Archive - 2014

Supertyfonen Hagupit mot Filippinerna

Supertyfon Hagupit

Den tropiska cyklonen ”Hagupit” är en klass 5-cyklon på den 5-gradiga Saffir–Simpson orkanskalan. Hagupit följer skrämmande nära samma fåra som cyklonen Haiyan drog upp för tretton månader sedan. Även den cyklonen var klassad som en kategori 5 cyklon.

För att få lite perspektiv: Vår egen rekordstorm Gudrun, drog som bekant in över Götaland den 8-9 januari 2005. De högsta uppmätta vindarna från Gudrun var en medelvind på 33 m/s (120 km/h) och vindbyar på 42 m/s (150 km/h) från en vindmätare i Hanö. Det gjorde att den nätt och jämnt kom upp i klass 1.

Supertyfon HagupitHagupit, fortfarande till havs, har klockats med medelvind på 280 km/h och vindbyar på 340 km/h. Men det är inte bara vindhastigheten som är förödande. Vindarna pressar upp enorma mängder vatten framför sig. Kombinationen med extremt kraftig vind och en flodvåg som pressas in över land står för merparten av skadorna och dödsfallen. Till detta kommer kraftig nederbörd vilket luckrar upp marken och skapar förutsättningar för jordskred.

När detta drabbar ett samhälle så slås dessutom de mest basala funktioner ut: Vägar blir oframkomliga, det blir avbrott i vatten i vatten- och elförsörjning och kommunikationer slås ut.

När det nu gäller Filippinerna så har man som sagt var fjolårets tyfon Haiyan i färskt minne. Men man har inte heller rent fysiskt återhämtat sig från den. Många människor vars liv slogs i spillror för ett år sedan bor fortfarande i tillfälliga, ej stormsäkra, bostäder eller tom tält.

Supertyfonen HagupitPrognoser visar att Hagupit kommer att dra in över Filippinerna under lördagen. Den amerikanska vädermodellen GFS har tidigare visat på att Hagupit skall svänga norrut och i så fall bara tangera Filippinerna. Den europeiska modellen ECMWF har däremot hållit fast på en bana som går över Filippinerna. Det kvarstår fortfarande skillnader mellan vädermodellerna, men den amerikanska GFS har successivt anpassat sig till ECMWF.

Även om Hagupit kommer att mattas av något till en kategori 4-cyklon då den kommer in över land, så ser det med andra ord ut att kunna bli en katastrofal situation på Filippinerna de kommande dagarna.

Hagupit blir årets sjunde tropiska cyklon av den värsta sorten, klass-5 (inräknat alla cykloner). Det gör år 2014 till det mest stormintensiva år sedan 2005 då vi hade 11 stycken kategori-5 orkaner.

/Martin

Australiens skeva syn på klimatförändringar

Australien

Innan prisutdelningen av Volvo Environment Prize hade jag en pratstund med professor Will Steffen, ordförande i kommittén som utser pristagarna.

Will SteffenWill Steffen är kemist och en mycket välrenommerad forskare inom ämnen som rör klimat och ”Earth System Science” (saknar bra översättning till det). Will har bland annat varit ordförande för International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP), han har varit vetenskaplig rådgivare till Australienska regeringen, har arbetat med nobelpristagare Paul Crutzen samt deltagit i forskningen kring Planetary Boundaries.

Två saker etsade sig fast. Det ena var hans entusiasm över hur många bra kandidater det fanns till priset, något som gjorde urvalet svårt. Eric har verkligen gjort sig förtjänt av priset, men Steffen upplevde att alla andra kandidater, som även de har gjort storartade insatser, förtjänar samma uppmärksamhet.

Det andra var hans förfäran över att parlamentarikerna i Australien lägger munkavle på sin nationella vädertjänst, dvs motsvarigheten till SMHI. Forskare och medarbetare förhindras att tala om miljöfrågor och klimatförändringar. Will menar att det är en helt absurd situation. Det är okay att bedriva forskning och publicera vetenskapliga artiklar, men anställda får inte berätta om sina upptäckter för media eller allmänhet.

Jag opponerar mig och menar att man inte kan lägga munkavle på folk i en utvecklad demokrati som Australien. Men Will menar att det i princip är så eftersom du förstör dina karriärmöjligheter om du bryter mot politikernas direktiv.

AustralienAustralien införde 2012 skatt på utsläpp av koldioxid. Men två år senare, 17 juli 2014, tog man bort skatten. Inget annat land som har infört en koldioxidskatt har tagit bort den.

Skatter är både ett sätt för staten att ta in pengar för att driva landet och ett sätt att med incitament  förändra samhället. Det är därför man har punktskatter på vissa saker (och mindre skatt på andra). Att ta bort skatt på koldioxid är lika smart som att ta bort skatt på alkohol eller tobak. Det kan vara skoj ett tag för den enskilde, men hen drabbas istället nedströms likväl som samhälle och medmänniskor.

Australiens kovändning är märkligt eftersom man förväntar sig att politiker och myndigheter, ”samhället”, skall vara smart nog att ta ett övergripande och långsiktigt ansvar.

Behöver jag lägga till att en inte oväsentlig del av Australiens (kortsiktiga) välfärd kommer från export av kol. Skulle det kunna påverka besluten ovan?

Samtidigt är det inte på något sätt så att Australien klarat sig undan extremväder och andra konsekvenser av klimatförändringar. Men när skogarna brinner och stormarna drar in, då väljer man att stoppa huvudet i sanden.

Det är ingen brist på sand och mer blir det.

/Martin

Volvos miljöpris för kombination av satellitdata och socioekonomiska fakta

Eric Lambin

Igår tog professor Eric Lambin emot 2014 års Volvo Environment Prize vid en ceremoni på Grand Hotel i Stockholm.

Priset tilldelas årligen till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset firar 25 år och hittills har 40 personer tagit emot det. Tre av dem har även (några år senare) tilldelats Nobelpris. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

Eric Lambin receives the Volvo Environment PrizeFrån pressmeddelandet:

Eric Lambin, som delar sin tid mellan Stanford University i Kalifornien, och Université Catholique de Louvain i sitt hemland Belgien, har under årtionden utvecklat metoder för att analysera satellitbilderna genom att koppla dem till socioekonomiska data. Han och hans medarbetare kan på så sätt spåra förändringar av markanvändning och vilken inverkan som sker genom på handel och efterfrågan på biobränslen eller matgrödor. Eric Lambins forskning har fokuserat på att försöka överbrygga avståndet mellan två helt skilda forskningsområden: fjärranalys och humanekologi.

Tekniken, som ibland kallas människa-till-pixel-metoden, innebär att man närmast i realtid gör det möjligt för företag, ideella organisationer och myndigheter att på ett bättre sätt övervaka människans påverkan på naturen med hjälp av snabbare datorer och förbättrade analysverktyg.

Jag var med på forumet som föregick prisutdelningen samt på banketten på Grand Hotel där priset delades ut. Överlag så var delegaterna rörande överens om vikten av att agera skyndsamt samt att det krävs ett (ännu) bättre samarbete. Detta dels över olika discipliner (inom olika vetenskaper), dels över de mer eller mindre vattentäta skott som finns mellan vetenskap, näringsliv och politik.

Volvo Forum 2014Ovan: Samtal mellan Johan Rockström, SRC ochTerri Toyota, World Economic Forum. Sittande:Ole Hansen, Global Compact, FN (skymd), Charlotte Petri Gornitzka, SIDA och Mark Brzezinski, USA’s sverigeambassadör.

Länk till pressmeddelandet från Volvo Environment Prize Foundation.

/Martin

Väder i Aftonbladets Morgon-TV

Väder på Aftonbladets Morgon-TV

Aftonbladet har börjat (sedan i onsdags förra veckan) att sända morgon-TV. Studioprat med sammanfattade nyheter varje kvart. Vardagar kl 06-09. Jag har medverkat fyra av de fem dagarna man har sänt, såväl genom telefonintervju som genom medverkan i studion.

Nedan finner ni dagens sändning, nu har vi även tagit fram lite rudimentär grafik att visa vid behov.

Då kommer kylan!

Molnigt

Prognosen ”samma väder i morgon” har givit ett bra resultatutfall de senaste veckorna. Små skillnader har noterats: Det har denna vecka blivit två grader kallare i söder och i stora delar av Norrland har molnen tidvis skingrats och temperaturen har därmed fluktuerat lite mer mellan dag och natt.

Men på det hela taget har november bjudit på förhållandevis små förändringar av vädret från en dag till en annan.

MolnigtHur länge skall det hålla i sig? Blir det kallt? Kommer det någon snö? Blir det några höststormar?

Svar: Ett tag till. Ja, lite. I nästa vecka. Inte ännu.

Så här ser det ut: Det ligger ett högtryck över Ryssland och det medför svaga ostliga vindar över Sverige. Det gör i sin tur att luften som kommer in över oss plockar upp fukt från Östersjön, vilket i sin tur gör att vi får en hel del moln (vilket vi alla har märkt).

I början av nästa vecka, typ på måndag, får högtrycket ge vika för en attack av lågtryck från väster. I samband med det blir det dels lite blåsigare, dels kommer det regn/snö.

Men nej, det är inte någon höststorm, bara lite mer vind. Rätt lagom faktiskt, i synnerhet som vi nu snart är inne på riktigt i vinterperioden när vindkraften levererar som bäst.  (Något som framträdande politiker fått lära sig den hårda vägen för ett par dagar sedan).

Nederbörden i början på nästa vecka kommer att beröra hela landet och kommer både i form av snö och regn. Som det ser ut idag så går gränszonen genom Svealand, men det återstår att slå fast när vi kommer lite närmare i tiden.

Kylan då? Det blir sakta, sakta lite kallare. Men något större skifte syns inte förrän i början av december, fram till dess fortsätter det att vara mildare än normalt i hela landet.

/Martin

Mer höst än vinter

Mellan höst och vinter

November, regn och snöblask i söder samt -15 till -20 grader i norr. Svarta rubriker på löpsedlarna om vinterkyla. Nog måste väl vintern vara här för den här säsongen? Eller?

Nej, så är det inte, ännu. Förvisso så har vintern redan gjort entré i Norra Norrland, såväl praktiskt som enligt den lite torra meteorologiska definitionen. Men vintern stöter på patrull i form av mildluft kommande dagar.

Mellan höst och vinterI Södra Norrland blir det nästan vinter. Jo, det har kommit snö och är kallt sedan någon dag, men vi får se om det håller alla fem dygnen i sträck som krävs. Vinterväder ja, men kanske inte vinter för säsongen ännu. På söndag, måndag och tisdag strömmar nämligen mildare luft norrut över landet igen. Nederbörden på måndag-tisdag kommer om inte i form av regn så i alla fall som blötsnö, även i Södra Norrland.

Det är för övrigt ännu oskrivet om det ens är höst i sydligaste Götaland. Skåne, Blekinge skärgård och på Öland är i gränslandet mellan sommar och höst. Kalluften har i och för sig gjort att man hamnat under det magiska 10-graders strecket, men det skall hålla i sig i fem dygn också.

Nåväl, en högtrycksrygg sträcker sig in över norra Skandinavien vilket gör att det är klart eller begränsat med moln i stora delar av Norrland idag och i morgon fredag. Den ringa molnigheten och svaga vindarna har medfört sänkta temperaturer. Till helgen blir det dock mer moln och de bidrar till att höja temperaturen något.

I södra Sverige är det redan rätt så kompakta moln, men till helgen kommer man att kunna skönja en del blå himmel igen mellan molnen. Dagens regn/snöblask drar bort under natten och till helgen blir det bara kortvarigt med nederbörd.

/Martin

Kyla, snö, regn, snö och mildare

Det blir en hel del växlingar i vädret kommande dagar. Under tisdagen drar ett område med snö och regn in över mellersta Norrland. SMHI har gått ut med en klass-2 varning för rikligt med snöfall i Jämtland, Västernorrland och Västerbottens kustland.

”10-30 cm snö skall man väl klara av utan varningar” har jag hört folk säga. Det låter rimligt, om det nu inte var så att det var säsongens första rejäla snöfall (jo, det har snöat tidigare, men inte så rikligt). Notera också att även om en del tidningar säkerligen kommer att göra stora rubriker på detta så handlar det inte om hela landet utan en delmängd av Sverige.

Kallt blir det också, i alla fall för att vara november. -10 till -15 grader i Norra Norrland under ons- och torsdagen. Detta till följd av ett högtryck som växer till i mitten av veckan, när snöfallet/regnet drar bort. (oj vad en journalist ville få mig att ange en geografisk plats varifrån kylan skulle komma. Men icke, den är hemkyld.)

Ungefär samtidigt som högtrycket skapar kyla i norr på onsdag-torsdag så drar ett lågtryck in över södra Sverige med såväl snö som regn. Gränsen för nederbördens olika faser (regn eller snö) ser ut att gå igenom de melersta delarna v Svealand.

/Martin Hedberg

Markovkedjor och helgvädret

Markovkedjor och Andrey Markov

Jag satt och påbörjade en text om helgvädret, men snubblade av svårförutsägbara anledningar över så kallade Markovkedjor.

Högtrycket som givit det klara höst/vintervädret ger nu vika. Vädret växlar till mer moln och efterhand snö och regn i norra respektive södra Sverige. Det blir dock för årstiden fortsatt milt väder med sydvästliga vindar som för in såväl den fuktiga och milda luften.

Frågan om Markovkedjor har bäring på omslaget vi nu upplever.

Markovkedjor och Andrey MarkovAndrey Markov, rysk matematiker. 1856-1922. Från Wikipedia.

Markovkedjor är ett matematiskt system som växlar mellan olika regimer eller situationer. Det karaktäriseras av att det inte har något ”minne”. Dess nästa situation/regim beror bara på nuvarande situation och inte vilka situationer som föregått detta.

På så sätt liknar det vädret. Jag får ofta frågor som vittnar om inställningen att vädret skulle ha ett ”minne”, tex att vintern skulle bli mild till följd av såväl en varm som en kall sommar. Men det fungerar inte så. Kommande väder utgår från nuvarande situation, det kompenserar inte för tidigare situationer.

Vi meteorologer möts även av kommentarer som att man genom att säga att det blir samma väder i morgon som det var idag har rätt i 70% av fallen. En meteorolog höjer detta till 80% (eller liknande siffror). Man har alltså bara en marginell nytta av meteorologer. Nåväl, det krävs uppenbarligen en mer kvalificerad prognos än status quo för att förutspå förändringar vilket kan vara nog så intressant.

Men mer intressant är att det faktiskt till viss del är korrekt att ”samma väder i morgon” är ganska bra. I synnerhet om man kryddar det med en möjlighet till förändring. Och sannolikheterna till denna förändring är olika beroende på vilket väder det är just nu!

Det behöver inte vara samma sannolikhet för sol-sol (idag respektive i morgon), som det är för moln-moln eller regn-regn. Och om det regnar enda dagen så är det troligen en annorlunda sannolikhet för sol dagen efter än det är for moln.

Allt detta kan beskrivas med Markovkedjor. Det här får vara en liten aptitretare.

/Martin

Nu blir det vinter, och sedan regn

Först snö, sedan regn

Jorå, vintern har redan kommit. Enligt den meteorologiska definitionen (medeltemp under 0, fem dygn i sträck) så är det nu vinter i Norra Norrland (undantaget en bit av kusten, men å andra sidan en bit in i norra Jämtland).

