Archive - 2016

Om att försöka anpassa verkligheten till kartan

Tänk dig att du argumenterar kring EU-medlemsskapet/Brexit och att din ståndpunkt är att ett relativt stort handelsutbyte med närliggande nationer är viktigare än ett litet utbyte med en stor nation långt bort.

Din opponent anser att det är tvärtom.

För att exemplifiera ditt argument använder du en analogi med vad som orsakar tidvattnet på planeten Jorden: ”Storlek och avstånd spelar roll. Jupiter är stor, men det är månen som orsakar tidvattnet.”

Tänk dig att din opponent inte accepterar din metafor utan (felaktigt) hävdar att det inte är månen utan solen som har störst inverkan på tidvattnet.

Tänk dig att fler blandar sig i den fortsatta diskussionen och att den övergår till att handla om allt möjligt annat som tex huruvida vi behöver justera naturlagarna efter olika politiska åsikter.

På riktigt. Byt ut nyckelord ovan till England, EU och Kina. I ena ringhörnan Paul Nightingale, forskare. I den andra Douglas Carswell, parlamentsledamot och Brexitanhängare som gärna försöker ändra på verkligheten om den inte stämmer överens med hans karta.

Diskussionen skedde på Twitter. Så här startade det.

https://twitter.com/DouglasCarswell/status/777610290502524929

En sammanfattning av hur månen och solens skapar tidvattnet på NOAA.

Man kan lugnt säga att parlamentsledamot Carswell fick löpa gatlopp efter sina inlägg där han dels försökte tillrättavisa Nightingale, dels försökte anpassa verkligheten efter sina egna åsikter.

Man får intryck av att Carswell börjar med en bild, som inte nödvändigtvis är korrekt, av den fysikaliska världen (eller möjligen en ideologi) och därefter tolkar om den i politiska termer och handlingsplaner. Som någon påpekade är det beklagligt att man just haft en omröstning om Brexit som till stor del baserats på argument som framförts av just Carswell.

/Martin

En intervju om ”tempererad regnskog”

Gjorde just en intervju för Sveriges Radio P3 om regnskogar som inte är tropiska. Det kallas ”Temperate Rainforest”, vilket rimligen, om än lite vårdslöst, översätts till ”Tempererade Regnskogar”.

”Tempererade” kommer från det faktum att vi lever i en tempererad klimatzon. Här har vi både tillräckligt varmt på sommaren så att det kan växa en massa saker, och tillräckligt kallt om vintern så att det kan vara snö, is och tjäle.

Nåväl, nu visar det sig at norrmännen vinner också denna tävling. De har en massa tempererad regnskog (TR). Definitionen för TR varierar dock över jorden, men någorlunda eniga tycks man vara om att det skall vara fuktigt och att det skall växa ordentligt.

Läser tex på Wikipedia att:

For temperate rain forests of North America, Alaback’s definition is widely recognized:

Annual precipitation over 140 cm (55 in)
Mean annual temperature is between 4 and 12 °C (39 and 54 °F).

However, required annual precipitation depends on factors such as distribution of rainfall over the year, temperatures over the year and fog presence, and definitions in other countries differ considerably. For example, Australian definitions are ecological-structural rather than climatic:

Closed canopy of trees excludes at least 70% of the sky;
Forest is composed mainly of tree species which do not require fire for regeneration, but with seedlingsable to regenerate under shade and in natural openings.

The latter would, for example, exclude a part of the temperate rain forests of western North America, as Coast Douglas-fir, one of its dominant tree species, requires stand-destroying disturbance to initiate a new cohort of seedlings. The North American definition would in turn exclude a part of temperate rain forests in other countries.

temp-rainforestMen om man skruvar till den stora mångfalden av definitioner, tex över 1200 mm nederbörd/år och mer än 200 regndagar, så skulle man kunna få till att delar av Hallan nästan kvalar in till att ha tempererad regnskog. I den mån vi nu har tillräckligt med skog och biologisk mångfald i östra Halland för det.

Det regnar i alla fall tillräckligt (200 dagar med >0,1 mm nederbörd) och totala årsnederbörden är nästan 1200 mm. Med klimatförändringar borde vi komma ännu närmare.

Nåväl, ni kanske undrar vad mikrofonen gör på omslagsbilden. Det var nämligen så att jag blev intervjuvad över telefon, men ljudkvalitén i min telefon inte var tillräckligt bra. Vi gjorde då intervjun över min telefon, men jag spelade parallellt in mina svar med en bra mikrofon på en bra recorder (inspelare?). Sedan skickade jag filen och reportern på Sveriges Radio syncar ihop sina frågor med mina svar.

Programmet sänds onsdagen den 21 september kl 13.00 i P3. Mitt bidrag kommer ca 23 minuter in i programmet. Man kan lyssna i efterhand på här Sveriges Radio.

/Martin

Monstret Meranti, en supertyfon

Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.

Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.

Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.

Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.

Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.

jtwc_wp1616Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.

/Martin

Klimat och en annan elbil i Lund och Malmö

Som jag skrev om i förra inlägget så var jag i Skåne under tisdagen för att föreläsa för några av Vasakronans kunder i Lund och Malmö.

Jag gjorde det tillsammans med Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell som introducerade och avslutade frukostseminariet i Lund.

Syftet med föreläsningen var att engagera medarbetare och kunder, skapa medvetenhet och få medarbetare och kunder att göra mer aktiva val för att leva och verka hållbart. Det gäller både privat, i yrkeslivet och i sin relation med Vasakronan.

2016-09-13-08-34-41

Mellan Lund och Malmö får vi skjuts av Vasakronans regionchef Anders Kjellin. Han kör en hybridbil, Audi A3 e-tron, och vi har en bra anledning att resonera kring fördelar och fördomar kring olika transportmedel, i synnerhet elbilar och hybridbilar.

2016-09-13-10-17-31

Det är inte komplicerat att ladda och jag är inte ängslig för att få bränslebrist” intygar Anders. Det blir också som en liten tävling med sig själv att köra mjukt och genomtänkt för att systemet inte skall koppla över till bensindrift.

2016-09-13-10-39-14

Men det uppstår också en del effekter som man säkert kommer att råda bot på i framtiden, tex att serviceintervallen av bensinmotorn är kopplade till hur långt bilen har gått, inte hur mycket man kört bensinmotorn.

Anders och hans familj har kört ca 20% med fossildrift och 80 på el. Förutom minskade utsläpp så medför eldriften lägre driftkostnader, drygt en krona per mil.

2016-09-13-12-06-13

I Malmö håller vi lunchseminariet på SF Bio på Storgatan. Anders introducerar mig och Anna avslutar med att berätta om Vasakronans arbete för att minska ekologiska avtryck, utsläpp av växthusgaser och för att skapa förutsättningar för deras hyresgäster att göra bra miljöval där de har stor påverkan själva.

/Martin

Seminarium för Vasakronan i Lund och Malmö

Eller så borde jag skriva titeln: Jag ville ha pyttipanna, men fick köttbullar”. Alternativt ”Jag undrar om jag och John tog in här”.

Jag är just ankommen till Lund för att tala för Vasakronans kunder i morgon till frukost och lunch. Här och i Malmö. Jag skulle ha bott på ett visst hotell som ligger nära platsen för frukostseminariet. Men där var fullbokat varför jag var tvungen att ta in på ett annat hotell. Lite längre att gå i morgon, men å andra sidan närmare stationen, dvs nu i kväll.

Hela eftermiddagen har jag spetsat in mig på att få beställa in en pyttipanna med en god ale. Ungefär som jag och John (Pohlman) gjorde då vi reste land och rike runt 2003 och 2004 för att föreläsa om väder- och klimatförändringar. Men pytten var slut idag så det fick bli köttbullar istället.

Jag och John hade en policy om att vi skulle betala varannan måltid. Det gällde oavsett om det var Gatukök eller Grand vi åt på. När det var riktig meny så tog alltid John god tid på sig att läsa den. Det var märkligt för jag visste ju vad han skulle välja: Fisk. Alltid.

Den bästa middagen intog vi i närheten av Göteborg. Inte nog med att den var god, det var mycket också. Har för mig att det var i Mölndal och vi kom till hotellet rätt så sent, vi var lite oroliga att restaurangen skulle ha stängt. Men de hade av en händelse sparat fisksoppa åt oss, den var sagolikt god och vi kunde äta tills grytan var tom.

20160912_211017_resized_1Idag är jag i Skåne men jag har inte koll på vad John gör just för stunden. Jag borde har ringt och kollat, han (du) är ju ofta här och det hade varit trevligt att dela en middag. Förra gången var på en (fisk)restaurang i Stockholm.

Hur som helst så skall jag alltså tala för Vasakronan tillsammans med hållbarhetchef Anna Denell i morgon. Har ni vägarna förbi Mobilvägen 10 i Lund (kl 0800-0930), eller Malmö (SF Bio) kl 1130, så slå en signal eller droppa ett mail så skall jag försöka se till att ni kan komma in.

/Martin

Abstract för Kevin Andersons föreläsning

Jag är på väg till en föreläsning på Uppsala Universitet med Kevin Anderson. Han kommer att tala om klimat ur ett insiktsfullt perspektiv.

Intresset här i föreläsningssalen är stort och förväntansfullt.

Sammanfattningen lyder:

The Paris Agreement was heralded by many as a triumph of international diplomacy, delivering an unprecedented covenant amongst world leaders to take action to hold “the increase in …temperature to well below 2°C … and to pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5°C. But whilst the euphoric elite of climate change whooped with joy and clinked champagne glasses with high-carbon celebrities, movie stars and politicians – there was increasing unease amongst climate change’s foot soldiers and scientists that beyond the important headlines the Agreement had sown the seeds of its own demise.
With a focus on energy, this presentation will outline the successes and failures of the Paris process –offering not only an alternative take on the Agreement, but also sketching out a suite of opportunities that could yet deliver a sustainable and prosperous future. It will conclude by arguing that the real challenge now facing contemporary society, is to acknowledge that our abject failure to mitigate emissions has transformed climate change into an issue of profound and rapid ‘system change’. Only when we are sufficiently humble to concede this, will we be equipped to begin shaping our post-carbon paradigm.

Det här är synnerligen väsentliga insikter sompolitiker, företagsledare, strateger och andra beslutsfattare och rådgivare behöver ta till sig.

/Martin

Hur blir helgvädret? Ställ frågor, få svar live

Idag kl 13 kommer jag att göra en livesändning över Facebook kring helgvädret. Du kan redan nu posta dina specifika frågor, antingen här på bloggen martinhedberg.se eller på bloggens Facebooksida.

Kommer sommarvärmen att stå sig? Hur länge skall det regna? Skall ni äta ute, funderar du på hur mycket kläder man skall packa med barnen som skall på camping eller undrar hur mycket vind man kan vänta sig i skärgården?

En poäng med livesändningar är att man även kan kommunicera direkt, samtidigt som sändningen pågår. Jag skall försöka hinna med att svara på några såna frågor också, men jag tar helt ett knippe frågor i förväg. Dels så kan jag behöva kolla upp specifika saker, dels skall jag hinna med att läsa frågorna samtidigt som jag sänder.

För att få en notifiering om när sändningen går igång så bör du följa/gilla bloggens Facebooksida.

/Martin

PS. Min personliga fb-sida och bloggens fb-sida är inte samma sak. Du får gärna följa bägge, men det är över den senare (länken ovan) som jag gör livesändningar. DS.

Nordic Meteorological Meeting 2016

Idag börjar Nordiska Meteorologimötet, en tredagars konferens i Stockholm för alla insnöade på tema väder och klimat. Det är lite av en höjdpunkt för oss väder- och klimatnördar.

Jag är på plats och kommer förhoppningsvis även att kunna ge en direktrapport över Facebook Live. Om du har några specifika frågeställningar så går det bra att ställa dem antingen i kommentarsfältet här på bloggen eller på facebooksidan facebook.com/martinhedberg.se. Följ mig där och häng med på alla uppdateringar och sändningar om väder, klimat och personer i hetluften.

Bilden ovan är den tekniska utrustningen jag har med mig för att dokumentera och kunna sända live.

Lite av det som står på agendan på mötet kommande tre dagar (detaljerat program finns här):

Forecasting
– Development of Numerical Weather Prediction models and Nordic
Operational cooperation
– Verification methods and comparison of results
– Probability Forecasts incl. Ensemble Forecasts
– New Methods in Aviation Forecasting
– Communication of Forecasts and Meteorological Information
Meteorological and Climate Services
Meteorological and Climate Information for  different Sectors
– Development of Climate Services for Adaptation
– Climate Services for Planning, Steering and Resource Management
New Observation Sources and Systems
– Ground based Remote Sensing Systems and New Data Sources
– Development of Satellite based Remote Sensing Systems
Arctic Climate Change Research
– Observations of Arctic Climate Change
– Modeling of Arctic Climate Change
-Open data access in the EU and the Nordic Countries
  A panel discussion with introductory presentations: government institutions and users.

/Martin

Earth Overshoot på en vecka

Det var idag. I skrivande stund återstår knappt en halvtimme av sista dagen man kan konsumera utan att äta av kapitalet. Eftersom vi har fläskat på så mycket fram till nu så är det, borde det vara, jordgolv och barkbröd från och med i morgon.

Men så lär det inte bli. Vi kör på i samma takt. Kommande generationer kan ändå inte straffa gångna dagars festande. Eller? De kanske kommer på något, man vet aldrig vilka framsteg som görs när nöden är som störst. Att ge igen på tidigare generationer kanske kan komma att vara en prioriterad verksamhet om ett par år när  det är uppenbart för de stora massorna vad vi försummar just nu. Framtiden.

Det här med Earth Overshoot Day… Jag fattar poängen, men skulle kunna tänka mig att modifiera begreppet lite. Varför inte ha en ”Earth Overshoot Hours” varje vecka? Att Jordens årliga produktionskapacitet blev förbrukad den 8 augusti (och att vi återstoden av året äter av kapitalet) kan ju även översättas en veckobetraktelse.

8 augusti relativt på årsbasis motsvarar 4 dygn och 6 timmar på veckobasis. Dvs att bara de som är tidigt uppe på fredag får käka frukost. Efter kl 06 på fredag morgon så tär vi på Jordens kapital fram till och med söndag. Vill man ha fredagsmys, lördagspilsner och söndagsstek så får man med andra ord äta, resa och konsumera lite mindre under måndag till torsdag!

Men det ligger inte riktigt för oss att ta till oss varken metaforer eller att göra insikter av vetenskapliga slutsatser. Nä, vi eldar på som vanligt. Det har ju gått bra hittills (?) och vanans makt är stor.

Men nu börjar något att hända. Folk börjar komma till insikt. Inte så mycket om att utsikterna inte är så goda, nej det är snarare insikten om att överkonsumtion, skogsskövling, rovfiske, smog, föroreningar och fossilt kol kanske inte var så roligt? Nej, en rimlig och rättvis fördelning av resurser, hållbara affärsmodeller, ekosystemtjänster, en större portion samvete och känslan av meningsfullhet.

Generationen som är födda på 90-talet och senare börjar nu märkas allt mer i samhället, politik och näringsliv. De som har fått miljö- och klimatvetenskap (och en del miljögifter) med modersmjölken. Kan det vara något att glädjas över? Inte miljögifterna, men insikterna och drivkraften om att vilja förändra samhället till något bättre istället för att fortsätta erodera framtidsutsikterna.

Nu gäller det bara att hålla igen lite under början av veckan så kanske man kan se fram emot helgen på riktigt.

/Martin

Att tänka innan man tuggar

Videon Unbroken ground nedan visar på en rad goda exempel på hur man kan skapa mat på ett betydligt mer hållbart sätt än vad som till stor del sker idag. Det handlar såväl om produktion av spannmål som kött och fisk. Den är producerad tillsammans med företaget Patagonia och dess grundare Yvon Chouinard.

Vid första anblicken kan det förefalla svårt att skala upp produktionen för att mätta alla munnar, men å andra sidan så är det just såna tankar som stoppar kreativitet och framgång. Man måste försöka och en av de grundläggande insikterna är att man inte i första hand gör detta för att stilla sitt samvete. Nej, det handlar om att vi skall kunna äta mat även i framtiden.

Ekosystemtjänster betraktas av många som ”gröna idéer för engagerade”, men de är så mycket större än så, de är livsnödvändiga. Utan livskraftiga ekosystem, ingen hälsosam mat.

Nåväl, se videon och upplev kraften och potentialen i nytänkande och insikter.


/Martin