Håller solen på att somna?

Håller solen på att somna?

Håller solen på att somna?

Nej, så illa är det inte, men frågan om solaktivitet ställs på allt fler ställen, även här på bloggen. Därför tänkte jag att vi gör en separat artikel om den frågan så att kommentarerna kan hamna på rätt ställe.

Blogg_sol.001När det kommer till den nuvarande solaktiviteten så har man jämfört den med det så kallade ”Maunder minimum” som inträffade mellan 1645 och 1715. Då avtog antalet solfläckar och solfacklor markant. Detta  kopplas till vad som har kallats ”den lilla istiden”. 

Just benämningen ”lilla istiden” är lite missvisande. Förvisso var livet kärvt i Europa under den tiden, främst under vintrarna, tex var Themsen frusen. Men hade det varit en vanlig istid så hade det varit en kilometer tjockt istäcke som hade täckt Europa. Inte bara på vintern utan även på sommaren.

Det är fascinerande med solfläckarna att det finns så mycket historiska data att tillgå. Solfläckar har observerats sedan början av 1600-talet. I början räknades de sporadiskt, men sedan mitten av 1800-talet har man räknat dem dagligen. Hur som helst så finns det en ovanligt lång dataserie med observationer att tillgå. Dvs inte bara indirekta data utan faktiska mätningar.

Solfläckarna i sig är områden som är kallare än övriga ytan på solen. Fläckarna ackompanjeras  dock av ”solfacklor” som är varmare områden och som strålar ut mer energi och partiklar i rymden. Summan av fläckar och facklor är ökad strålning som når Jorden.

Är det på väg att bli en ny istid på jorden om aktiviteten med solfläckar minskar? Nej. Först vill jag påpeka att solen har sina 11-års cykler. Ett Maunder minimum betyder att peaken, maximat i antalet solfläckar går ner. Men den blir inte mindre än det är vart 11 år när solfläckarna har sitt minimum och är nära noll. Därefter har vi som bekant förstärkt växthuseffekten ordentligt sedan det Maunder minimat. Man kommer inte att åka skridskor på Themsen kommande vintrar.

Finns det någon koppling alls mellan solfläckar och global temperatur? Ja, det finns det. Eller? Det är lite förenklat och inte så vetenskapligt, men jag satte samman grafik från NASA som visar planetens medeltemperatur (Global Land-Ocean Temperature Index) och solfläckar (Monthly Averaged Sunspot Number). Jag har lagt till blå pilar som markerar samma årtal på de bägge graferna.

Blogg_sol.002Som synes så finns det viss koppling, i synnerhet under senare delen av 1900-talet. Men det finns även en tydlig koppling som är omvänd! (under fösta halvan av 1900-talet).

En tydlig sak man ser med diagrammet ovan är att uppenbarligen så stiger jordens medeltemperatur trots ökad/minskad solfläcksaktivitet.

Nu är det ju inte bara solaktivitet som påverkar jordens medeltemperatur. Minst tre väsentliga saker måste man lägga till: albedo, växthusgaser och omfördelning av värme/energi. Utsläpp av sot och svavelföreningar samt vulkanutbrott påverkar albedot (jordens förmåga att reflektera bort solenergi). Olika källor och sänkor av växthusgaser påverkar växthuseffekten. Och omfördelning av energi mellan tex hav och luft (tex genom El Nino/La Nina) påverkar även det luftens temperatur.

Frågan som poppat upp i media är om vi är på väg till ett nytt Maunder minumum. Jag vill poängtera att Maunder minumum avser solfläcksaktivitet. Huruvida det skulle betyda att det blir lika stränga vintrar som det var på 1600-talet, det är en annan sak. Om en forskare säger att vi är på väg till Maunder minima så avser man solfläckar, inte istid.

Det man kan se genom observationer hittills är att det senaste solfläcksmaximat var mindre än de föregående. Trenden från de två senaste solfläcksmaxiama till nuvarande är dock fallande. Samma storlek på ”litet maxima” har hänt tidigare, tex mellan 1890 och 1930. Det följdes uppenbarligen av mer aktiva perioder av solfläckar. Bara för att det är en fallande trend så måste det inte bli ett minima. Vad man vill veta är dynamiken bakom solfläckarna/facklorna

Man undrar givetvis dels hur frekvensen av fläckarna utvecklar sig kommande 11-års cykler, dels hur detta påverkar vädret här på jorden.

Det är inte så att det blir ens en ”liten istid” bara för att det är få solfläckar. Det har vi ju i varje minima i 11-års cykeln. Frågan gäller om ett långvarigt Maunder minima skulle kunna påverka den allmänna cikulationen så att tex havsströmmar eller jetvinden förändras så att det blev kalla vintrar här i Europa.

Blogg_sol.003Den första frågan har studerats av Wilson, Hathaway, and Reichmann. Deras resultat syns på bilden ovan. Den som är intresserad kan läsa mer här. Frekvensen av solfläckar ser alltså ut att minska kommande sex år. Hur det ser ut efter det är givetvis intressant.

Den andra frågan hoppas jag kunna presentera i en senare artikel, tex genom att belysa (!) kopplingen mellan solaktivitet och jetvind.

– Signaturen Trötter skickade in en länk till ett inslag från BBC om solaktiviteten.
– NASA om solfläckar.
– Tidigare text här på bloggen om solfläckar.

Detta inlägg har 69 kommentarer

  1. Kan väl lägga den här i en passande gammal artikel?
    Solar total and spectral irradiance reconstruction over the last 9000 years
    https://arxiv.org/abs/1811.03464
    We present the first ever SSI reconstruction over the last 9000 years from the individual 14C and 10Be records as well as from their newest composite. The reconstruction employs physics-based models to describe the involved processes at each step of the procedure. Irradiance reconstructions based on two different cosmogenic isotope records, those of 14C and 10Be, agree well with each other in their long-term trends despite their different geochemical paths in the atmosphere of Earth. Over the last 9000 years, the reconstructed secular variability in TSI is of the order of 0.11%, or 1.5 W/m².

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: