Konferens om vindkraft vintertid

Av Martin Hedberg

Idag och i morgon (onsdag-torsdag) pågår i Umeå en internationell konferens om förutsättningar för vindkraft i vinterförhållanden. Temat för konferensen ”Winterwind 2011” är: ”…an international special-topic conference about wind power in low temperature and icing conditions…”

Jag inledningstalar idag och i morgon samt håller ett föredrag i morgon under en session som handlar om Praktisk Problemlösning Natur & Miljö. Rubriken på mitt föredrag är ”Climate Change -does it matter?”

Konferensen är delvis öppen för allmänheten, den pågår som sagt var i två dagar och det finns mycket intressant att ta del av. Både internationell forskning och praktisk problemlösning.

/Martin

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

24 CommentsLeave a comment

  • Intressant. Det frestar hårt på material o dylikt när temperaturen sjunker under -20. De stora bolagen borde väl ligga i framkant när det gäller materialutveckling o dylikt? Ändå har jag hört att de stänger av sina verk när det blir för kallt.

    Kommer du att beröra privatpersoners möjligheter till alternativ energi?
    Vi lever nästan i ett u-land när det gäller våra regler. T ex, koppla in en enkel on-grid inverter med stickpropp är förbjudet här, men tillåtet i övriga europa. Storlek på byggnadslovsfritt vindkraftverk är numer tre meter, för lite. Använda en bäck som rinner över tomten för lite extra energi är nästintill förbjudet pga vattenlagarna. Har man sedan en kommun där de är okunniga inom området ligger alltid ett ”nej” närmast. Men varför? I energisparsanda och med den klimatdebatt som pågår borde vi få regelverk som förenklar utnyttjande av tillgängliga resurser. Tonvikten på dessa regler bör ligga på att utförandet sker med hänsyn till natur och omgivning, inte förbjuda.

  • Synd bara att vindkraft är alltför dyr för att vara kommersiell gångbar. I USA har vindkraftsparkägare inte kunnat ens reparera snurrorna utan drivit vidare så länge någon snurra kunnat generera el. Till sist har bolaget gått omkull och kvar är en massa betongpinnar med snurror på som det allmänna får ta hand om.

    I Spanien drog man precis ned bidragen för snurror med 30%, så nu börjar det knaka i dessa bolag.

    Läs själv artikeln,

    Martin svarar: Det du refererar till är en debattartikel skriven av två vindkraftsmotståndare. De argument som Radetzki och Fagerström för fram bör antingen analyseras/kommenteras av någon neutral part eller tillåtas bemötas av av någon ”vindkraftkramare”.

    Den 2 februari skrev Marian Radetzki, denna gång med Nils Lundgren, en ny debattartikel på Di. (Där det för övrigt rätt tydligt framgår att författarna tycker bra om kärnkraft och illa om vindkraft.)

    Den artikeln bemöttes den 8 feb av bland annat Energimyndigheten Den inledande meningen lyder: ”I Nils Lundgrens och Marian Radetzkis debattartikeln om vindkraft (DI 2/2) finns så många faktafel och felaktiga beräkningar att den måste bemötas.”. Läs gärna vad Energimyndigheten skriver.

  • Hade varit intressant att få ta del av dina powerpoint-slides efteråt. 🙂

    Martin: Skall kolla om jag kan lägga upp något, men det tar lite tid. Själva presentationen i sig räcker inte, den behöver kommenteras, jag behöver med andra ord skriva någon form av bildtexter.

  • Det framgår också mellan raderna vad du tycker om vindkraft!!! Vad anser du om vindkraftens påverkan på landskapsbilden? Se fotoexempel nedan:
    http://www.landskapsskydd.se/pic/FSLJonkoping20110102GrannaKarlssonJLindgrenPPerssonB.pdf
    ovanstående exempel är från Brahehus vid Vättern, vars omgivande unika kulturlandskap numera är helt raserat och industrialiserat. Studera gärna även detta: http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/pekar_ut_raett_riktning_foer_vindkraften.
    En annan debattartikel från DN som är läsvärd: http://www.dn.se/debatt/vindkraftens-planering-maste-fa-ta-tid

    Martin: Fick jag välja så skulle vi ha en ren energikälla som inte sinade, inte kostade, inte väsnades, inte luktade, inte förfulade, inte förorenade, inte skapade maktobalanser… Men än så har vi inte någon sådan ”silver bullet”.

    Exemplen du visar är inte så snygga, men det är inte heller TV-master, kraftledningar, rätt många hus och eller varför inte ”Mountaintop removal” -ett vanligt sätt att bryta kol på, tex i USA.

    Eftersom vi människor gärna använder energi (och andra resurser vi finner i naturen) så behöver vi också ta oss en funderare på hur vårt sätt att nyttja dem påverkar oss och våra medmänniskor idag och i framtiden. Finns det bieffekter? Det kan tex vara påverkan på ekosystem, visuell nedskräpning, buller mm. Eller att de helt enkelt tar slut. I sammanhanget behöver man betrakta helheten, inte bara en enstaka kolgruva eller tokigt placerat vindkraftverk.

    Eftersom fossil energi både påverkar klimatsystemet och sinar så är det inte så strategiskt listigt att vara beroende av den sortens energiråvaror. Vad skall vi ha istället? Och dessutom: Varför skall inte vi vara med energiutvecklingen som nu pågår? USA, Kina, övriga Europa, tom Saudiarabien mfl satsar miljardbelopp på att utveckla teknologier för att utvinna förnybar energi. Skall vi, med våra stolta ingenjörstraditioner, bara sitta här och säga ”vill inte”. Svensk välfärd stavas bland annat: Skog, järnmalm, mekanisk industri, fordon, telekom, läkemedel, IT,… Varför skulle vi lämna Walk Over på förnybar energi?

    Om alla tyckte att vindkraft vore fult så bör vi förbereda oss på en invasion av tex tyskar. De har femton gånger så många vindkraftverk i ett land som är mindre till ytan än Sverige och som dessutom befolkas av fler människor. Till det skall man lägga att det blåser mindre i Tyskland än i Sverige.

    Sätter vi inte upp egna vindkraftverk så gör andra det. Björn Dählie satsar tex mellan två och tre miljarder kronor på i att bygga vindkraftverk i Sverige. Norrmännen är både driftiga och har resurser. Det kan vara så att han gör det för att vara snäll. Men jag tror att han har räknat ut att han även kommer att tjäna pengar på det. Personligen köper jag hellre Dählie:s el än den som Svenska staten producerar med hjälp av kolkraftverk på kontinenten.

    Jag kan hålla med om att vindkraftverk inte alltid är snygga i alla miljöer. Men vad är alternativen? Och hur snygga är de?

  • Hej Martin, förlåt om jag om jag blev lite bitsk i mitt inlägg men jag är engagerad i denna fråga, som jag anser vara mycket viktig. Alla andra ingrepp i vårt landskap planeras noga och dras ”i långbänk” för att de negativa riskerna (miljökonsekvenserna)ska studeras ingående ur flera perspektiv -med all rätt- men inte vindkraften, den ska etableras med full fart utan gängse noggranna studier av miljöpåverkan. Varför? Jo, vindkraften är per definition alltid god i Sverige. Är man för vindkraft står man de ”goda sida”. På vilken sida står vi andra på då? Hmmmm

    Martin: Detsamma för att jag bet tillbaka. 😉

  • Hej igen Martin! Det där med Tyskland är intressant. Varför lockar Sverige så mycket tysk turism? Jo, det är vår fantastiska och orörda natur(sett från deras perspektiv). Tror du att vi kommer att få någon naturturism i Sverige om vi bygger ut vindkraften så drastiskt som nu sker??? Vem vill natur-turista i ett industrilandskap?
    Martin, du behöver inte oroa dig för vindkraftens utbyggnad, det är så mäktiga intressen, såväl politiska som ekonomiska, som står bakom vindkraftsutbyggnaden, så jag kämpar nog förgäves. Vad gäller Tyskland för övrigt sett i ett vindkraftsperspektiv, så är boendet på landsbygden inte organiserat på samma sätt som i Sverige. I Tyskland bor man mer i sammanhängande bystrukturer med vi Sverige har ett mer solitärt boende (skiftesreformen).

  • Effekter av den massiva vindkraftsutbyggnaden i Tyskland. Läs här:http://www.spiegel.de/international/germany/0,1518,737653,00.html

    Martin: Om oljan sinar, vi inte vill använda kol (som både är ännu smutsigare än olja/gas och även det sinar till slut), vi inte vill legitimera Nordkorea att anrika uran och vi inte vill ha kraftledningar eller master i luften så… får vi gräva ner kablarna och framför allt se till dra ner på energiförbrukningen. Det ger ju dessutom mer kvar i plånboken för vanligt folk. Men som sagt var, det är ingen enkel ekvation det här med energi, välfärd miljö och framtid.

  • Energimyndigheten har rätt …???
    Alla myndigheter i Sverige stödjer ju den (PK) politiskt korrekta åsikten, annars får de ju minskade resurser….
    citat artikel
    ”För hushållskunderna betyder systemet att de får betala certifikat för en liten del av den el de köper, men samtidigt att det ökade utbudet av el sänker priset på all el vi betalar. Det är svårt att beräkna nettoeffekten, men det är inte orimligt att det faktiskt blir en sänkt totalkostnad. För den elintensiva industri som inte behöver köpa certifikat är systemet enbart en fördel. För ägarna av stora vatten-, fossil- och kärnkraftverk är det en nackdel eftersom elpriset hålls på en konstlat låg nivå. Detta missgynnar också energieffektivisering.

    Med fel siffror, fel räknesätt och sammanblandningar döljs dessa effekter i artikeln.”

    Av ovan vill jag poängtera följande ”Det är svårt att beräkna nettoeffekten” man erkänner alltså svårigheten men fastslår ändå självsäkert att det är billigare…?
    Jag tycker att den sista meningen gäller även denna artikel….
    ”Med fel siffror, fel räknesätt och sammanblandningar döljs dessa effekter i artikeln.”

  • Jag förstår dig Rolf. Vindsnurror ser inte snygga ut, men än värre är det lågfrekventa brum de har. Det går rakt igenom husväggar och går inte att dämpa såsom biltrafikbuller som är mer högfrekvent.

  • Länken till energimyndigheten var intressant. Dock emotsade de inte de nedlagda vindkraftparkerna i USA eller problemen i Spanien, så det är möjligt att de uppgifterna är sanna.

    Tittar jag på min elräkning ser jag att elcertifikatet kostar sisådär 6 öre/kWh på all förbrukad energi. Denna skall gå till sk ”alternativ energi” vilket motsvarar 1% av Sveriges produktion. Man får vara glad att inte 10% eller 100% är alternativ energi, för då skulle man betalt 60öre/kWh respektive 6kr/kWh. Något är skumt här:
    1. Antingen är vindkraft med bidrag mycket lönsam.
    2. Alternativt är vindkraft utan bidrag mycket olönsam.
    3. Pengarna går till något annat.

    Martin: Olika former av energiproduktion dras med olika former av kostnader. När det gäller förnybar energi så är det främst en initial kostnad, driften kan kosta lite, men/och framför allt så är bränslet gratis. (ja gratis) Det gäller tex vattenkraft (tänker främst på vågenergi och tidvatten), solenergi och vindkraft. Det som kostar är att installera infrastrukturen för att utvinna energin. När man väl har infrastrukturen så är kostnaderna låga (drift och underhåll).

    Om man å andra sidan tittar på icke förnybar energi (tex olja, kol, gas och kärnkraft) så är priset relaterat både till infrastruktur (skapandet av gruvor, kraftverk mm) och till själva tilgången på bränsle. I takt med att mängden tillgängligt bränsle minskar (oundvikligt med en icke förnybar resurs) så stiger priset. Dock kan det under långa perioder däremellan vara lågt, tex tack vare effektiva utvinningsmetoder.

    Om vi bara hade förnybar energi (och vi måste titta på hela Europa eftersom hela Europa är ihopkopplat avseende elenergi, dock med vissa överföringsbegränsningar) så skulle priset på energi vara relaterat till… tillgång, efterfrågan och ev skatter/avgifter (som vanligt). Och eftersom den fysiskt möjliga tillgången (idag och i morgon) är många gånger större än efterfrågan (idag) så skulle priset kunna vara lågt. Vi skulle dessutom slippa ”överraskningar” i form av gas-, kol- och oljekriser. Vi skulle kraftigt minska risken för geopolitiska energikriser.

    Men det tar kanske trettio år att ställa om energisystemen. Fram till dess sitter vi där vi sitter i ett geopolitiskt beroende av fossil energi. Observera att vi i Sverige fortfarande har detta problem, trots att det ”bara” är vår transport- och jordbrukssektor som är fossilberoende.

    Och allt detta är dessutom utan aspekterna av miljöproblem som kommer från användandet av fossil energi, något som förnybar energiproduktion inte dras med i samma omfattning, dock med en reservation för biobränslen. Det är inte automatiskt okay att elda upp biomassa. Man måste se till att det växer upp lika mycket och med samma mångfald och man måste ta hand om ev föroreningar från själva förbränningen.

    På sikt får vi förlita oss på ett betydligt större inslag av förnybar energi, till slut bara förnybar energi (när detta sker kan man filosofera över). Hur vill vi göra omställningen? Gradvis, dvs lite anpassning i sänder? Eller skall vi öka problemen och ta, en förmodligen rätt så omtumlande, omställning senare? Peak oil inträffar nu, dessa år. Hur hanterar vi det kommande år? Hur gör andra nationer/företag/individer?

    Din slutsats att elcertifikatet skulle vara 6 kronor om vi hade 100% förnybar energi baseras på en linjär aproximation. Det förenklingen duger ofta/ibland för små variationer, men inte för stora variationer och definitivt inte i komplexa system. Vi har tidigare resonerat om modeller och den formen av modell du använder ger ett felaktigt beslutsunderlag.

  • På vintern blåser det mer än på sommaren samt att vindens densitet är högre vilket ger att vinden ger mer energi på vinterhalvåret. Har ingen statistik på om de också står stilla mer på vintern pga nedisning. Ofta är det också så att det är vindstilla när det är riktigt kallt på marknivå, men 100-200 m upp i luften där vindsnurrorna är kan det blåsa även då, speciellt om de står på någon bergsknalle.
    Men tänker återigen på om det satsades lika mycket pengar på energieffektivisering som på utbyggnad av elproduktion, då skulle vi slippa diskussionen om vindkraftsparker, nya kärnkraftsverk eller vad det nu är. Vi i Sverige behöver inte mer el (just nu, kanske senare om bilparken blir mer elberoende). Utbyggnaden av vindkraft som sker nu görs för att sälja el till utlandet för en bra peng (elbolagen tjänar multum), samt att man tänker sig att utbyggnaden ska göra att det stängs ett antal kolkraftverk. Inte säker på att det blir så. Finns det mer el så kommer den användas.

  • Det är säkert problem med turbulens och så, men kan man inte bygga vindkraftverken närmare konsumenterna? Mindre verk på hustak o. dyl., där energin särskilt behövs. Stockholms skärgård vore väl perfekt! Transportförlusterna är stora för så små s a s tillskott, om de kopplas upp på stora huvudnät.

    Jag höll i ärlighetens namn på att skriva ”kärnkraftverk” ovan, men det tycker jag är väl hårt. Det räcker att Strålskyddsmyndigheten godkänt Värmdö som slutförvaringsplats.

  • Värmdö som slutförvaringsplats ?
    Jag vet att det i början på 1960-talet fanns skyltar som varnade för radioaktivitet vid en av försvarets anläggningar i närheten av Stenslätten – undrar vad det var för något.

    Hur som helst sägs det att alla bussar i Stockholms innerstad var inställda i morse – men spårvägen gick.
    Jag kan inte minnas att all busstrafik ställdes in efter snöfall tidigare. Men med dagens ”moderna” ledbussar blir det problem.
    Under andra världskrigets hårda vintrar gick f.ö. all kollektivtrafik i Stockholms innerstad på inhemska förnyelsebara bränslen – el för bussar och spårvagnar och ”biogas”/gengas för bussar med förbränningsmotorer. Kollektivtrafiken på vattnet (skärgårdsbåtarna) drevs med ved. Vi är betydligt mera sårbara nu.

    Martin: Men nu kan vi å andra sidan göra bankärenden med mobiltelefoner, äta färska tomater mitt i vintern och ha torra fötter med Gore-tex membran i kängorna 😉

  • Det finns fortfarande mycket utvecklingspotential att göra vindkraften konkurrenskraftig även efter utfasning av allt stöd. Ett tänkbart och mera ekonomiskt alternativ för stora vindkraftverk till havs, där varvtalsförhållandet mellan turbin och generator blir än mera ogynnsamt på grund av ännu lägre turbinvarvtal, och där den kapacitiva laddningsströmmen för en lång undervattenkabel blir svårhanterbar, är att driva dem med lägre frekvens (som järnvägens 16 2/3 Hz), och anordna en omriktare på landbacken. Detta förenklar växellådorna, eftersom varvtalsförhållandet är proportionellt mot frekvensen, och minskar laddningsströmmen. Vindkraften och den elektriska järnvägen har många gemensamma tekniks utmaningar, för att bara nämna ett exempel är effektstorleken och snabbheten i effektfluktuationerna jämförbara i storlek och snabbhet hos ett stort vindkraftverk och hos ett lok.

  • Jo, det förstås – förutsatt att internet och bankernas datasystem funkar och transporterna eller växthusvärmen för tomaterna. Svenska Graningekängor funkade f.ö. rätt bra.

    Men det mesta fungerar väl ganska bra ändå – om ingen saboterar det hela.

    Trevlig helg !

    Martin: Detsamma 🙂

  • Martin, jag skulle vilja säga tvärtom vad gäller vem som har fel om linjäriteter här. Var vänlig utveckla felaktigheten i linjäriteten på elcertifikatet! Skulle bidraget vara mindre per producerad enhet om det var mer utbyggt?!?

    Att säga att verken är nästan gratis när de väl är uppförda verkar minst sagt underligt. Det behövs både kontinuerlig skötsel och underhåll. Det är som att tro att ett hus inte behöver något sådant när det väl är byggt. Hur mycket betalar inte villaägare i räntor, reparation, underhåll och drift? Räntorna är en stor kostnad för alla investeringar.

    Kärnenergi kostar, men där är bränslet relativt lite. Ta kärnkraftverket i Finland som beräknas kosta ca 100 miljarder. Vad tror du räntekostnaden på det är per år?

    Vindkraft skulle jag säga är mycket mer opålitligt än fossila bränslen. Vissa dagar blåser inte och det inträffar oftare än globala kriser. Ska vi ha kallt i husen då?

    Martin: Vad tänker du köra din bil på när Saudiarabien och andra oljeländer inte längre producerar lika mycket olja som de gör idag? Tror du att priset kommer att ligga kvar på 100 dollar/fat?

    Hur tror du att elpriset här hemma i Sverige kommer att påverkas när nu Polen producerar ca 95% av sin el genom att elda kol, Europas elnät är sammankopplat och priset på kol stiger? (För övrigt: Grattis till alla som äger förnybar energiproduktion och får bra betalt för elen på spotmarknaden.)

    Givetvis producerar inte vindkraften något när det inte blåser. Det är därför man inte kan skall lägga alla ägg i samma korg. Då är det rätt bra att ha såväl sol som biomassa och vattenkraft i olika former (tex dammar, vågenergi och tidvatten). Detta kan man spetsa med fossil energi och kärnkraft. Givetvis är det bra att stora områden är integrerade och att det går att lagra energi, tex i batterier (bla i bilar) eller i form av potentialskillnad i vattenkraftsdammar. Med smart grid och ”intelligenta” system kan man programmera apparatera att nyttja energi när tillgången är god och priset lågt.

    Jag har inte sagt att priset på energi skulle vara gratis med förnybar energi. Jag säger att råvaran är gratis. Framgick inte det?

    Angående linjäriteten i din approximation av priset på elcertifikat så är det du som är skyldig oss en analys och förklaring. Hur kan det komma sig att man kan approximera elpriset som linjärt beroende av andelen förnybar energi och priset på elcertifikaten? Motivera ditt påstående.

  • Det är klart oljan inte räcker länge till. Rätt som det är står man där, men politiker i så gott som alla länder vill inte göra något åt det. Att köra på el är inget konstigt. Det behövs bara ett beslut som säger att man helt enkelt inte får sälja bilar som går på oljeprodukter efter ett visst datum, att elmackar byggs som kan snabbladda en bil på 20 minuter (såsom man kan köpa till vanliga AA-batterier), samt att man bygger ut elkapaciteten för det.

    Ett annat alternativ är förstås att alla de länder som använder olja till el eller uppvärmning av bostäder byter till el för dessa. Fast det är praktiskt omöjligt att få till.

    Hur elcertifikatsystemet fungerar kan du läsa här, http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/Elcertifikat/Om-elcertifikatsystemet/
    Idag går ca 6 öre/förbrukat KWh för alla utom vissa elintensiva kunder till potten elcertifikat. Denna pott tillkommer den 1% av produktionen som tilldelas elcertifikat. Hur mycket el de certifikatbefriade kunderna förbrukar vet jag inte, men om de inte fanns skulle varje vindkraftproducerad kWh få ett bidrag genom elcertifikatet på 6kr/kWh. Vilket får oss tillbaks till min ursprungliga kommentar:
    1. Antingen är vindkraft med bidrag mycket lönsam.
    2. Alternativt är vindkraft utan bidrag mycket olönsam.
    3. Pengarna går till något annat.

    Kanske detta angreppssätt blev tydligare för dig eftersom du plötsligt börjar prata om olinjäriteter i priset på elcertifikat istället för att fokusera på själva kärnfrågan. Om det nu är så att vindkraft är ett konkurrenskraftigt alternativ så skall man kunna producera el för max 50öre/kWh. Om det nu är så att de får 10ggr så mycket i bidrag så borde ett vindkraftverkbygge vara en guldgruva. Om det inte är en guldgruva så slösar vi bort massor med pengar på en teknik som inte är kommersiellt lönsam. Om det verkligen är så att de behöver alla dessa pengar för att bli lönsamma hoppas jag verkligen inte 100% blir förnyelsebar energi, för vi kan inte ha ett 10 ggr så högt elpris.

    Du kan lagra en del energi över dygnet genom att tex pumpa upp vatten i vattenkraftsdammar, men i övrigt går det inte att lagra energi utan enorma kostnader. Är det som januari 1987 svinkallt och utan blåst i tio dagar så blir det som rubriken i en av landets tidningar skrev ”Nu är kärnkraften bra att ha!”. Det var dock på den tiden då kärnkraftverken gick större delen av året…

    Martin: Om igen: Linjär approximation är/kan vara en bra första hypotes för små variationer. Men man får akta sig för att dra ut den till extrempunkterna (vilket 100% är).
    Förutm det: Elcertifikatens storlek beslutas av politiker/tjänstemän. Om vi hade 100% förnybar energi, varför skulle då politikerna besluta sig för att ge vindkraften 6 kr/kWh?

    Dessutom konstaterar du ju själv att dagens energisystem inte är hållbart i längden. Hur snabbt tror du att vi byter ut dagens energiinfrastruktur när det verkligen behövs? Kan det vara bra att börja något år innan vi har en kris? När krisen är ett faktum kommer alla att vilja ha vind- sol-, vattenkraft mm. Vad tror du händer med priset på detta respektive leveranstiderna? Dessutom går det åt energi för att producera denna infrastruktur. Var skall vi ta denna energi ifrån?
    Effektivisering och tekniska framsteg gör att det än så länge är billigare att bygga ju längre man väntar, men när energipriserna börjar stiga (och dessutom marknadskrafterna spekulerar i detta) så blir det plötsligt (ohållbart?) dyrt.

  • Martinsskrev:

    Din slutsats att elcertifikatet skulle vara 6 kronor om vi hade 100% förnybar energi baseras på en linjär aproximation. Det förenklingen duger ofta/ibland för små variationer, men inte för stora variationer och definitivt inte i komplexa system. Vi har tidigare resonerat om modeller och den formen av modell du använder ger ett felaktigt beslutsunderlag.

    Bäste Martin,

    Det är inte bara modellen som är fel, indata är också galna. Timon kanske trollar, länken han visar till i en senare post visar ju helt andra siffror.

    I korthet:
    Konsument,
    ett visst antal förbrukade kWh tvingar dig till köp av ett elcertifikat.
    Producent,
    ett nybyggt kraftverk som uppfyller förnybarhetskraven får rätt att sälja elcertifikat femton år framåt.

    Priset balanseras av elkonsumtion/förnybar elproduktion. Idag betalar köpare 6 öre/kWh
    och säljare erhåller 23 öre/kWh.

    I dagsläget går 1,2 av 6 öre tíll vindkraft, 0,6 öre till vattenkraft och 4,2 öre till biobränsleeldade värmekraftverk.

  • Björn, har du kvar länken där du hittade siffrorna?
    Där har vi en stor del av felet jag frågade efter, biobränsleeldade värmekraftverk. Eller fliseldade fjärrvärmeanläggningar som man normalt kallar dem. Ingår de så lär produktionen av förnybara energi vara klart större än 1%.

    Jag får fortfarande inte ihop debit och kredit. Enligt http://webbshop.cm.se/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/3000afb1418f413aa41dae33186491d5/ET2010_25w.pdf är 29% av konsumtionen undantagen från elcertifikat. Om säljaren erhåller 23 öre och köparen betalar 6 öre så borde förnyelsebar produktion stå för 19% av totala produktionen i Sverige och det gör den inte.

    Om man tittar i samma dokument står det att vindkraft står för drygt 1% av totala energiproduktionen. Om de får 1.2öre per konsumerad kWh hos 71% av konsumenterna så borde de alltså få ca 51 öre/kWh i bidrag. Låter fortfarande väldigt olönsamt.

    Martin, du undrar vad jag skulle vilja ha för system. Vi har fyra outbyggda älvar. Jag skulle bygga ut i alla fall tre av dem och dessutom bygga en massa kärnkraftverk. Det verkar som om elpriset i Europa är på väg upp framöver så precis som finnarna redan konstaterat verkar det vara en bra inkomstkälla att producera och exportera el. Tycker du kärnkraft och utbyggnad av orörda älvar verkar miljöförstörande? Tja, i så fall kan man undra varför vi har gruvindustri i detta land.

    Själv tycker jag vindkraftverk är både miljöförstörande, dyra och opålitliga eftersom elproduktionen är mer beroende av yttre faktorer (vädret) än vattenkraft och kärnkraft.

    Martin, kör ut ur återvändsgränden olinjäritet och svara på följande fråga:
    Om du idag bygger ett vindkraftverk utan bidrag, utan vinst/förlust, och driver det i 30 år. Vad ungefär kommer snittpriset per kWh i dagens penningvärde vara? Är det högre än dagens elpris så måste man subventionera.

  • Timon, jag tror inte jag förstår din matematik;)

    23 öre för sålt certifikat var dagspriset hos SKM. I din sista länk kan man se att medelpriset för 2010 var cirka 29 öre. Länken visar också att kvotpliktig förbrukning var 90 TWh och förnyelsebar produktion 15 TWh, kvot 6/1.

    När du betalar 6 öre så har din elhandlare ett påslag. Ett rimligt antagande kan vara 1 öre. Då får vi 5 öre x kvotfaktor 6 = 30 öre. vsb

  • Jag är den första att instämma i att alternativa energiformer, som ett slags ”startraket” behöv er subventioner. Men dagens system med elcertifikat och alla möjliga specialskatter gör ju konsumenten totalt förvirrad när hon/han försöker begripa elräkningen, det är lätt att känna sig lurad på något vis. Vore det inte enklare att garantera ett nominellt minimipris per kilowattimme för (nyinstallerad, ej gammal vattenkraft som är nästan gratis) förnybar energi, inflationen och real prisstegring på energi kommer då automatisk fasa ut denna subvention i lagom takt. Subventionen betalas med skatt på övrig el, i övrigt rensas floran av alla möjliga avgifter och skatter. Och sedan ska momsen tas ut på nettopriset förstås, skatt på skatt gör återigen att man känner sig blåst som konsument!

  • Thorsten,

    Klart det vore enklare!
    Men är det enkla alltid det bästa?

    Om man fastställer ett inmatningspris så fryser man ett dagsläge. Teknikutveckling, räntor, kapitalanskaffningskostnader, råvarupriser, miljöforskning är några av de parametrar som skall vägas in när inmatningspriset fastställs.

    Kanske är det enklare för politikerna att lämna det hela åt marknaden (elcertifikat). Skattefinessen med certifikaten är ju uppenbar, cirka en miljard kronor i momsintäkt!

  • Björn: Jag är naturvetare, inte ekonom, mitt lösningsförslag är säkert inte det optimala. Men det visar riktningen: enkelhet.
    Samma resonemang gäller bilen: Skippa bilskatten och den helt idiotiska trafikförsäkringskatten. Lägg all beskattning i stället som skatt på fossil CO2 i drivmedel (förenklat: bensinskatt). Då kan man påverka sina utgifter med gasfoten, val av bilmodell, drivmedel och färdsätt. Och en bil som står i garaget smutsar inte ner och kostar därför ingen skatt. Logiskt och enkelt.
    Och: låt flyget betala skatt på soppan. Nu är det nettopriset som gäller för denna miljöbov!

Lämna ett svar till Timon Cancel Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *