärliga sökare av Sanningen. När det sedan visar sig att en och annan klimatforskare ljugit, intrigerat eller vanställt fakta tar skeptikerna detta som intäkt för att hela klimatvetenskapen är rutten och kan ignoreras.

    Jag har mot detta hävdat att a l l vetenskap i a l l a tider har varit så här: 10% rent bedrägeri, 20% inkompetens eller irrelevans och 70% acceptabla arbeten.

    Vid ett besök nyligen i England hittade jag en bok av vetenskapshistorikern Michael Brooks ”The Secret Anarchy of Science” som bekräftar detta i en detaljerad genomgång av de senaste 500 årens verksamhet inom fysik och medicin. De som hängs ut är inte bara småhandlare som ingen hört talas om utan också stora namn som Kepler, Galileo, Newton, Eddington, Einstein och Millikan.

    Det kom som en överraskning för mig att Eddingtons observationella bekräftelse 1919 av Einstiens relativitetsteori, dvs hur solens gravitationella fält böjde av ljuset från närbelägna stjärnor, baserades på två (2) observationer, en till Einsteins fördel, en till hans nackdel. Eddington, som trodde på Einstein, valde rent subjektivt den observation som stödde. Helt ovetenskapligt handlat, men eftersom det visade sig att han gissat rätt så har kan undsluppit eftervärldens fördömande.

  49. Håkan

    Vad tycker du då om Martins taktik, Anders? Att anklaga mig för att ljuga, och det i detaljer som är oerhört lätta att kontrollera, solen är vid sitt maximum, och polarisarna är runt genomsnittet för mätperioden 1979-2006, att Martin kan skriva sånt dravel som meteorolog som regelbundet bloggar om klimatet är ju häpnadsväckande inkompetent…

    Martin:
    Arktis is: ”Average Arctic sea ice extent for April 2013 was the seventh lowest for the month in the satellite record. Through 2013, the linear rate of decline for April ice extent is -2.3 percent per decade relative to the 1979 to 2000 average.” Källa NSIDC

    Alla de tio senaste åren har isutbredningen i Arktis, månad för månad, legat under medelvärdet för 1979-2000. Källa: NSIDC (interaktiv grafik, klicka i och begrunda).

    Solen: Om prognoserna stämmer så kommer antalet solfläckar (som är approximativt kopplat till energin från solen) att minska kommande år. Givet det kan man argumentera för att solen har ett maximum just nu. Men om man beaktar att antalet solfläckar är ungefär hälften av vad de var kring år 2000 så är energin från solen låg just nu. Källa: NOAA.

    Och här kommer lite av pudelns kärna: ”Skeptiker” argumenterar för att temperaturen har planat ut de senaste åren, trots ökade halter växthusgaser. Men man missar då att energi från solen har minskat under just samma period.

    Nästa argument står du för: ”Solen har ett maximum just nu, ändå har temperaturen planat ut”. Javisst, men det maximat är bara lokalt, det är inte i paritet med förra maximat, det kring år 2000 som ”skeptiker” brukar hänvisa till när man talar om att temperaturen har planat ut. Solen strålar ut mindre energi nu än då, men det ”glömmer” man att säga.

    Det finns givetvis en koppling mellan solinstrålning och temperatur på jorden. Men har en överlagdrad komponent som gör att det successivt blir allt varmare. Se grafik på/från NOAA.

  50. Henrik

    Martin, du gjorde en kort kommentar ovan. ”och felr kommer att få strandtomt”

    Jag har e grävd och stensatt dricksvattenbrunn på fastigheten. Den ligger i relativt torrt kärr, det var på den tiden den enda rätta att lägga den där (1700-talets slut) då det var väldigt lätt att anlägga för att alltid få vatten. På sjuttitalet låg vattennivån ca 20 cm under högsta närliggande marknivå runt brunnen. Slutet på 90-talet tvingades jag höja konstruktionen med ca 15 cm då ytvatten vid kraftigt regn direkt trängde in i brunnen. I fjol höjde jar den ytterligare 15 cm av samma anledning, vissa torrsommrar torkar den helt ut. Frågan är till dig Martin, är detta något tillfälligt eller är detta bestående med så stor skillnad i ansamlig av vattenmassa även på land? Att tillägga är att kärret har används som odling fram till 70-talet, vilket nu enbart är möjligt genom tidig höslåtter. Vattennivån har som sagt ökat för varje år som jag kännt till. (90-talet till nu). Tack för svar.

    Martin: Det är omöjligt att svara på utan att känna till mer om var du har fastigheten, vilken typ av vattenföring det är i marken, vattendrag, material på olika nivåer, vegetation mm. Det låter mer som ett uppdrag för en hydrolog motsvarande.

    Havsnivån stiger sakta, men det påverkar främst kustområden, inte vattennivåer i inlandet. I synnerhet inte om fastigheten är högt belägen. Däremot förändras nederbördsmönster och -mängder. Sannolikheten för skyfall ökar, men även längre perioder med torka. Till detta skall vi lägga att vi förändrar vattendrag genom att bygga vägar och hus, ta ut dricksvatten, dikning, skogsplantering och -huggning, mm. Det är alltså många saker som förändras.

  51. Håkan

    Martin det är ju märkligt att du glömmer Sydpolens is när vi pratar om polarisarna, senaste värdena är ca 620.000 km² extra is vid Sydpolen och ungefär detsamma i underskott runt Nordpolen… Summa summarum så har vi alltså ungefär medelistäckning, jmfrt med perioden 1979-2006, och det trots att solen är runt sitt Max, just nu…

    Martin: Har inte glömt. På Antarktiska halvön smälter/kalvar glaciärerna och på det inre av Antarktis växer det till följd av att det snöar mer, inte för at det töar mindre.

    Samma fenomen återfinner man på Grönland: Den blir ”toppigare”: Det snöar mer över inlandet och töar/kalvar mer runt kusterna.

    Du tycker att det här tar ut varandra?

    Netto så förlorar isarna massa: En tredjedel av havsnivåhöjningen kommer från avsmältning av glaciärer. Två tredjedelar till följd av att det varmare vattnet utvidgar sig. (Eller har du några andra förklaringar till varför havsnivån stiger?)

    Allt detta har ett samband med att planeten netto ackumulerar energi.

  52. mängan

    Martin, jag hoppas du är medveten om att NOAA som du själv refererat till, i senaste rapporten anger havsnivåökningen till 1,1-1,3 mm per år dvs 11 till 13 cm på 100 år, inte särskilt alarmerande direkt.Du förklarar också den svalare tempen med att det beror på solens avtagande aktivitet, det är det som är pudelns kärna, solen, det är den som styr klimatet på jorden. Fint att först säga att det är CO2 som styr klimatet(varmare år)) och sedan när det blir kallare så är det solens avtagande aktivitet, nej det håller inte.

    Martin: Jordens temperatur är beroende av många saker. Solen är grundläggande, men även jordaxelns lutning, växthusgaser, albedo mm och alla komplexa återkopplingar.

    Jag har aldrig sagt att koldioxiden ”styr” klimatet. Men växthusgaser, albedo, solinstrålning mm påverkar klimatet.

    Vilken rapport är det du åsyftar? I den som NOAA publicerade den 6 december anger de att havsnivån kommer att stiga mellan 0,2 och 2 meter fram till 2100.

  53. Håkan

    Glaciärsmältning är en sak, polarisarnas utbredning är en annan , varför tror du att Sydpolsisen breder ut sig mer, det kan ju knappast vara för att det snöar mer på det Antarktiska fastlandet. Sydpolens isutbredning för April var den största sedan satellitmätningar började 1979…

    Martin: Vad är det för skillnad mellan ”Sydpolsisen” och Antarktis?

    Om det snöar mer än det smälter på det Antarktiska fastlandet, är det då inte rimligt att anta att isen bygger på?

    Eller vänd på det: Om vad du kallar ”Sydpolsisen” breder ut sig, vad mer än att det snöar mer än det töar/transporteras is kan det bero på?

  54. Lars

    Varför tror vi att människan är skulden till de ökande CO2-nivåerna?

    Martins kommentar: ”Typ genom att koldioxiden kommer från förbränning av fossilt kol. Det var både vi som grävde upp kolet och tände eld på det, därför är det vi som är orsak till den ökade halten koldioxid.”

    Klockrent Martin 🙂

    Och till er andra: Glöm inte att rösta på MP 2014.

    Martin: Jag glömde att poängtera att den okade halten koldioxid stämmer mycket bra överens med människans uttag av fossilt kol samt avskogning. Om man vill hävda att den extra koldioxiden i luften har andra källor än från människan så måste man samtidigt förklara vart koldioxiden från vår förbränning av fossilt kol och biomassa har tagit vägen.

    Men/och snälla, blanda inte in politik i diskussionen.

  55. Håkan

    Med Sydpolsisen så menar jag naturligtvis havsisen runt Antarktis, du vet den som smälter bort på sommaren på grund av att det är varmare och på vintern så fryser den till is, du vet den där isen som har mätts av satelliter sedan 1979. Den som just nu breder ut sig dryga 600.000 km² mer än normalt…

  56. Jeb

    Om solens maximum, som den ”borde” ha nu.

    Är man observant på föregående maximum i den länk Martin lade in som svar till Håkan ovan; NOAA, så ser man att den hade två toppar 2000-2002. Samma var det under föregående maximum.
    Det är inte otroligt att det skulle bli så igen med ytterligare en topp framöver enligt NASA:
    Twinpeaks.

    Sen vad den behagar hitta på i verkligheten återstår att se. 😉

  57. Daniel van Laethem

    Att det blir så här som Martin skriver beror bara på att vi aldrig vill ta ett steg eller några steg tillbaka. Vi vill ju ta plan till Kanaren, till Bangkok mm, vi vill ju ha t.ex importerad vatten från Frankrikei restaurangen. Men det värsta är ju att så snart man kritiserar blir man folkfiende nr 1. Många arbetsplatser hänger på det.. Men det som är så löjlig är att många skämtar bara om det här, låtsas som om det inte är allvarligt än. För att vi beter oss som om vi är sista generationen, så blir det stora konsekvenser för de som befolkar världen om 100 år. Politikerna orkar inte förändra någonting heller, skulle de försöka då dröjer inte länge innan de inte får röst. Jag är helt övertygad om: orkar vi minska flygtrafik / båttrafik med 50% och alla företag som orsakar utsläpp skulle kunna reducera utsläpp med 50% de ser världen annorlunda ut redan efter 1 vecka!
    Men som sagt: ingen vill gå ett steg tillbaka, tvärtom, alltmer resor, alltmer trafik, alltmer producera – det finns ingen lösning för det här. Med den befolkningsexplosionen som finns är det verkligen en tidsfråga innan allting kollaberar…

  58. EJ

    Fredrik, min läsförståelse är definitivt inget problem med, däremot din. Varför skulle det bli mer torrperioder OCH mer blötperioder samtidigt med varmare klimat?

    Omvänt, var det väldigt lite sådana perioder under senaste istiden eftersom du hävdar att varmare klimat ger upphov till fler?

    Martin: Ursäkta att jag lägger mig i, men en av effekterna av ett varmare klimat är att det hydrologiska kretsloppet ökar. Det betyder att det avdunstar mer och att det regnar/snöar mer.

    Det behöver givetvis inte bli på samma ställe eller samma tidpunkt. Det kan mycket väl vara så att det avdunstar på en plats under en period och att denna fukt faller ut som nederbörd någon annanstans.

  59. Markus

    Angående diskussionen om ”extremväder”
    Varför blir det mer extremväder när det blir varmare klimat?
    Jo, eftersom det blir ett ANNORLUNDA klimat än vad vi är vana vid! Väderhändelser som är ganska vanliga i det nya klimatet, men som var mycket ovanliga i det gamla klimatet uppfattas som extrema eftersom vi ännu inte har vant oss vid dessa händelser. Just eftersom dessa händelser blir så vanliga i det nya klimatet får man lätt illusionen att det nya klimatet är mer ”extremt” än det gamla klimatet. Om vi gick baklänges tillbaka till 1800-talets klimat skulle vi uppfatta det som lika extremt.

  60. Martin Hedberg

    Japp. Vi nådde över 400 ppm. Den 9 maj noterades 400,08 ppm på Mauna Loa.

    Med förbehåll som rör om man mäter lokal tid på Hawaii eller om man använder GMT som referens. Läs mer på: http://keelingcurve.ucsd.edu/special-note-on-may-9-2013-reading/

  61. Markus

    Förbehållet handlar om att dygnsmedelvärdet blir under 400 om man går efter Hawaiisk tid. Vad spelar det för roll egentligen. Det viktiga är att någon ögonblick under dagen var koldioxidhalten över 400. Ett historiskt ögonblick.

    Martin: Japp. Tack, har gjort litet tillägg om det.

    PS. Inte bara historiskt utan även förhistoriskt. Den här noteringen slår rekord som sträcker sig längre tillbaka i tiden än det funnits människor. DS.

  62. Camilla

    Vad har ni fått det ifrån att det blir varmare i Norden om jordens medeltemperatur ökar? Det blir istället längre vintrar kortare somrar i norr.
    Det ser vi ju redan.
    Detta beror på att den ökade havstemperaturen leder till avsmältning av polerna. Avsmältningen påverkar ”motorn” på de havsströmmar som tar upp varmt vatten från syd. ”Motorn” förlorar helt enkelt sin kraft och vi, i norr, får färre varma havsströmmar. Långa vintrar och korta somrar. Är det någon som uppfattat vädret på annat sätt?

    Martin: Ja SMHI och många andra uppfattar vädret på ett annat sått än det du beskriver. Polarisarna smälter, men än så länge påverkar det inte havsströmmarna på ett sådant sätt att vi skulle få det kallare här i Sverige.

    SMHI har tex ställt samman årstemperaturen för 35 orter i Sverige och det synd rätt så tydligt att årsmedeltemperaturen har ökat. Delar man upp det på vinter, vår, sommar och höst så visar alla årstider samma tendens: Det har blivit varmare (mätserie från 1860-2012): http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2430

    Tittar man på vegetationsperioden så har den ökat i längd, såväl i norr som i söder: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.7887

Kommentera