Det blir en mild vinter

Av Martin Hedberg

När skall man sätta på vinterdäcken? När kommer snön? Blir det snö till Jul?

Tre vanligt förekommande frågor just nu. Kanske kan man ge en hint genom att först besvara frågan om vilken karaktär vintern får. Blir det en vargavinter eller blir den mild? Blåsig och snörik eller bara kall?

När jag kollar lite olika säsongsprognoser så finner jag att de tyder på en något mildare vinter än normalt*.

WSI anger att november, december och januari kommer att bli varmare än normalt i de nordiska länderna och stora delar av övriga Europa. Men det finns sannolikheter att en så kallad ”blockering” uppstår i måndasskiftet november-december. Denna blockering, dvs ett omfattande högtryck, skulle då ge tillfälligt kallare väder i slutet av november och stora delar av december.

I januari skulle dock blockeringen brytas ned och vi skulle då få ett snabbt skifte till betydligt mildare väder.

När man tittar på IRI så får man en liknande bild: November till januari ser ut att bli mildare än normalt. i synnerhet i norra Skandinavien, i södra är bilden snarast ”normal”.

De anger även sannolikheter för nederbörd. Dessa ser ut att bli kring det förväntade medelvärdet, dvs ”normal”.

IRI redovisar sina data som sannolikheter. Detta är bra, det ger en mer korrekt bild av vad man kan förväntas veta om framtiden: Den är inte huggen i sten, utan det handlar om sannolikheter. De anger tex sannolikheten för en mild vinter i Norrland till 45-35-20, där siffrorna anger sannolikheten för varm-normal-kall.

Det kommer att komma snö även i vinter, återstår att se om det blir en vit jul i söder. Men det blir troligen inte någon vargavinter.

/Martin

* Vad som är ”normalt” kräver en förklaring. Dels så är det normalt att vädret växlar, även mellan säsonger. Egentligen borde man skriva ”klimatologiskt medelvärde”, för det är det som man jämför mot.

Dels så måste man hålla koll på vilken referensperiod man använder sig av. Detta är speciellt viktigt i tider då klimatet förändras. I Sverige brukar vi använda perioden 1961-1990 som referensperiod, i USA använder man numera 1981-2010 som referensperiod.

Eftersom det blir allt varmare så får man automatiskt en dragning mot ”varmare än normalt”.

About author View all posts Author website

Martin Hedberg

35 CommentsLeave a comment

  • Och jag som hade hoppats på att vi här i Skåne också skulle få en riktig vinter. Men långtidsprognoser har slagit fel förr, jag räknar fortfarande med en fin, ljus och kall vinter som gör oss glada.

  • Kommer ni ihåg när det i början av våren kom olika bud om det skulle bli ” monsterkyla eller monstervärme ” !?

  • Mot bakgrund av tidigare erfarenhet bedömer jag att det är det kallare alternativet som kommer att segra, då det nästan genomgående varit så när väderinstituten poängterat att det föreligger en mindre sannolikhet för en blockeringssituation med kallt vinterväder. Dessutom verkar de flesta vara överens om att december blir normal till kall, och prognosen för januari ligger allt för långt fram i tiden för att beräknas som fullt ut tillförlitlig. Inte sällan anger långprognoserna mildring i slutet, vilken sedan skjuts fram för att till slut antingen bli betydligt svagare än beräknat eller helt avskrivas från datormodellerna.

  • Jippi!!! En mild vinter.Det bästa jag hört på länge.
    Här i söder vet de inte hur man röjer snö så ingen snö är det bästa för oss.Då kan man komma fram på vägarna även här nere.

  • Vissa personer här glömmer bort att ordet sannolikhet finns med. Bara för att det är en stor sannolikhet behöver detta inte innebära att det blir av. Varför satsar så många på tips, lotto och trisslotter eftersom sannolikheten är mycket liten att man ska vinna. Trots allt vinner någon precis som med vädret – även det osannolika sker ibland. Om nu vissa är så missnöjda med att prognoserna inte är 100% varför går man in på hemsidan över huvud taget – beror det på att man det dåligt hemma så att man måste gnälla….

  • Om man bor från Svealand och norrut får man alltid ( oavsett om vintern blir mild) minst ett snöfall som lägger sig eller snöfall överhuvudtaget. Det kommer man helt enkelt inte ifrån, milda vintrar kan vara snörika och kalla vintrar raka motsatsen i vissa fall.

    Sen bör Martin ändra texten från ” det blir en mild vinter” till att det finns större sannolikheter för en mild vinter.

    Martin: Jag ville skriva som du säger att jag borde. Har gjort det tidigare också. Men jag inser också att man ibland måste sätta en lite brutalare rubrik för att få folk att överhuvudtaget reflektera över vad som skrivs. Det är synd, men om man har med alla ”å ena sidan och å andra sidan…” redan i rubriken, då blir artikeln knappt ens läst.

  • Nä, det minns jag inte. ’Läser inte Expressen et. al. Jag tror man klarar sig hyggligt utan.

    Hoppas att det blir en kall vinter, så att de som är skeptiska mot ett varmare klimat får litet livsluft – de stackarna ska väl leva de med i ett fritt samhälle!?

    Litet orättvist, men tror dessa skeptologer inte att människan gjort något dumt i natur och miljö? …Jo, det gör de säkert. Diskussionen rör väl var dumheterna börjar och slutar.

    Jag tycker om att vända på diskussioner; vad gott har människan gjort för natur och miljö?

  • Tjéna Martin
    Intressanta sannolikheter som mycket väl kan stämma mellan tummen och pekfingret.
    Ha det Bäst
    Swizz / Berte

  • Söderöver ska man nog inte glädjas för mycket åt en varm vinter på förhand, baserat på IRIs prognos i alla fall.

    På IRIs karta är det en vit fläck över södra Sverige. Som Martin nämner så blir det normalt. Alltså 1/3-dels chans till kallare än vanligt, 1/3-dels chans till normalt och 1/3-dels chans till varmare än normalt.

    Vad jag funderar över är vattenmagasinen som har lägre fyllnadsgrad och tillrinning än medianen för 1960-2010. Känns inte så bra.

  • Jodå, Fredrik, även vi skeptiker vet att klimatet har och kommer att ändra sig, men det är större krafter än människan som påverkar det, som vanligt tillskriver människan sig större makt och påverkan än hon tror. Dessutom tror Sverige med sina 0.5 procent av världens utsläppa att vi kan påverka allt. Hehe!

  • Åhå, det finns inget problem, men om fler än vi i Sverige försökte så kan vi lösa problemet. Då förstår jag hur du tänker…inte.

    Ozonhål, (freoner), arsenik, kvicksilver, asbest och DDT är exempel på saker där förnuftiga människor kunnat göra skillnad tillsammans. Alldenstund DDT kommer att var ibland oss länge, länge till. Tyvärr, eller vad man ska säga, börjar såna här förnuftsprocesser ofta i plånboken, t ex med att försäkringsbolag höjer premierna eller vägrar försäkra de utsatta.

  • Ja, tycker man om att göda elbolagens fickor med sina pengar, så kan man ju hoppas på en kall vinter. Måtte vi slippa det!! När det gäller referensperiod för medelvärden så borde den ju flyttas fram i takt med att tiden går. Man kan ju inte använda t ex 1961-1990 hur länge som helst. Det är klart att ju längre tiden går efter 1990 så måste den typen av väder mer och mer räknas in som det normala. Perioden borde alltså flyttas fram med jämna mellanrum, även om den fortfarande än ca 30 år. Eller hur, MARTIN?

  • Trots att det under snart 20 år inte har blivit varmare så ljuger du och säger att klimatet blir varmare. Varför ljuga och skriva påståenden som är felaktiga? Varför överhuvudtaget blanda in din syn på global uppvärmning i en text som handlar om en ev varmare vinter i Skandinavien? Räcker det inte att konstatera att denna vinter ser ut att bli varmare i Sverige efter att vi under flera år haft relativt kalla vintrar med massor med snö.

    Jag försöker själv hålla igen på utsläpp för jag håller i grunden med om att vi ska minska utsläppen, jag har installerat bergvärme, kör så snål bil som jag kan men är helt beroende av bilen dels för att jag kör mycket i jobbet och dels för att jag bor på landet med obefintliga kommunikationer, äter inget kött mm.
    Med domedagsprofeter som du, miljöpartiet, nsf m.fl. så läggs en massa pålagor på vår, i Sverige, rena el, bränslet blir dyrare vilket drabbar de som verkligen behöver bilen. Det är ju lätt för folk i storstäderna, där mp har flest väljare, att själviskt lägga massa pålagor på folk men som inte drabbar dem själva i samma utsträckning.

    När man lyssnar på på sådana som er blir man bara anti hela miljörörelsen. Med vettig politik, som ex att regeringen ger förmåner för att välja supermiljöbilar, investeringar i nya moderna kärnkraftverk, bygger ut vägnätet runt storstäder för att minska köer etc så får man minskade utsläpp utan att en massa människor drabbas och som sagt, i Sverige har vi el som är i princip helt fossilfri tack vare kärnkraften och vattenkraften, vindkraftverk är bara förfulande, har ihjäl fåglar och har dålig verkningsgrad och vad händer den dag de ska tas ner?

    Prövar igen, försök 7

    Martin: Jag beskriver bara vad forskarsamhället kommer fram till för resultat. Och det är otvetydigt så att det har blivit varmare. Inte varje dag, därtill har vädret sina växlingar. En kall dag eller vinter i Sverige betyder inte att det är på väg att bli istid. En varm dag eller sommar här betyder inte att det är global uppvärmning. Det är den samlade bilden som betyder något. Många platser och långa tidsserier.

    Planetens medeltemperatur har stigit. Ta tex en titt på graferna från NASA, eller en sammanställning över parametrar som visar på även andra förändringar från NOAA.

    PS. När det gäller vindkraft och fåglar, visste du att vanliga tamkatter har ihjäl betydligt fler fåglar än vad vindkraftverk gör? Läge att förbjuda folk att ha katt innan vi tar hastig fågeldöd det som ett argument att inte ha vindkraft?

  • Martin, långtidsprognoser är intressanta. För att ge läsarna en egen möjlighet att värdera informationen skulle statistik över långtidsprognoser över t ex en tio- eller t o m en 20-årsperiod vara av nytta. Hur många gånger har dom slagit in? Vilka avvikelser har man; t ex även om man spått en kall vinter och det blivit en kall vinter, vilken nyans av kall vinter blev det till slut i det exemplet. Givetvis ska statistiken visas för respektive instistut. Då får man ett mått på tillförlitligheten. T ex att tillförlitligheten är 60 % för att ett visst instistuts prognos slår in.

    Förra året vill jag minnas att man spådde en mild vinter också men den blev förhållndevis ganska kall och framför allt lång. Jag gissde själv efter egna observationer över tid (några år) en ganska kall vinter 2012/2013. Väderläget i oktober/november 2012 liknade väldigt mycket det läge vi hade hösten 2009. Hittills har det gjort det, med något undantag, i år också. Gissar att vintern slår till med full kraft i Svealand och norra Götaland i slutet av november. Slår vad om en lunch, -;) Man kan jämföra NAO över tid och sedan bryta ned informationen i delar, t ex i perioder om tre månder, sedan i perioder överr två månader och sedan först utvärdera och sedan värdera utvärderingen.

    Just nu åker man skidor i Sölden (storslamom) och det är i alla fall ett säkert tecken att vi närmar oss vintern på ett eller annat sätt.

  • Så du påstår att forskarvärlden anser att den globala uppvärmningen fortsatt under de senaste 16-17 åren och att den inte planat ut? Du säger ju att det ”otvetydigt har blivit varmare” de senaste snart 20 åren, för det var ju denna period jag talade om.

    Varför skrämma folk med uppförstorade fakta och lägga massa pålagor på folk mot detta ”hot”? Som jag skrev tidigare så tycker jag absolut att man ska gör vad man kan för att minska utsläppen och det görs massor. Titta bara på utsläppen från bilar och lastbilar. Idag är man uppe på EURO6 vad gäller kraven på utsläpp, man började med EURO1 i början på 90-talet. Det innebär att utsläppen från kväveoxid och partiklar idag är c:a 20% jämfört med början på 90-talet. CO2-utsläppen för en supermiljöbil ligger på under 50 g CO2 per km, att jämföra med gissningsvis uppåt 300 g CO2 för en Volvo innan EURO-kraven började. Likadant är det på lastbilssidan och detta bara på c:a 20 år!

    Jag ska själv byta bil till en fyrhjulsdriven, relativt stor bil som mäter in enligt supermiljöbilskraven. Mitt företag får 40000 kr i supermiljöbilspremie, ingen skatt och mindre kostnader för bränslet. Som förare får jag minskat förmånsvärde och billigare driftskostnader för mitt privata körande. Detta är ju vettiga subventioner för att välja mer miljövänliga bilar istället för en massa pålagor.

    En väldigt märklig sak är att de som gapar om global uppvärmning också är de som är mest emot kärnkraft som ju inte har några CO2-utsläpp alls. Det är också de som driver på om att bygga dessa hemska vindkraftverk som har ihjäl en massa fåglar och då ex fridlysta rovfåglar som jag inte tror tamkatter tar så många utav….

    Martin: Japp, de senaste 16-17 åren har det blivit varmare i såväl luften som haven.

    Jag vill bara berätta som det är. Vad man sedan skall göra åt det hela, typ ekonomiska incitament mm, det överlämnar jag med varm hand åt politiker mm. Hittills ha de dock inte kommit åt pudelns kärna: Låt kolet vara kvar i marken. Det är inget som är gjort i en handvändning och processen att plocka upp fossilt kol behöver fasas ut under ett antal år eftersom så många människor är beroende av energi för de allra mest grundläggande behoven, typ mat. Men trots allt man har gjort hittills så han man inte lyckats göra tillräckligt åt det fossila kolet. Jag är mycket medveten om att det inte är enkelt. Vad man än gör så kommer det tex att kunna få stora geopolitiska konsekvenser.

  • Hej!

    Om det blir en mild vinter här uppe i Skandinavien hur blir då vintern nere vid medelhavet typ Spanien? Eller har det inte med varandra att göra?

    Mvh Niklas

  • Nej, förlåt, en ytterst begränsad temperaturhöjning har ev skett men som du vet men naturligtvis inte vill prata om så har temperaturhöjningen i princip avstannat i snart 20 år TROTS att CO2-halten fortsatt att öka relativt mycket. Man kan ju då undra hur stor miljöpåverkan CO2 egentligen har.

    Du skriver att kolet ska vara kvar i marken vilket jag absolut kan hålla med om men i Tyskland gör man ju precis det som mp, nsf och övriga ”miljö”rörelser vill och avvecklar kärnkraften vilket då naturligtvis gör att andelen kolkraft ökar kraftigt, helt sjukt.

    Sedan är det ju så att förr eller senare så tar oljan slut vilket innebär att alternativ måste tas fram men om man då ser hur utvecklingen för både personbilar och lastbilar varit och de enorma framsteg som gjorts på bara 20 år så är i varje fall inte jag orolig.

    Martin: Ta en titt i haven så ser du vad som också sker med både koldioxid och uppvärmning: Det lagras mycket mer värme i haven än i luften.
    Dessutom löses koldioxid i vatten vilket gör att haven blir allt surare, pH-värdet sjunker. Haven har blivit ca 30% surare de senaste hundra åren. Det sätter sina spår och påverkar det mesta som simmar omkring där.
    Och surare blir det. Detta till följd av den redan höga halten koldioxid som finns i luften. När vi väl har gjort våra utsläpp till luften så kan inte koldioxiden ta vägen till så många andra platser än att bindas i biomassa och/eller i haven. Skogen är väl okay, men man vill varken ha den i luften eller i haven. Men där är den, också.

  • Ska dra upp en Abborre och se vad han kan förtälja om vilket väder det blir. Men det blir väl som vanligt att Gäddan dementerar vad Abborren sagt. Återkommer vid lyckad fångst….

  • Den 21/11-2012 skrev du:
    ”Som jag sagt tidigare så är dock sannolikheten stor att vinter som helhet blir mildare än de brukar vara. Den blir troligen normal i klimatförändringarnas tecken, dvs varmare än den brukade vara.”
    För min egen del blev det en rekordlång skidsäsong som varade i fyra månader i Stockholmsområdet, hoppas att du har lika fel om den kommande vintern 🙂

  • 30% surare hav? Haven är basiska idag och de var basiska för 100 år sedan också. Det basiska har snarare minskat med 30%. Det gynnar förstås de arter som trivs bättre i ett mer syraneutralt vatten och missgynnar de som trivs bättre i starkare basiska vatten.

    Varm vinter är ”bekvämt”, men tråkigt.
    Kall vinter är dyrt, men vackrare.
    Vi skall inte klaga. Vi har haft ett vackert år och flera vackra vintrar de senaste fyra åren.

    Martin: Ja, det basiska har minskat med 30%. Man kan även säga att de har blivit surare. Det är samma sak. pH-värdet sjunker.

    Vilka som missgynnas? Alla arter som använder kalk för att bilda skal och skelett.
    Vilka som gynnas? En del arter som inte har skal eller skelett, tex maneter.

    Gissa vilka arter som vi människor är mest beroende av?

  • Så du menar på fullaste allvar att de senaste snart 20 åren, då vi haft i princip noll uppvärmningsökning i luften så har istället haven värmts upp?

    Du får gärna kommentera det jag skrev om Tyskland också. Du nämnde ju att kolet skulle stanna i marken vilket jag också tycker är rätt men då Tyskland nedmonterat kärnkraften så måste ju kolkraften öka. Helt vansinnigt enligt mig. Jag var nere och rest i Tyskland för någon månad sedan och det ser fruktansvärt ut med alla vindkraftverk de satt upp och trots detta så står bara vindkraften för en liten del av elbehovet. Tycker du detta är rätt väg att gå?

    Martin: Uppvärmningen i luften har inte varit noll de senaste 20 åren. Den har ökat.

    Ja, haven värms upp. De absorberar 90% av energiobalansen. Luften ca 3%. Du kan läsa mer om detta i ett tidigare svar här.

  • De arter vi är mest beroende av är fiskar.

    Martin: Kan ”fiskar” påverkas av sänkt pH-värde? Eller kan de påverkas av tillgången av någon annan organism i havet som i sin tur påverkas av förändrat pH-värde?

    Svar: Ja.

  • Eftersom jag verkar vara den enda icke Skåning och vill ha både kyligt och massor med snö, så kan du väl snälla säga mig hur det ser ut gällande snö för Västerbotten i år!?

  • edvin edvindsson, det var ju väldigt konstruktivt skrivet. Ska du göra ett sådant inlägg så får du nog specificera varför jag är ute och cyklar.

  • Martin, att de blir påverkade är vi båda överens om. Frågan är bara vilka arter som gynnas och vilka som missgynnas.

    Det är samma påverkan människan gör på land när befolkningen stiger på jorden. Vi tar mer land i anspråk till hus, transporter och inte minst matproduktion. Vi kan bara se i vårt land att vissa arter gynnas och andra att missgynnas.

    Tittar vi på stora djur har de stora rovdjuren blivit förlorare, medans älg, vildsvin och råttor är så många att vi känner oss tvungna att skjuta av en del. Husdjuren är också vinnare.

    Martin: De som missgynnas är sådana arter som vi äter. Synd.

  • Läser jag runt på nätet verkar det som om fiskar börjar få problem vid pH 9 respektive pH 5. Med tanke på att haven är i medel 8.1 idag så ser inte jag att de skulle påverkas av lägre pH.

    Att maneter äter fiskägg är inte heller så konstigt. Alla som silar vattnet efter smått att äta äter fiskägg. Bland skaldjuren finns också många sådana, tex musslor och koraller.

    Martin: Ett lägre pH påverkar främst organismer som bygger skal och skelett med hjälp av kalk. En del finns högre upp näringskedjan, en del i botten. Våra matfiskar är beroende av hela den kedjan.

  • Rent (söt)vatten har pH 7.0. Sjöar har oftast lägre. Där trivs fiskar och deras föda. Menar du verkligen att våra matfiskar lever uteslutande på arter direkt eller indirekt (genom tex maten en mindre fisk äter) som är ”CO2-kalkkänsliga” (eller vad du vill kalla dem)?

    I haven kommer en del arter trivas bättre och andra sämre när pH sjunker. Det är illa om ALLA i en lägre nivå skulle få det mycket svårare. Om enstaka arter får det värre så brukar deras levnadsutrymme täckas av de som inte får det värre. De som dessutom gynnas av ändringen kommer ta största delen av utrymmet. Våra matfiskar kommer inte äta exakt samma fördelning av mat från olika arter såsom tidigare, men jag ser ingen anledning till varför de inte skulle kunna äta samma mängd mat. En sänkning av pH till 8.1 i snitt är trots allt inte detsamma som att hälla gift i vattnet. Fortfarande finns solljus, näringsämnen och en bra miljö kvar.

  • Oddsen för en mild vinter var lägre än för en kall konstaterades i oktober. Förvisso är det 1-2 månader kvar av vinterperioden för merparten av landet, men utfallet hittills för vintern är: november – varm; december – jättevarm; januari – varm och februari – jättevarm. Och prognoserna för mars – varm. I någon mening kan det väl hävdas att långtidsprognosen slog in, men den missade totalt hur extremt varm denna vinter har varit. Förtjänar prognosen ris eller ros? Jag lutar åt ris.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *