Januari-(o)väder del 1

Det är ingen tillfällighet att 2000-talets två stora oväder Gudrun och Per inträffar i januari. Kampen mellan milda och kalla luftmassor är just i januari ofta häftig vilket resulterar i dramatiska väderutvecklingar.

Förutom kraftiga vindar med storm eller orkan inträffar ymniga snöfall med trafikkaos och elavbrott och underkyld nederbörd ger förrädisk blixthalka. Snabba och stora temperaturväxlingar från smällkallt till nollgradigt eller tvärtom är inget ovanligt. Under vissa förhållanden är också risken stor för snöskred i fjällen. Ett titt bakåt i väderannalerna ger mycket läsning om januarioväder nästan vart och vartannat år.

Slutligen några kalla fakta. Lägsta temperatur är 49 minusgrader i Vuoggajålme på nyårsdagen 1951. I Svealand är Grundforsen kallast med 46 minusgrader på nyårsdagen 1979 och samma kyla hade Särna den 3 januari 1941.

I Götaland har Småland de lägsta värdena med Lommaryd som hade minus 38,5 grader den 13 och 14 januari 1918 och den 26 och 27 januari 1942 hade flera andra orter minus 38,0 grader.

De högsta januaritemperaturerna ligger runt 12 plusgrader t ex Allgunnen 1973 och Hudiksvall 1992. Lika milt hade Gladhammar och Norrköping bara för tre år sedan.

Låt mig också nämna att Stockholms observatorium, där man gjort mätningar sedan 1756, som lägst haft 32 minusgrader från den 20 januari 1814. Den vintern hade man för övrigt också kallt i England med frostmarknad på den då frusna Themsen.

/John

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

7 CommentsLeave a comment

  • Kunde ju vara kul att veta vilken som är Stockholms lägsta temp i mer modern tid? T ex sen 1980 eller så…

    John säger:
    Hej Hasse.
    Det har hänt mycket under just de senaste 30 åren. I mitten av 1980-talet var det tre mycket kalla vintrar på rad i hela landet.

    I den tredje av dessa vintrar var januari 1987 speciell. Det var seklets kallaste i mellersta Sverige med flera köldrekord. I Stockholm blev månadens medeltemperatur -11,2 grader. Den 7-12 var det extremt kallt och Stockholm hade då tre dygn då medeltemperaturen var under -20 grader vilket aldrig hänt tidigare. Som lägst kröp temperaturen ner till -25,1 grader. Seklets lägsta januarivärde är dock från 1942 då man hade -28,2 grader. Samtidigt var det hårda nordostvindar vilket ger en kyleffekt på -60 grader!

    Den varmaste januarimånaden de senaste 100 åren hittar vi också på de senaste årtiondena, nämligen 1989 då medeltemperaturen var 3,2 plusgrader. Högsta temperaturen under samma period är 11,0 plusgrader från den 10 januari 2007. Man slog då det tidigare rekordet på 10,4 plusgrader från 1983.

    Mvh,
    /John

  • Hej!

    Att det blir så här kallt som vi har det, betyder det att den globala uppvärmningen inte är sann, eller är det något som styrker det? Tacksam för svar.
    / Rogert

    Hej Rogert.
    Globala uppvärmningen pågår. Den kommer att fortgå så länge som nettoutstrålningen av energi från vår planet är mindre än instrålningen från solen.

    En balans mellan instrålning och utstrålning kräver förändringar som balanserar det som skett de senaste hundra åren. Förändringar som kan stabilisera klimatet är t.ex. att solen börjar lysa svagare, att mer solenergi reflekteras (t.ex genom mer moln eller ljusa luftföroreningar), att växthuseffekten försvagas eller att atmosfären blir varmare (då strålar mer energi ut i rymden). Dessa förändringar måste råda under flera tiotals år för att ha varaktig inverkan på klimatet.

    Att det nu har varit en period med kallare väder är inget konstigare än att det ibland är lite varmare. Man måste se vädret över större områden än bara en kontinent och över större tider än månader när man tittar på klimatet.

    Här gör många misstaget att tolka ett par varma sommarveckor i Sverige som bevis för att klimatförändringar pågår. Det krävs mer än så. (Det finns också mer än så i form av mätserier över flera år och över hela planeten både avseende temperatur, glaciärer, förändringar av växtlighet mm.)

    Den senaste månaden har det varit varmare än normalt över Grönland, Alaska, Kanada, Australien och delar av Stilla havet. Det kompenserar att det är kallare över Europa och USA.

    Vill du se grafik över det senaste så kan du följa länken
    http://nsidc.org/arcticseaicenews/2010/010510.html
    Scrolla ner till figur 4 för att se hur värmen fördelade sig under december 2009. (Sverige ligger ”halvvägs till kl 11” på den kartan.)

    Mvh,
    /Martin Hedberg

  • Hej John!

    År 1966 låg jag i Lumpen och då var det en mycket kall vinter. Jag ryckte in den 2 nov-65 på Bataljon Sparre i Karlskrona. Bataljonschefen hälsade oss med att Ni behöver inte var rädda för vinter här nere, för det har vi inte haft på 20 år. Nästa dag tog vi oss fram i ett halv-meters snötäcke till frukosten.
    Är det så att vi har en riktig kall vinter vart 22 år? har det med solen att göra?
    för 1944, 1966, 1988 och nu år 2010 ser det ut som det har varit mycket kallt!

    mvh
    Claes

  • Hej John

    Då jag skrev en rapport om slutförvaret risker med detta kom jag i kontakt med en klimatforskare vid Stockholms Universitet som hävdade att de närmsta 5-10 åren kommer vi att uppleva en ökning med mellan 15-20% nederbörd i Sverige. Vad kan det innebära gällande de historiska referenser som man grundar vissa prognoser på. Går det cykliskt eller kommer vi inom en snar framtid uppleva ett fuktigare klimat som vi hittils (de senaste 1000åren) inte i Sverige upplevt?
    Tacksam för svar
    Med vänliga hälsningar

    /Mats

  • Hej. Intressant läsning här. Undrar om någon vet vad det var för väder den 29 december 1986. Jag undrar för jag körde bil i ett ruskigt snöväder mellan Stockholm och Skåne. Det var ganska folktomt på vägen men jag såg 11 bilar som kört av vägen och var översnöade. Det var kraftiga vindar särskilt Norrköping kommer jag ihåg för då började det på allvar. Det blev kraftiga drivor av snö på vägen där det var barmark mellan drivorna på vägen från början men sen var ju allt övertäckt rätt snabbt men fortfarande var det drivsnö dvs starka vindar.
    Jag tror själv att det var den 29 december men det kan också ha varit nyårsafton för det var helgtomt på vägarna trots att det var många som kört av vägen och blivit översnöade. Själv höll jag gasen i botten för jag körde en liten Hundkoja en Morris Minor och den hade förblivit under snön till vårkanten om jag inte hållit hög fart rakt igenom snödrivorna. Det var ruskigt tycker jag. Är det någon som vet vad det var för väder speciellt den 29 december 1986 för det är den dagen jag tror att det var. Men skulle vilja få det bekräftat i så fall av någon som har koll på väder från den tiden.
    Tack så jättemycket för er tid och energi.

  • Två sannerligen minnesvärda januarioväder i södra Sverige härrör sig från 1850 respektive 1968. Det första fallet är Yrvädersdagen den 29 januari 1850, då en mild och blöt dag plötsligt övergick till full orkan, -10 grader, tätt snöfall med en sikt på max 2 meter t.o.m i medvind, isbark och 100-tals dödsfall pga kyla i Stockholm, Södermanland och Östergötland.

    Det andra är någon gång i januari 1968, då Hanöbukten och Listerlandet lamslogs av ett extremt snöoväder. Ett lågtryck med lägsta lufttrycket 965 hPa strax nordost om nordtyska Rügen gav 40-60 cm nysnö, hård nordostvind, snödrev, kyleffekt på nedåt 40-50 minusgrader och t.o.m åska.

    Dessa två januarioväder är sannerligen minnesvärda!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *