Archive - 2015

Klimatåret 2015

2015 kommer att gå till historien som ett klimatintensivt år med flera viktiga händelser. Det som ligger färskast i minnet är kanske COP21, klimatförhandlingarna i Paris. Men många andra, inte lika muntra, händelser har också präglat året.

Med det i bagaget undrar man hur 2016 kommer att gestalta sig.

Men först en tillbakablick. Det får bli det stora händelserna, men ha i minnet att det finns många andra dramatiska historier som inträffat under det gångna året.

COP21 in ParisParis, COP21. Den 12 december kunde Frankrike utrikesminister, Laurent Fabius, konstatera att man funnit en överenskommelse som var ”differentiated, fair, durable, dynamic, balanced and legally binding”. Den som vill studera detaljerna finner det 31-sidiga dokumentet här (pdf som öppnas i nytt fönster).

Avtalet beskrivs som en enorm framgång, men det är främst i perspektiv av tidigare uteblivna framgångar. Det är många länder som skall bli överens (konsensus gäller) och det är lätt får något land med särintressen att obstruera.

Själv känner jag att det var bra att man fick något på pränt och att man kunde uppleva att världen står samlad för att lösa våra gemensamma problem. Men…

Det är samtidigt märkligt att man beskriver det som en framgång när man inte ens nämner det som skapar merparten av problemen, fossilt kol. Jag undrar dessutom om man skall skratta eller gråta över att vi avtalar om något som vi inte direkt kan kontrollera (atmosfärens medeltemperatur), men att vi  undviker att nämna det vi faktiskt kan påverka (våra gemensamma utsläpp av växthusgaser, i grunden genom mängden fossilt kol vi bryter).

co2_data_mlo

Koncentration koldioxid. (NOAA)

CO2. Tiden med en koldioxidhalt under 400 ppm (miljontedelar) är förbi. Under senaste istiden var den 180 ppm. Förindustriell nivå (dvs normal nivå) var 280 ppm. För att undvika risker för tipping points, irreversibla klimatförändringar och katastrofer så bör vi hålla oss under 350 ppm. Nu är vi alltså uppe på 400 och det stiger med drygt 2 ppm/år. Och hastigheten ökar.


El Niño. Det kombinerade havs- och atmosfärsfenomenet som påverkar vädret över hela planeten är rekordkraftig. De förhärskande vindarna på Stilla havet är västliga (blåser österut) och varmt vatten samlas längs med ekvatorn i östra Stilla Havet. Det påverkar fisket, korallblekning, orkaner, nederbörd, torka och monsuner i större eller mindre grad över hela planeten.

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NOAA)

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NASA)

Mer än en grad (1°C) varmare än förindustriell nivå. Vi har just genomlevt det varmaste året i historien, ja troligen det varmaste sedan värmeperioden före förra istiden. Näst varmast var 2014.

Vad kommer då att ske under 2016? Personligen tror jag att vi kommer att se fler klimatrelaterade katastrofer, flyktingar och kanske ännu en sommar med rekordvärme över västvärlden, typ som det var i Europa 2003 och i Ryssland 2010.

Vi kommer att se fler skogsränder, översvämningar och stormar. Men också att solceller, vindkraft och annan förnybar energi och teknologi tar fart.

Investerare, fonder och placerare kommer att tala allt mer om Hållbara Investeringar, Ansvarsfulla Investeringar mm.

Jag tror dock att det krävs mer än detta för att människan på allvar skall inse vart vi är på väg och va som krävs för att förhindra irreversibla katastrofer och obehagliga förändringar.

/Martin

Långtisdagen den 22 december

Nu blir det ljusare! Texten nedan är en kommentar som ”Trötter” skrev tidigare idag med en länk till en pedagogisk, men snabbpratad, video om hur vintersolstånd, dagars längd och annat matnyttigt astronomiskt hänger samman.

Trötter skrev:

Vi har passerat vintersolståndet (i morse) och är på väg mot mer solsken.
Kändes det tradigt idag? Strax dags att säga adjö till årets längsta dygn, långtisdagen den 22 December.

Håll till godo med videon från Minute Physics:

Det går undan så man får kanske titta på videon två eller tre gånger.

/Martin

PS. Det skall väl tilläggas att den längsta dagen (dygnet) i år råkade inträffa på en tisdag. Nästa år är det en annan veckodag (men samma datum, 21 eller 22 december beroende på var på jorden man är).

NASA visar nya värmerekord i november

I måndags presenterade NASA sin senaste månadsrapport över globala temperaturer. Det var ingen munter läsning. För andra månaden i rad noteras över en grad högre temperaturer än referensperioden 1951-1980.

Även enligt Europeiska Centret ECMWF blev det ett ännu en varm månad.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde. Källa Copernicus.

 

Därtill kan man nu med 99.999% sannolikhet slå fast att 2015 kommer att bli ett ännu varmare år än rekordåret 2014.

Hallå alla tvivlare som för något år sedan skrek sig hesa över att temperaturen hade ”planat ut”, ”att det hade slutat bli varmare” och annat humbug. Var är ni nu? Ni kanske gömmer huvudet i den varma sanden och hoppas på en kall fläck någonstans, en snöboll till i senaten eller något annat halmstrå som till slut bara kommer att vara bleka löjliga minnen.

Jag gjorde en liten animering av NASA:s månadskartor mellan december 2014 och november 2015 som kan ses i videon nedan.


Förutom att det är rekordvarmt så vill jag poängtera två saker som syns på kartorna, dels den väl utvecklade El Nino över östra Stilla havet, dels den blå fläcken på norra Atlanten, söder om Grönland.

El Niño är den kraftigaste man uppmätt hittills. Den blå fläcken söder om Grönland är till stor del smältvatten från Grönlandsisen som rinner ut och lägger som som ett lager över det salta Atlantvattnet. Skall vi ta och fundera lite på hur det kan påverka golfströmmen…

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Det här är inte bra.

Men förhandlingarna i Paris gick ju vägen. (lite ironi där). Jo det gick bra givet hur det hade kunnat gå, men det är inte så att vi har löst klimatproblemen eller kommer att kunna undvika översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, försurning, havsnivhöjningar, missväxt och annat för att vi ”lyckades” på COP21 i Paris. Men det är en början på en lång resa som kommer att kantas av dispyter och katastrofer.

För Europa lite mer specifikt så blev det ett temperaturöverskott på ett par grader.

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt perioden 1981-2010

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt genomsnittet för november månad under perioden 1981-2010. Källa Copernicus.

Hur som helst så kan man roa sig med att vi som upplyst generation får vara med om en riktigt stor show på en planetär skala så omfattande att den kan observeras från yttre rymden. Jo, det syns faktiskt från rymden, i och med förändringar av den långvågiga värmestrålningen från jorden, att vi håller på att gå igenom omfattande klimatförändringar här på planeten.

God och glad grön jul på er alla.

/Martin

Varför det blir glatt på gatan kommande dagar

Nu är det kallt.
Snart blir det milt.
Sedan varmt.
Och halt.
(Sedan lite kallare/inte fullt lika varmt, sedan blir det jul)

Det blir riktigt varm innan jul. Det ser ut att bli drygt tio grader i helgen i södra Sverige, typ Götaland och stora delar av Svealand. Men mildluften stannar inte där, nej även i Norrland blir det tögrader i helgen! Låt vara att det inte blir lika varmt som i söder, men ändå, det är makalöst.

Det kan vara kallt så här års.

Det kan vara kallt så här års.

Dessa attacker av mild och varm luft sker i samband med att luften både är fuktig och att det faller ut nederbörd. Och kombinationen Kalla ytor + Hög luftfuktighet + Vatten i flytande form, den brukar medföra att vatten kondenserar och fryser till fast form på dessa kalla ytor.

Mycket mild luft på väg ;)

Mycket mild luft på väg 😉

Och vatten i fast form, gärna med ett tunt lager flytande vatten uppepå, har den egenskapen att den ger väldigt liten friktion mot i princip allt.

Det blir med vanliga ord och resonemang j**ligt halt.

Jag ser att dessa förutsättningar är uppfyllda:

  • I Götaland och Svealand under torsdag morgon.
  • I södra Norrland under fredag.
  • Och i Norra Norrland natten mellan lördag och söndag

Så ta det försiktigt i trafiken och på trottoarer kommande dagar!

/Martin

Klippa gräsmattan på julafton?

Ja om det inte regnar.

Det ser ut att bli en grön-grå jul i södra Sverige. En del snö och minusgrader kan vi vänta oss i Norrland (undantaget Gävleborg), men inte så där gnistrande kall som julen brukar/brukade vara.

Även om det är minusgrader i stora delar av landet just nu så kommer mild luft kommer in över Skandinavien med början på torsdag. Med den också regn och snö (där det är kallt nog). Värmen, jo vi får nog kalla den så, kulminerar på söndag med 10, kanske upp emot 12 +grader i Götaland och södra Svealand. Det blir faktiskt tögrader även i Norrland, om än inte lika många.

Det är ingen klass längre på vintrarna, inte ens inför Midvintern då det istället blir friska västliga vindar och regn. Nu kanske någon säger att Midvintern inträffar i januari, och då minsann brukar det vara bistert. Jo, tack, vi får väl se. Kallt kanske, men inte som förr i alla fall, svarar jag då. (Man kan diskutera om Midvintern motsvarar vintersolståndet eller den tidpunkt då det är som kallast.)

Även om det blir lite kallare dagarna före jul så hinner det inte bli minusgrader i södra Sverige. Vill man ha vit jul så skall man se till att vara i Jämtland-Härjedalen eller längre norröver.

Så de flesta (eftersom befolkningstyngdpunkten ligger typ i höjd med Linköping) lär uppleva ännu en grön jul. Man får väl be någon äldre släkting plocka fram några gamla super-8 filmer eller diabilder som kan visa att det faktiskt var både minusgarder och fanns snö i södra Sverige för inte sååå länge sedan.

Jovisst har vi haft snörika vintrar och minusgrader i söder för bara några år sedan också, så det finns nog några såna bilder på något USB-minne eller i en kamera som man tappat laddkabeln till. Men hittar du såna bilder på din smartphone?

Face it. Det blir allt varmare och det som kommer att återskapa våra bistra vintrar här i Skandinavien är möjligen att Golfströmmen packar ihop till följd av allt smältvatten som rinner ut från glaciärerna som töar på Grönland. Vilken fest vi är med om.

Jag planerar att klippa gräsmattan på julafton. Om det inte regnar.

/Martin

Jag vill inte vara pessimist, men…

…det går inget vidare i Paris. Och just nu är det en hårfin skillnad mellan realism och pessimism.

Dels kommer man inte överens om hur man skall formulera avtalet. Det är finansiering, vilka länder som skall tillhöra vilka grupper (vilka har olika åtagande och förmåner och en del annat.

Men framför allt så är man inte konsekvent. Man bestämmer sig å ena sidan för att begränsa uppvärmningen till ”väl under 2 grader Celsius”. Det är bra.

Men å andra sidan så är man väldigt diffus om hur man skall åstadkomma detta. En alldeles uppenbar sak är att man måste begränsa utsläppen av växthusgaser, men de formuleringarna har man tagit bort.

Vi måste i princip ta en peak så snart som möjligt, typ 2020, minska de årliga utsläppen med 5-10% per år för att landa på noll utsläpp av koldioxid år 2050 för att ha en rimlig chans att klara begränsningen på max 2 graders uppvärmning.

Egentligen är nog inte det heller tillräckligt. Vi ser redan en uppvärmning med 1 grad. Men dels ser vi inte den totala uppvärmningen eftersom vi maskerar, kyler globala temperaturen med ca 0,5-1 grader i och med de enorma luftföroreningarna i Asien.

Så vi har redan skapat en uppvärmning på 1,5-2 grader men ser det inte. Vi har därmed i princip inget kol kvar att släppa ut. Lösningen heter Geo-engineering, dvs att släppa ut svavelpartiklar i stratosfären eller på annat sätt kyla planeten. Tjoho, vilken fest det kommer att bli om att komma överens om vilka som skall styra den utvecklingen.

Vi kan iof räddas av att haven fortfarande, innan de blir för varma, absorberar koldioxid och på så sätt kommer att dränera luften på en del. Det kan ge oss lite respit med fortsatta utsläpp, men det är inte långsiktigt hälsosamt eftersom detta även medför att haven håller på att försuras.

Vi kommer även att kunna absorbera en del med hjälp av ökad mängd biomassa men det tar tid (och den måste bli kvar, får inte eldas upp eftersom vi då släpper ut koldioxiden som vi så mödosamt bundit.

men mer oroande är att vi dessutom har en hel del kvardröjande effekter i form av ”positiva återkopplingar” kvar, tex albedoförändringar och utsläpp av metan från den töande permafrosten. Detta kommer att ytterligare höja temperaturen. Vi har liksom knuffat till klimatsystemet och det tar tid att få stopp på det.

Att i det läget falla till föga tex för oljestater som Saudiarabien och Ryssland som främst är med och spelar förhandlingsspelet om det gynnar dem ekonomiskt, politiskt eller geopolitiskt, det är inte bra för vår framtid som civilisation. Nä, jag vet inte med säkerhet att de är just de som obstruerar nu, men de har ett gediget track-record av att göra det. Någon är det som krånglar i alla fall.

Så. Just nu ser det alltså ut att vara en del fina ord i avtalet, men de saknar tyvärr verklighetsförankring när det kommer till hur vi skall uppnå dem. Och chansen att vi då skall ”klara det” som liten ut.

Jag vill påminna om att vi människor kan förhandla med varandra.

Men vi kan inte förhandla med naturen.

Jag får trösta mig med att Paris aldrig var avsedd att vara en slutstation utan en början på en process. Men det skulle vara fint att få en bra start i rätt riktning. Nu ser det ut som att vi håller på att knyta fast skosnörena i startblocken.

/Martin

Längsta långtidsprognosen på Radio Sweden

Igår var jag på Sveriges Radio och gjorde den längsta -och vildaste- prognosen jag hittills gjort. Den sträckte sig 85 år in i framtiden och givetvis är den behäftad med en del osäkerhet. Men än så länge, dvs dagen efteråt, står den sig.

Om den kommer att slå in eller inte återstår att se. Men jag kan bekräfta att jag innerligt hoppas på en rejäl felprognos.

Egentligen är det inte en prognos, utan ett scenario, en inte helt otänkbar utveckling av väder och klimatsituation. Hur det blir med väder och vindar i framtiden beror till mycket stor del på hur vi människor hanterar de flöden och processer på jorden som påverkar miljö, natur och klimat. Det handlar främst och utsläpp av växthusgaser från fossilt kol, men även andra växthusgaser och inte minst vad vi gör med skogarna och andra ekosystem.

Radio Sweden gör ett program med anledning av klimatförhandlingarna i Paris. Man frågar sig hur Sverige och världen kan komma att se ut år 2100. Väldigt få av oss som hänger med i debatten idag kommer att få veta, men det är ändå inte så långt borta. Våra barn och barnbarn kommer att få ett kvitto på hur vi har skött oss.

2015-12-09-15.57.11_fxI programmet möter vi Henrik Carlsen från SEI, Francesca och Autumn, två barn på en klimatkonferens i Södertälje, Paul Hudson samt mig.

Jag behövde också förhålla mig till att en prognos som läses upp om 85 år inte kommer att referera till vädret var år 2015. Men jag var tvungen att skapa något som ändå satte dagens (år 2015) situation till en inte helt otänkbar situation om 85 år.

Jag är medveten om att en del saker kan förefalla vara lite extrema. Men samtidigt skall vi veta att vi just nu har påbörjat den största förvandlingen av planetens atmosfär och klimatsystem på många miljoner år. Det går redan fort och det accelererar.

Resultatet av klimatförhandlingarna så här långt pekar på en höjning av temperaturen med ca 3 grader. ”Business as usual” medför ännu större förändring. Om du tycker att ”vad spelar någon grad hit eller dit för roll” så beakta då att det under en istid är mellan 3 och 5 grader kallare. Så när man pratar klimat så har varje grad en stor betydelse med o.fattande konsekvenser.

Målsättningen med Parisförhandlingarna är max 2 grader, helst inte mer än 1,5 graders uppvärmning. Men även det innebär stora förändringar. Därtill, ett avtal är en sak men vad vi gör efter avtalet en annan. Samt illusionen att naturen är kontrollerbar, vilket den inte är. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera den. Det kan mycket väl vara så att vi anstränger oss en massa och efter bästa förmåga, men att delar av klimatsystemet i alla fall trillar över någon ”tipping point” och förändras utom kontroll.

Här nedan följer en utskrift av ”prognosen”. Med reservation för att redaktionen på Radio Sweden har redigerat inspelningen och för att jag inte läste den ordagrant.

This is your weather forecast, december 10:th, 2100.

In the northern part of Sweden we expect scattered clouds and rain. Temperature will range from +15 degrees Celsius near the coast to +10 over the inland.

However, I do expect it to be cold enough in the mountains of Lappland for some snowfall to stick around over Christmas. This will be a huge relief for the coalition of Nordic municipalities who are celebrating the 25:th anniversary of ”Pre Anthropocene Winter Traditions”, with people travelling from all over Europe to experience a rather thick layer of real outdoor snow, and the remaining of a Scandinavian glacier.

In southern Sweden we are still struggling with the remaining of the tropical cyclone ”Helga”, named after a low-pressure storm 85 years ago. It peaked as a category-3 cyclone with wind speeds reaching 54 m/s, just before landfall over Bohuslän. This is rather extreme considering we are beyond the normal hurricane season here in Scandinavia.

We will still have have som major problems with flooding in an area stretching from what remains of Gothenburg to Karlstad and further on to Stockholm. The good thing is that Helga finally put an end to the fire season in southern Sweden.

And briefly looking outside of Sweden… We have another warning for earth quakes over the West Antarctic as a result of the earth crust bouncing back after the loss of a major part of ice sheets there a few years ago.

A tsunami warning has beed issued for Chile, Argentina and the west coast of The United States. People in megacities close to the coast line as far north as Los Angeles and San Fransisco have been warned of a wall of water that is 2-3 high, putting further stress on the infrastructure. We also expect some release of toxic materials to the oceans as the water will infiltrate old industrial facilities.

Now back to Sweden and next week: We will have another high pressure area centered over southern Europe. This will bring us easterly winds and since the fires in Siberia still aren’t under control, the normally winter-blue sky will look a bit hazy or foggy next week. It will be reddish, similar to the summertime colour of the sky when the UN coalition of Geo-engineering sprays the stratosphere with aerosols to cool the planet. But on the bright side: The sunsets will be pretty vivid red.

Now that will be all for now.

This is Martin Hedberg from The Weather Centre. We wish you all a safe day, and a Merry Christmas.

Det kommer att vara varmare i Sverige om 85 år, i synnerhet vintertid. Det kommer inte att vara lika mycket snö och glaciärerna kommer att ha krympt radikalt.

Dock kommer avsmältningen av Grönlandglaciärerna att påverka vädret, möjligen rätt så mycket. De stora ytorna med sötvatten kommer att påverka Golfströmmen som då viker av längre söderut. Det skulle kunna göra att vi får kallare vintrar här i Skandinavien. Å andra sidan så medför denna temperaturförändringar att kontrasten till den varmare luften i söder skärps. Det gynnar i sin tur bildandet av lågtryck. Jetvinden torde meander mer vilket i sin tur gör att vintrarna kan komma att växla mellan kalla och varma perioder med typ 1-3 veckors periodicitet. Mycket nyckfull utveckling.

Stormarna kommer troligen att vara kraftigare, detta till följd av att haven blir allt varmare (90% av energiobalansen hamnar i haven, men vi pratar nästan bara om de 3% som hamnar i luften). Jag borde dock kallat cyklonen för ”mellangradscyklon” istället för tropisk cyklon för att relatera den till våra latituder.

Ekosystemen förändras vilket stressar skogarna och vi kan räkna med en hel del död skog. Det är inte osannolikt med skogsbränder även i framtiden.

Havsnivån kommer att ha stigit med minst en meter. Förhistoriska händelser gör att man inte kan utesluta ”multi-meter”. Några projektioner pekar på fem meter, men mer sannolikt är väl omkring 2 meter. (För 125.000 år sedan när det var 1,5 grader varmare än förindustriell nivå så var havsnivån 6-9 meter över dagens nivå. Det tar dock tid för glaciärerna att smälta. Men det kan också gå fort: För 14.000 år sedan steg vattennivån med i genomsnitt fem meter på hundra år.) En och annan kuststad kommer man att få delvis överge. Jag är genuint bestört över att just Göteborg blev omnämnd i detta sammanhang. Dels har det ett tydligt symbolvärde, dels finns det en referens till utsattheten för stormar som kommer in från havet.

Glaciärer smälter och tex Västantarktis håller på att destabiliseras i detta nu. Forskare är oroliga för att stora delar kan komma att förloras. Detsamma gäller delar av Grönland.

Jordbävningar kan komma att uppstå när trycket av glaciärer på berggrunden förändras. Om förändringarna är tillräckligt stora för att detta skall ske respektive om berggrunden/kontinentalplattorna har den beskaffenheten att det kan komma att ske just på Västantarktis det kan jag inte gå i god för. Men det passade in för att berätta om…

Spridning av gifter och föroreningar till följd av  att vatten tränger in på områden där vi haft industrier och infrastruktur där marken gömmer miljögifter. Det kan ske till följd av kraftiga regn, stormar eller på andra sätt. Det hade varit lite för lätt att låta ännu en orkan drabba USA så jag valde en tsunami till följd av en jordbävning på Antarktis. Mer sannolikt kanske är en jordbävning i San Fransisco (The Big One).

Permafrosten töar i Sibirien (och på andra håll). I Sibirien består till stora delar av torv och det finns även stora skogar. Om man tänker sig att det blir varmare och vi får till en skogsbrand i Sibirien som kommer den att vara mycket svårsläkt,dels för att det är stora otillgängliga ytor, dels för att det finns kopiösa mängder kol som kan brinna, såväl på marken som i marken. Och när det dessutom blir varmare så frigörs såväl koldioxid som metangas från de tidigare frusna markerna…

Och så två kulturella och teknologiska yttringar:

Firandet av ”The Pre Anthropocene Winter Traditions”, dvs att man försöker återskapa det vinterlandskap som vi idag så ser försvinna. Det är en hel del av vårt kulturarv som försvinner om/när det inte finns snö i samma omfattning som tidigare. En del kanske inte bryr sig så mycket, men vintern kommer nog att leva kvar i vår kultur längre än den gör i naturen. ”Antropocen” är en geologisk tidsepok som beskriver att människan nu blivit så kraftfull att vi kan mäta oss med andra stora förändringar som förändrat planeten att vandra mellan olika geologiska regimer och epoker.

The UN coalition of Geo-engineering” är något man inte vill skall behövas, men som vi så sakta driver oss mot. Geo-engineering är att avsiktligt försöka påverka klimatsystemet i någon riktning. Forskare vill ogärna stödja det, men en del känner sig tvungna att forska på det eftersom kreativa entreprenörer i alla fall har dragit igång projekt för att i tor skala ”förbättra” klimatet. Det finns två principer: 1. ”Solar Radiation Management”, dvs att kyla av planeten genom att förhindra en del solinstrålning, tex genom speglar i rymden eller partiklar, tex svavelföreningar, i stratosfären. Samt 2. Ta bort CO2 tex genom odla alger som skall sjunka ner till havsbotten eller förbränning av biomassa för att sedan avskilja koldioxiden och ”begrava” den i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Kontroversiellt, men om vi har misslyckats med allt annat så…

Sveriges Radio

Sveriges Radio

Läs mer om programmet på Radio Swedens hemsida. Där finns även länkar för att lyssna på det i efterhand.

/Martin

För min del var det aningen ovant att läsa en prognosen innantill. Genom alla mina år både i Försvarsmakten, på SVT och vid alla event inom sport och expeditioner så har jag (som de flesta meteorologer) jobbat med att först skapa mig en mental bild av helhet och detaljer och därefter improvisera framför kamera, mikrofon och publik. Det kan vara svårt att ha koll på allt, men resultatet blir i alla fall levande helt automatiskt. Men att läsa en text innantill och få den levande, det är en annan konst. 🙂

Därför omfamnar vi inte klimatet

Om nu klimatet är en sådan ödesfråga, varför gör vi då inte mer åt problemen? Det är väl rätt så rationellt att lyssna på forskare och sedan agera därefter? I synnerhet när vi även har skapat organisationer och former för att göra just detta och att göra det gemensamt.

När vi är så bra på så mycket, varför tycks vi vara så kass på de riktigt stora frågorna?

  1. Omedelbara hot istället för avlägsna. Evolutionen har förvisso medfört att vi fått en stor hjärna som kan tänka abstrakt, räkna på tid och rymd, kultur, medicin, humor, matematik, relationer, dåtid och framtid. Men ändå så präglas våra beteenden främst av att vi är skolade att reagera på omedelbara hot och stimuli. Vi är inte bara bra på att fånga pinnar och fly från ormar, nej vi är tex bra på att undvika flygolyckor. Men klimatförändringar är en eller två nivåer för mycket.
  2. Moral. Vi blir ursinniga om vi upplever ”dålig moral”. Det kan vara någon som klubbar ihjäl en sälunge, skjuter ett lejon, förolämpar en försvarslös eller avsiktligt kraschar ett flygplan. (Men att ha ihjäl vildsvin, tonfisk, förgifta en flod med tungmetaller eller starta ett krig, det är sånt man får räkna med). Men klimatförändringar bottnar inte i dålig moral. Tvärtom, vi gör (oftast) bra saker och får klimatförändringar på köpet.
  3. Försvar mot anklagelser och skuld.Åtgärder för att minska klimatpåverkan har under lång tid byggt på att skuldbelägga den som flyger, kör en stor bil, köper prylar, äter kött mm. Men att skuldbelägga någon leder sällan till genuin förändring. Snarare leder till att att vederbörande går i försvarsställning. Inte blir det lättare av att vi alla har koldioxid på våra händer. Vem kastar första stenen?
  4. Bench marking. Okay jag fattar att jag gör fel. Men dels är jag inte värst, dels är mina utsläpp små i relation till alla andra/resten av världen.
  5. Belöning. Vi tar hellre en liten vinst idag än väntar på en större vinst/undviker en katastrof i framtiden. Respektive att vi hellre undviker en liten smärta nu, än agerar för att undvika en stor smärta i framtiden.
  6. Uncertainty favors inaction”. När vi är osäkra så tenderar vi att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Förvisso säger forskarna att världen i framtiden inte kommer att likna vad den har varit, men de är väldigt otydliga med hur framtiden kommer att se ut.
    Men en sak vet jag säkert och det är att jag snabbt får det annorlunda om jag slutar använda fossilt kol på en gång. Jag väljer därför att ”sitta mitt i båten” och fortsätter med stor sannolikhet att göra det mesta på samma sätt som jag alltid gjort.

Summa summarum: De flesta (nåja många i alla fall) förstår rent intellektuellt att vi har ett stort problem avseende klimatförändringar. Men de flesta tar inte in det emotionellt. Det stannar vid att vara något abstrakt framtida hot som främst drabbar någon annan.

Det gör att vi rullar på som vanligt. Jag tror att det i framtiden kommer att upplevas som att samhället av idag var handlingsförlamat. Trots all kunskap och alla goda intentioner så går det väldigt långsamt att göra det vi borde göra för vårt eget bästa.

Okay, men vad krävs för att det skall hända något positivt, hur får vi till en bra utveckling av våra gemensamma beteenden? Ett par viktiga saker är att:

  1. Känslor, klimat och miljöfrågor handlar inte bara om fakta och intellekt. Rätt ”feeling” är minst lika kraftfullt för att skapa ett förändrat beteende.
  2. Storytelling om hur ett visst agerande ger en bättre framtid.
  3. Praktiska lösningar. Vi älskar teknik och att ta genvägar, ”Hållbarhet” löser framtida problem, men måste också vara funktionellt i det korta perspektivet.
  4. Respekt för livet, andra människor och livet i sig.
  5. Incitament. Ekonomi och status. Det renaste lösningarna på våra dagliga problem måste vara billigare och gärna också ha bättre status än de sämre alternativen.

Även om vi inte kommer att slippa alla problem i framtiden så går det att vända utvecklingen till något bättre, eller mindre dåligt, än det vi är på väg mot just nu. Men det kommer inte att ske av sig själv, vi måste hjälpa till och det kommer att kosta en del ansträngning och avkall på vissa särintressen. Och ja, det är det värt.

/Martin

Illustration: Globala temperaturen q3 2015 jämfört med 1951-1980. Källa: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/

PS. Den blå fläcken på norra Atlanten är inte orsakat av något väderfenomen som kompenserar uppvärmningen på andra platser. Den blå fläcken är smältvatten från Grönland! DS.

Hur går det i Paris?

Nu är vi snart halvvägs inne i andra veckan av klimatförhandlingarna i Paris. Det börjar med andra ord närma sig upploppet och världen väntar med spänning på resultatet. Flip eller flop?

Jo det kommer att bli ett avtal, frågan är hur kraftfullt det kommer att vara. Och frågan är hur stor del av världen som verkligen frågar sig hur det går med förhandlingarna. Hur många bryr sig?

Jo, jag är allvarlig. Det är en av vår tids stora frågor och man har samlat enorma resurser, men det mesta ute i samhället förefaller rulla på som vanligt. Utövarna, dvs förhandlare, tjänstemän, NGO’s, näringsliv, forskare, administratörer och alla kring förhandlingarna de är totalt koncentrerade och fokuserade på uppgiften.

Det påminner lite om konståkning. Eller bandy, segling, schack, golf, ridning mm. De som är insatta är superintresserade. Andra vet knappt om att det händer. Men okay, media bevakar Paris rätt så intensivt. Det går inte att slå upp en tidning, se eller lyssna på några nyheter utan att i alla fall någon gån få reda på att ”förhandlingarna går trögt”, ”…in i slutfasen” eller liknande.

Hade det varit ett OS så hade man blivit idiotförklarad om man inte följde med i åtminstone ett par grenar som man kunde småsnacka kring vid kaffemaskinen på jobbet.

Det är bara det att det här är en så vansinnigt mycket viktigare fråga än att utse årets bäste löpare, rugbylag eller liknande.

”Det handlar om planetens framtid”. Nix, ”planeten” klarar sig fint, med eller utan oss. Även liv på jorden klarar sig bra. Många växt- och djurarter decimeras och utrotas just nu, men ge det ett par miljoner år till så återkommer liv och mångfald. Inte på samma sätt som idag, men det blir liv.

Det handlar om hur vi människor väljer att se oss själva. Vi är helt klart en mycket säregen djurart med unika förmågor. Dels rent tekniskt, dels filosofiskt. Vi kan resonera om dåtid, nutid och framtid. Vi kan sätta upp scenarier och göra konsekvensanalyser och sannolikhetsberäkningar.

Men vi klarar inte av att undvika stora faror som tex klimatförändringar innebär. Människor dör redan idag till följd av att vi har rubbat strålningsbalansen till/från planeten. Värmeböljor har redan blivit hundra gånger vanligare än de var för femtio år sedan. Glaciärer smälter, sötvattenresurser sinar, haven försuras, stormar blir kraftigare.

Vi förstår varför och vi vet hur vi kan förhindra det. Men vi har ingen känsla för var felet ligger. Det som skapar problemen har ingen upprinnelse i något som vi upplever som moraliskt fel. Vi gör goda saker, typ värmer hus, odlar och lagar mat, hälsar på vänner, konsumerar kultur osv. Och så blir det ändå fel i långa loppet.

Fakta på bordet räcker inte. Det är varken nödvändigt eller tillräckligt för att få oss att sluta skada vår egen nutid och framtid. Men det finns andra vägar:

  1. Moral. Att vi upplever det som moralsikt förkastligt att tex gräva upp och förbränna fossilt kol.
  2. Ekonomi. Att de dåliga alternativen är så pass dyra i relation till hållbara och rena lösningar att vi låter bli fossila energikällor.
  3. Resursbrist. Att det fossila kolet sinar.
  4. Förbud. Att det blir förbjudet att bryta och bränna fossilt kol.
  5. Vädjanden. ”Alla måste dra sitt strå till stacken”
  6. ?

Om någon har några fler alternativ så lyssnar jag gärna. För dessa verkar inte så framgångsrika. Det kan kan hoppas mest på är nog trots allt nummer 2, ekonomiska argument. Men det är svårt eftersom det skulle krävas något överstatligt organ som kunde övervaka vad nationer gör och som kunde döma ut och verkställa straff till de som inte följde avtal. Vem skall göra detta? FN?

Nåväl. Jag är säker på att vi kommer att få ett avtal från Paris på fredag eller senast på söndag. Jag är också säker på att det kommer att vara för urvattnat för att verkligen göra nytta.

Men hellre ett litet steg i rätt riktning än att fortsätta i fel riktning.

/Martin