Det blir jul i alla fall

Av Martin Hedberg

(Uppdaterad)

På vilka platser den blir vit, det återstår att se. Det kommer att vara ett par passager med minusgrader även i söder. Och det kommer att komma nederbörd, delvis som snö.

Men om den ligger kvar på den 24:e december, det är fortfarande en öppen fråga.

Ett lågtryck snurrar upp över Östersjön. Det kommer från söder och dessa brukar vara lite kritiska att göra prognoser på. Samma lågtryck skapar just nu stora problem med vindar och nederbörd i Centraleuropa.

Hur som helst, under natten till lördagen så har vi lågtrycket här i norr. En liten avvikelse i dess bana över Östersjön kan göra stor skillnad i hur mycket regn/snö som faller i östra Sverige. För det blir i dessa fall de östra halvorna av Götaland, Svealand och Södra Norrland som drabbas.

När vinden vrider över med en nordlig komponent så sjunker temperaturen och nederbörden faller ut so snö. Det gör att det troligen kommer att börja som regn upp till och med Uppland, men att det från och med lördag kväll istället kommer snö där det tidigare regnat. Från Gävleborg och norrut blir det (blöt)snö direkt.

Under söndagen så  sprider sig snöområdet norrut till att beröra även Norrbotten. I södra Sverige sjunker temperaturen några grader i takt med att kallare luft utbreder sig (i Norrland sker den temperatursänkningen redan idag fredag).

Ni som bor i södra halvan av Sverige skall veta, om ni inte redan hade kollat upp det, att det faktiskt är vinter i den norra halvan. Men temperaturerna pendlar rätt stort och förhållandevis ofta har det varit kring eller över noll grader, trots att halva december har passerat.

Nu kommande vecka, på onsdag, blir det 10-20 minusgrader i stora delar av Norrland. Men redan på torsdag stiger temperaturen till omkring noll grader (tex Luleå, Umeå och Östersund. Sundsvall får tom plusgrader!).

Jag har ingen som helst förhoppning om att det skall vara snö i tex Skåne på Julafton. Även så långt norrut (nåja) som i Karlstad och Stockholm ser det osäkert ut. Saken är den att det den 22, 23 och 24:e kommer att strömma in mildare luft över södra Skandinavien. Om det redan finns snö på marken (detta gäller Svealand) så kanske inte mildluften förmår töa den, men det blir i alla fall troligen plusgrader.

Att det sedan ser ut att bli lite kallare den 25, i alla fall i Norrbottens och Västerbottens län, är det en tröst som kanske hjälper lite? Här var det ju redan vinter. Det är i söder som oron för en jul utan snö är stor.

Det blir Jul i år igen, men vill man ha en vintrig jul med snö och minusgrader så gör man bäst i att vistas i Norrland eller nordvästra Svealand. Gillar man blött gräs så kan man bege sig till den södra fjärdedelen av landet, då slipper man snön.

Fast det mesta kring julen handlar ju trots allt om vilka man umgås med och vilka traditioner man bejakar. Snön får betraktas som en krydda.

/Martin

Detta inlägg har 29 kommentarer

  1. Hej Stefan!

    Globalt sätt och totalt den kommande 20-årsperioden går vi mot varmare klimat, även i Sverige. Men även om det ser ut att bli 0-1 grad varmare än tidigare, kan inga iskalla vintrar uteslutas, inte ens några liknande de på 1940, -60 -och 80-talen, med oavbruten kyla och snö. Men antalet sådana vintrar kommer att minska i framtiden i takt med ett varmare klimat.

    De kommande 10 åren lär knappast någon större förändring inträffa. Liknande vintrar som de vi upplevt lär säkerligen uppträda, men det går inte att säga när. Naturen bestämmer själv hur vädret och klimatet blir.

    Golfströmmen påverkar det nordeuropeiska vädret främst vintertid, varvid Norden har 20-40 grader varmare vintrar än Sibirien och Alaska. Men sommartid påverkar Golfströmmen knappast det nordeuropeiska vädret. Sommartid påverkas vi istället av ett subtropiskt högtryck över Medelhavet samt ett tropiskt lågtrycksband från Centralamerika till Jan Mayen och Svalbard.

    Om Golfströmmen skulle stanna, vilket anses ytterst osannolikt, skulle framförallt vintrarna bli kallare och snörikare, t.ex skulle de slaskiga Skånevintrarna vara ett minne blott. Somrarna skulle bli mer lika de över inre Asien, med alltifrån 10-15 grader till 30-35 grader, beroende på vindriktning. Klart är att även om Golfströmmen stannar av, finns tillräckligt med värme lagrat i havet utanför Island och Brittiska öarna, för att västliga och sydvästliga vindar skulle ge mildare väder, oavsett årstid. Vi skulle dock inte direkt gå till istid. En istid kräver flera 100.000 år att bildas, och glaciärerna skulle centimetervis varje år bli större med början över nordöstra Kanada. Därefter skulle det krävas en oändligt lång period för glaciärerna att breda ut sig över norra Europa och Asien.

    Martin: Liten korrigering: Från värmeperiod (interglacial) till istid tar ett par tusen år. Sedan brukar istiderna vara i omkring 100.000 år innan det blir värmeperiod igen.
    Jag skulle inte kalla det för osannolikt att Golfströmmen stannar av, det har trots allt inträffat förr. Det kanske handlar om 10% sannolikhet att det sker inom 100 år.

  2. Hej!
    Marins korrigering är mycket intressant men måste nog innehålla ett ”tryckfel”. Hur lång är perioden mellan istiderna egentligen? Dessutom – när stannade Golfströmmen senast? Vet vi detta?

    Martin: Perioderna mellan istiderna är olika långa, från några tusen år till omkring 30.000 år. Istiderna är omkring 100.000 långa. Eller uttryckt så här: De senaste tio värmeperioderna (ca en miljon år tillbaka i tiden fram till nu) har en periodicitet på omkring 100.000 år. Men det är inte så att det antingen är istid eller värmeperiod på planeten, det finns oändligt många situationer däremellan. Kolla tex Wikipedia.

    Jag uttryckte mig lite oklart, Golfströmmen behöver inte stanna helt, men varierar i styrka. Det kan ske tex till följd av ökat utflöde av sötvatten på grund av smältande glaciärer. Det finns kopplingar mellan istider/värmeperiod och styrkan i havsströmmar, de påverkar varandra.

  3. Ang Miras fråga från i fredags: jag uttryckte mig lite oklart när jag svarade. Vad jag menade var jordens hastighet i omloppsbanan runt solen och inget annat. Eftersom alla planetbanor är elliptiska och inte runda så varierar planeternas hastighet när de far fram i rymden.
    Detta påverkar också dygnets längd.

    Man kan se detta genom att t.ex. kolla i en tabell när solen står som högst på dagen och notera att det klockslaget varierar under året med två ”högstatidpunkter” samt två ”lägstatidpunkter”.

    En ”lägstatidpunkt” inträffar i november, efter denna så förskjuts klockslaget för solens middag framåt och då även klockslaget för solens nedgång.
    Men eftersom vi fram till vintersolståndet får kortare dagar så märker man inte av detta om man inte detaljstuderar tidtabellerna.

    Först strax före vintersolståndet blir det märkbart eftersom, liksom Jeb nämnde, det ”står still” mer eller mindre, dagarnas längd förändras bara med sekunder då och just då, kan vi ”upptäcka” att solnedgångarna kommer senare trots att vintersolståndet inte har inträffat!

    Puh! Hoppas någon begrep detta, det är tidigt på morgonen för att formulera astronomiska förklaringar….

    Kolla denna sida om ni är intresserade, den ger bra med detaljer om man vill förstå hur det hänger ihop.

    http://stjarnhimlen.se/2011/uppned.html

  4. Har en fråga till Martin: Om man på något sett skulle kunna leda bort Golfströmmen mot annat håll, Tex Nordamerika eller sådant med stenmur eller något hur stor verkan skulle det ha på Sverige gällande våra vintrar? Större chans till en vit jul kanske?

Lämna ett svar till snögubben Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: