Archive - mars 2015

Var kan man se solförmörkelsen?

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Nu på fredag den 20:e mars inträffar en total solförmörkelse, dvs månens skugga rör sig över Jordens yta. Detta inträffar då solen, månen och jorden ligger på en rät linje.

Här i Sverige, och stora delar av Europa, kommer man att kunna se en partiell solförmörkelse, dvs månen skymmer en del av solen, men inte hela. Den totala solförmörkelsen, dvs att solen blir helt skymd av månen, kommer man bara att kunna se från platser på Atlanten. Färöarna är en av de platserna (om man inte råkar befinna sig på ett fartyg).

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Animering av solförmörkelsen den 20:e mars 2015.

Grafik från NASA som visar hur solförmörkelsen rör sig. Notera att den svarta fläcken motsvarar den totala förmörkelsen, övrig skugga den partiella.

Ju längre norrut man är i Sverige, desto närmare den totala solförmörkelsen är man. I Skåne skyms ca 80% av solens yta, medan Lapplandsfjällen får ca 95% av den totala förmörkelsen.

Partiell solförmörkelse80-95% av solens yta kommer att vara skymd av månen omkring kl 11 på fredag.

Solförmörkelsen är i Sverige som störst ca kl 11.00 (Skåne 10.50, Stockholm 10.55, Östersund 11.00 och Haparanda 11.05). Men solskivan börjar skymmas redan kl 09.43 (Skåne).

Solförmörkelse 20 mars. NASA

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen 20 mars.

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen. Från NASA

Det här är en av de bästa solförmörkelserna som Sverige kommer att få på länge. Nästa gång vi har något i liknande kaliber i Sverige är 2039!

Hur blir då vädret? Jo det ser ut att vara en hel del moln i södra Sverige. I norr däremot är det större sannolikhet för klart väder. Det är ju även här som solförmörkelsen är som kraftigast. Det finns alltså fler anledningar att resa norrut om man vill ta till vara på detta lite unika tillfälle.

Tänk på att du inte skall titta direkt mot solen, inte ens med solglasögon! Däremot kan man använda svetsglasögon eller försöka projicera bilden av solförmörkelsen på ett papper.

Vill man uppleva solförmörkelsen så kan man med fördel observera hur alla andra beter sig, från människor runt omkring dig till eventuella andra djur (tex fåglar som slutar kvittrar för att de tror att det blivit natt). Men störst påverkan lär nog solförmörkelsen ha på alla människor som står försöker få ett grepp om vad det handlar om.

Mer om solförmörkelsen kan ni läsa på Populär Astronomi samt Astroinfo.

Det är fascinerande med sol- och månförmörkelser. Mina egna upplevelser är dels en tidigare chef som var totalt hängiven (hyrde tex ett fartyg och åkte med sällskap till Antarktis för att få uppleva en solförmörkelse) samt att jag försökt fånga en tidigare partiell solförmörkelse på bild och upplevelse här hemma.

Vid en månförmörkelse slogs jag även av hur tydligt det är att planeterna är fysiska objekt som rör sig i rymden, sammanlänkade av gravitationen.

Vad har ni för erfarenheter av sol- och månförmörkelser och hur planerar ni att ta tillvara på tillfället på fredag?

/Martin

Hur blir sommaren 2015?

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

När nu våren kom tidigt och solen gassar från en klarblå himmel så är det säkert många som frågar sig hur sommaren 2015 kommer att bli. Fast man kanske hade undrat ännu mer om det varit hagel och drivis istället för tussilago, solsken och annalkande gräsbränder?

Hur som helst så tänkte jag göra en liten nätt specialprognos för kommande sommar, maj, juni, juli och augusti. Eftersom jag så många gånger har påpekat att man, på traditionellt sätt, inte kan göra vettiga prognoser så långt i förväg så tvingas jag ta till extraordinära metoder. Det är på vippen att jag ringer John Pohlman, men jag känner att jag nu måste klara detta på egen hand.

Vad finns det för metoder om vi nu förkastat de vanliga numeriska vädermodellerna? Vi har Abborrfena, Bondepraktikan, Renmage, Rönnbär, Kaffesump, Tärningar, en piltavla och en massa böcker.

Men jag har lånat ut Bondepraktikan till SMHI och älgmagen jag hade framför mig i höstas, den är sedan länge av naturen återvunnen. Rönnbären är slut. Piltavlan är borta, tärningarna är kastade… Återstår kaffesump och böcker.

Jag börjar med böckerna. Jag har många om klimat, men det var inte riktigt så lång prognos det handlade om. Jag plockar fram Holtons ”Dynamic Meteorology” och slår upp en sida på måfå. Hmm…

Holton Dynamic MeteorologyMeteorologerna bibel: James R. Holten i nyutgåva, femte editionen. Det här är intressant och förklarar med alla önskvärd tydlighet varför man kan göra vissa förutsägelser om framtiden, men inte alla.

Jag testar en något tunnare bok och finner en Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt skriven 1918 samt ”Praktisk meteorologi” med kolorerade bilder från 1926.

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt (1918) samt ”Praktisk meteorologi, en inledning till väderleksförutgsägelsernas teori och praktik” av Anders Ångström (1926).

Ordboken listar uttryck som kan ”användas till tolkning av de väderleksutsikter till jordbrukets fromma, som medelst telegraf eller telefon utsändas från Statens Meteorologiska Centralanstalt”. Däri kan man lära sig att telegramordet ”Kutting” betyder ”Åskregn på spridda ställen, fara för nattfrost, blåst, vindriktning NW-NO.”. ”Smörgås” däremot betyder ”Opålitligt väder, fara för nattfrost, vindriktning SW-NW” osv.

Jag inser att man för snart hundra år sedan inte bara famlade i mörkret avseende att göra prognoser. Det är även uppenbart att man hade problem med bredbandsuppkopplingen. Men man hade tid.

Praktisk meteorologi är riktigt intressant. Man får sig ett härligt språk, lite långa meningar men/och en i många avseenden korrekt beskrivning av processer i atmosfären:

”Det var ett stort framsteg för den praktiska meteorologien som gjordes, och ett viktigt underlag för den teoretiska forskningen som skapades, då norrmännen V. och J. Bjerknes omkring 1918 genom studier av de synoptiska kartorna gjorde sin upptäckt av de s. k. diskontinuitetslinjerna inom cyklonerna: de lyckades påvisa att cyklonerna på våra breddgrader i regel äro utmärkta av mycket karaktäristiska språng i temperatur och vindriktning, och att dessa språng i allmänhet inträffa utefter vissa gränslinjer, vilkas läge i förhållande till cyklonens centrum och fortplantningsriktning är underkastat en viss lagbundenhet.”

Men det räcker inte för att ge oss svaren vi söker för hur sommaren 2015 blir.

Återstår kaffesumpen.

Kaffesump

Kaffe och sump.

Den kom i alla fall till efter en bra kopp kaffe. Vad kan man säga om kaffesump, förutom att det är lite förgängligt. Alldeles nyss källan till en god kaffe, och därefter till synes värdelöst. Men om man nu vill veta något om framtiden så är det värt ett försök.

Jag skall dock erkänna att jag är novis när det gäller att spå i kaffesump. Skall man stjälpa ut den på ett speciellt ospeciellt sätt eller hur gör man? Kan man göra ensembler, dvs flera parallella kaffesumpar? Och framför allt: Hur tolkar man resultatet?

Eller skall jag ta fram fiskesakerna och försöka fånga en abborre? Men det är samma sak där, jag vet inte hur man tolkar fenorna. vad säger de om framtiden? Skall medge att det inte underlättas av att jag tvivlar på att abborrens fenor skulle kunna beskriva något om framtiden.

Nej, det där är nog ett resultat av att vi människor vill förstå samband och har lätt för att göra associationer. Vi ser en sak hända i samband med något annat och tolkar (alltför) snabbt in antingen en symbolik eller ett orsakssamband som egentligen inte finns.

Notera att jag inte utesluter samband i naturen, bara att jag gärna vill förstå dynamiken eller bli övertygad av gedigen statistik.

Jag tror att vi skall snegla lite på säsongsvädermodeller.

WSI säger att temperaturen skall vara över den normala i mars, april och maj. (Vi får vänta till den 23 mars på prognosen som sträcker sig in en bit i sommaren).

IRI säger att det sannolikt kommer normalt med nederbörd, men att temperaturen blir över den normala mars, april, maj.

NOAA slutligen säger att det skall bli varmare än normalt i april, maj och juni. Samt något varmare eller normalt i juli, augusti och september.

NOAA seasonal forecastEn av alla prognoser från NOAA. Denna tyder på att det skall bli varmare än normalt under våren och inledningen av sommaren 2015.

Min slutsats blir att sommaren 2015 kommer att bjuda på väder som är varmare än normalt, i synnerhet första halvan, säg fram till mitten av juli. Det är heller ingen högoddsare om man beaktar klimatförändringar. Inte så att de säger att det skall bli varmare. Men sannolikheten ökar. Det är idag dubbelt så stor sannolikhet att en specifik dag skall vara varmare än normalt än det var på 50-, 60- och 70-talet (läs artikel här).

Det som dock kommer att kunna prägla sommaren, mer än att temperaturen blir lite högre än normalt, är hur och när nederbörden faller. Vi lärde oss i fjol att den mänskliga faktorn i kombination med torrt väder kan orsaka stora skogsbränder. Tidigare år har det även förekommit torka i Europa på betydligt större skala (Sydeuropa 2003 och Ryssland 2010).

Vi får se. Men jag tippar alltså att det blir en varm vår och en varm inledning av sommaren, därefter en något mer normal sommar, med viss lutning åt det varma hållet.

/Martin

Intervjuad i Veckans Affärers Hållbarhetspodd

Martin Hedberg och Jessica Cederberg Wodmar

I början av veckan presenterade det sjunde avsnittet av Veckans Affärers Hållbarhetspodd. Denna gång intervjuar Jessica Cederberg Wodmar mig.

Martin Hedberg och Jessica Cederberg WodmarOm hållbarhetsarbete, Risk och sannolikheter, hur Cat Bonds kan användas för att skydda samhället mot extremväder, att klimatförnekare gjort mycket skada -och lite nytta, väderprognoser som aldrig kommer att bli exakt rätt, klimatproblem, entreprenörskap anpassat till hållbarhetsfrågor. Samt en del annat.

Ni kan höra podden enligt nedan (Det är samma podd, bara olika rubriker hos olika utgivare):
– Veckans Affärer: ”Digitaliseringen gör väderprognoserna sämre”.
– SoundCloud: ”Martin Hedberg, meteorolog och entreprenör”.

/Martin

Högtryck med mycket sol

Frost

Ett högtryck har lägrat sig över Skandinavien. Centrum ligger över Finland/västra Ryssland, men även Sverige och Norge berörs av det.

Högtryck medför ofta, men inte alltid, att det blir klart väder. Om sommaren betyder det klockrent att det blir varmt med all solinstrålning vi har då. Men om vintern så betyder högtryck istället kallt väder. Detta eftersom nätterna är så långa och energi strålar ut i den klara natten, instrålningen av solenergi kan inte kompensera detta.

FrostMen nu är vi i gränszonen mellan vinter och sommar, det kallas visst vår. Nätterna är ännu inte helt försumbara, men solen gör sig gällande, både genom att stå allt högre över horisonten och genom att dagarna blir längre.

Vi kan därför vänta fortsatt stora dygnsvariationer avseende temperaturen: Mycket sol om dagarna och därmed en del värme. Men också kraftig utstrålning om nätterna och därmed kyliga, eller till och med kalla, nätter.

Talade klimat med Nordea i Växjö

Martin Hedberg och Maria Rengefors, VD Nordea Fonder

I tisdags deltog jag i ett seminarium kring ekonomi, klimat och hållbarhetsfrågor tillsammans med  Maria Rengefors, VD för Nordea Fonder. Vi talade för inbjudna under temat FAIR TALKS på Växjö Konserthus.

Maria berättade om hållbarhetsfrågor, socialt ansvar, risker, PRI, Stranded Assets, Gröna obligationer, ägarstryrning samt hur man strävar efter att påverka bolagen i en mer hållbar och ansvarstagande riktning, tex genom att vara delaktig i valberedningar, utformning av incitamentsprinciper mm.

Martin Hedberg och Maria Rengefors, VD Nordea FonderJag talade lite kuriosa om TV-väder varefter vi skiftade till komplexa system, resiliens, växthuseffekten, förhistoriska klimatförändringar, politisk medvetenhet, förnybar energi, geo engineering, hur mycket fossilt kol vi kan använda framöver och vad vi behöver förbereda oss rörande klimat, energi och risk.

Avslutningsvis fick vi frågan vad vi skulle göra om vi bytte jobb med varandra för en dag. Den ena svarade ”jag skulle känna mig helt knäckt”, den andre ”tänka mig för väldigt noga”.

Jag avslutade med att uttrycka att det finns många investerare som aktivt söker efter bolag och entreprenörer som
1. har rätt värderingarna för att lösa 2000-talets problem och hållbarhetsfrågor,
2. har de affärsmässig förutsättningarna att generera avkastning.

Man måste klara av bägge, inte bara den ena eller den andra uppgiften. Jag sade det på ett sånt sätt att repliken blev ”ni ser, han låter redan som en fondbolagschef.” Nåväl, hur det blir med den saken återstår att se. Just nu fokuserar jag på att belysa kapitalets inverkan på klimatet. Och klimatets inverkan på kapitalet.

Nästa seminarium blir i Falun måndag 16 mars.

/Martin

Vårens ankomst accelererar!

Trosa 2015-03-07

Det blev en annorlunda vinter i år. Den blev liksom vår. Och då menar jag inte ”våran”, utan ”inte-vinter”.

Våren var bara någon vecka för tidig i Skåne, men stora delar av Götaland och Svealand fick vår fem veckor tidigare än normalt. (läs artikel).

Men inte nog med att den tidiga ankomsten håller i sig, den accelererar! Det har blivit vår längs med Norrlandskusten hela vägen till Tornedalen och på torsdag och fredag kommer vi att kunna konstatera att även Norrlands inland haft vår sedan i fredags och lördags.

Trosa 2015-03-07Med ett ordentligt temperaturöverskott i lördags, varefter det varit tillräckligt varma dagar för att kompensera för nattkylan så kommer, med stor sannolikhet, stora delar av Norrlands inland att ha uppnått kriteriet för vår: Sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader.

Det är platser vars normala tidpunkt för våren är mitten/slutet av april. Vårens hastighet har därmed ökat allteftersom den avancerar norrut.

Mer om april: När det gäller vädret och hur det växlar från en dag till en annan så är mars det nya april vad gäller ”aprilväder”. Vädertypen lär nog fortsätta in i april.

Nej, det är ingen idé att beräkna det ”nya normala”. Det kommer dels inte att hålla så länge innan man får räkna om ”det normala” igen. Det skulle också skapa en falsk idé om vad som är normalt.

Men jag föreslår att man skall beräkna hur fort förändringen sker. Vi kan då beräkna en ”normal” förändring från det normala. Från att ha haft ett någorlunda stabilt klimat har vi nu ett klimat som förändras. Det kunde vara intressant att känna till hur fort det förändras.

/Martin

Vasaloppet i vårvärme?

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Jag har varit med och gjort prognoser för Vasaloppet när det var kallare än -20 grader vid starten. Det var under några av de tre tillfällen jag gjorde Vasaloppsvädret under den tiden då jag fortfarande arbetade för SVT (1999-2004). Natten hade varit klar och utstrålningen av värme stor. Det var kallt.

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Starten av Vasaloppet år 2003. Hur blir det i år?

I år, söndagen den 8 mars 2015, kommer det att vara ett helt annat väder. Tidigt på morgonen kommer det förvisso att vara omkring noll grader, eller kanske tom någon minusgrad, vid startfållan i Berga By. Men mitt på dagen så ser det ut att bli någonstans mellan +3 och +7 grader, men man kan inte utesluta temperaturer uppåt +10!

Det bådar inte gott för alla tusentals skidlöpare som skall ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora.

Nu i dagarna innan kommer det att hinna vara såväl solsken som snöfall, kalla nätter och lite tö. Men det är under lördagen som omslaget sker. Det är en rejäl attack av våren gör sig gällande. Mildluftsattacken kulminerar på söndagen, just som den stora klassiska starten av Vasaloppet går av stapeln. (Man kanske borde ha kört Vasaloppet som vanligt första söndagen i mars, trots att skid-VM i Falun fortfarande pågick då).

Även om det är ganska lugna vindar i starten så kommer det att blåsa upp när den svaga inversionen bryts upp. Efterhand blir det måttliga, möjligen friska, sydvästliga vindar. Därtill stor sannolikhet för relativt klart väder. Och som sagt var för årstiden mycket milt med fler plusgrader.

Allt detta kan vara trevligt om man vill ta en promenad i tidig vårvärme, men inte om man skall åka skidor.

När jag skulle skriva den här artikeln så funderade jag på en rubrik i stil med ”Vasaloppet vartannat år”. Det behöver inte vara töväder varje år, men sannolikheten ökar för vart år som går i takt med att klimatet förändras. För ett par år sedan var jag delaktig i en manifestation som kallades ”Koalition vinter”. Den samlade en bred uppslutning av vintersporter vars verksamhet uppenbarligen är hotade i ett varmare klimat. Vi resonerade då om att man borde tidigarelägga Vasaloppet för att minska risken för töväder. Det gäller att anpassa sig, eller inse at man får ge upp. Det måste inte bli så varje år, men sannolikheten för att det skall gå att genomföra loppet förändras. Nu kan vara brytpunkten där ”tillräckligt bra före vartannat år” blir en realitet.

Nåväl. Nu är det bara att hoppas att alla insatser att trygga snötillgången räcker samt att nätterna är tillräckligt kalla för att konservera kylan i snön till på söndag då såväl solsken som vindar och tögrader kommer att tära på de många, men små, sköra och temperaturkänsliga snökristallerna.

Är det en unik situation?

Nej, det har varit milt tidigare också. Sverker Hellström på SMHI skrev även han en artikel om årets Vasaloppsväder idag. Han konstaterar att det varit tögrader i Mora i drygt hälften av alla lopp (52 av 90 st sedan 1922). De fem varmaste åren (Mora) har varit:

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det kommer definitivt inte att bli ett kallt Vasalopp i år. Det blir varmt, men troligen inte rekordvarmt. För att det skall bli detta så krävs temperaturer över +12 grader.

Men i alla händelser så kommer det att vara milda sydvästliga vindar som sveper in över de dryga 15.000 skidåkarna.

/Martin

Patetiskt och roligt argument från ”klimatskeptikern” James Inhofe

Senator James Inhofe

Senator James Inhofe har gjort sig känd som klimatskeptiker. Han missar sällan en chans att ifrågasätta forskare och politiska motståndare i sin mission att ”bevisa” att klimatet inte förändras. Och om det trots allt skulle förändras så är det i alla fall inte orsakat av oss människor. Och skulle det mot förmodan vara så att det förändras till följd av oss människor så är det i alla fall inte så farligt. Och skulle det visa sig vara farligt så är det i alla fall för sent att göra något åt det.

Nåväl, trots att han blivit motbevisad hur många gånger som helst så ger han inte upp. Han tar varje tillfälle att plocka upp ett halmstrå, eller snöboll, som stödjer hans teser. I och med att han är senator (Republikan och ledamot av USA:s senat från delstaten Oklahoma) och därmed har både makt och ett visst legitimt inflytande så har han blivit en förgrundsgestalt för många andra ”klimatskeptiker”. Eller skall vi säga ”förnekare”, för det är ju trots allt det det handlar om.

Hans senaste argument, från i torsdags, bjuder till en del skratt och visar att han helt och hållet saknar såväl distans till sin egen förmåga till slutledning som till sina åhörares intellekt.

Jag har hört många konstiga argument från klimatförnekare, såväl vanliga lekmän som folk med fina titlar och positioner. Men Inhofe tar priset. Han plockar upp en snöboll, tillverkad av snö utanför senaten, och anför det som ett argument mot att 2014 noterades som det varmaste året hittills. Typ: ”Ni säger att forskare visat att 2014 var det varmaste året hittills. Men jag har en snöboll här! Alltså de måste ha fel.”

Det är så patetiskt att det saknar motstycke. Inte ens den bästa satiriker hade kunnat göra det lika bra.

Det kan vara svårt att bemöta någon som kommer med absurda argument. Man vet liksom inte var man skall börja eller utgå ifrån. Men Senator Sheldon Whitehouse (Demokratisk ledamot av USA:s senat från Rhode Island) gjorde ett bra jobb. Sansat och retoriskt elegant.

”…So you can believe NASA and you can believe what their satellites measure on the planet, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…You can either believe the United States Navy, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…Every major American scientific society has put itself on record — many of them a decade ago — that climate change is deadly real. They measure it, they see it, they know why it happens, the predictions correlate with what we see as they increasingly come true…”

”…So, you can believe every major American scientific society, or you can believe the Senator With The Snowball.”

Välformulerat och elegant.

Se den välformulerade repliken från Sheldon Whitehouse nedan eller läs den på Crooks and Liars.

Klimatförnekarnas argument tar sig allt lustigare uttryck. Men det är riktigt underhållande att lyssna såväl på dem som på replikerna.

Samtidigt är det riktigt skrämmande att män som Inhofe, som uppenbarligen saknar något väsentligt när det gäller slutledningsförmåga, sitter i maktens högborg och har stort inflytande över politiska beslut.

/Martin