Det är ett omfattande lågtryck vid Island, i kontrast till ett högtryck över Ryssland, som gör att det matar in fronter med tillhörande nederbördsområden med främst sydliga vindar.

Först snö, sedan regnStundtals blir det ordentligt blåsigt, främst i fjällen och över Bottenviken, men även över Norrlands och Svealands inland.

Vintern har som sagt var kommit till stora delar av Norrland och den kryper kommande dygn allt längre söderut. Under torsdagen blir det tydligt på fler sätt än genom temperaturen: Det blir snöfall från Dalarna och norrut. Men det är inslag av regn i snön. I södra Sverige blir det regn som på en del platser kan ha inslag av blötsnö.

Men redan under fredagen blir det mildare. Det fortsätter att mata på en del nederbörd så mycket av den snön som faller under torsdagen kommer att töa eller regna bort under helgen.

När kommer då vintern att koppla ett rejält grepp? Det blir då inte denna vecka i alla fall. Oktober ut så kommer det att bli mellan 2 och 6 grader mildare än det klimatologiskt normala, dvs som det brukade vara.

Men vi har definitivt kommit in i den perioden på året då man bör surra fast saker som kan blåsa bort, leta rätt på kängorna samt byta till vinterdäck på bilen, eller låta den stå, när vädret så föranleder. För det kommer vädret att göra.

/Martin

Om att ta ansvar

Martin Hedberg och John Pohlman

Om att ta ansvar

Efter vår gemensamma tid på Sveriges Television så arbetade jag och John Pohlman i vårt bolag Swedish Weather and Climate Centre, bland annat med att skriva och föreläsa om väder- och klimatförändringar.

År 2009 blev vi kontaktade av de svenska grundarna till en spansk vädersajt, El Tiempo. De ville anlita John Pohlman att representera en svensk variant av den populära spanska vädersajten, samt mig att hjälpa till med produktutveckling och kvalitetsgranskning.

John Pohlman på SVTJohn Pohlman framför väderkartan (chroma key) på SVT.

Först var jag skeptisk, rätt många ville komma i kontakt med John för att nyttja hans goda namn och varumärke. Jag fungerade lite som en dörrvakt som resonerade med John innan han tackade ja eller nej. I det sammanhanget hade jag även god nytta av en god vän som arbetade med PR och varumärkesfrågor. Det var tex okay för John att göra reklam för flytvästar, choklad eller försäkringar, men inte för flygresor, spel eller alkohol.

Produkter och tjänster som innebar ansvarstagande var bra, harmlösa saker var okay men vi sade nej tack till produkter som gick stick i stäv med ansvarstagande, miljö och god moral. Jag och John sade givetvis även kategoriskt nej till annonsörer som ville utnyttja eller på något sätt göra sig lustig över oss eller vårt yrke oavsett vilken produkt det handlade om.

Chefsmeteorolog

När det kom till saken om att vara Chefsmeteorolog och varumärke åt en vädersajt så var jag givetvis mer än skeptisk. Här handlade det om Johns och min kärnverksamhet och det fanns ingen chans att svära sig fri från det publika ansvaret om själva produkten.

Joh Pohlman föreläserJohn Pohlman under en föreläsning om klimatförändringar.

Därtill så hade jag och John under flera år framgångsrikt föreläst om klimat- och miljöproblem. I det arbetet värnade vi vår saklighet och oberoende. Vi svalde tex inte Naturvårdsverkets informationsmaterial med hull och hår, trots att vi de skickade oss på föreläsningsturné att representera dem. Nej, vi gjorde vårt eget material baserat på egen granskning av vetenskapliga underlag. I och för sig så landade vi rätt så nära Naturvårdsverket, men det var en viktig princip för mig och John.

När det gällde sajten klart.se så blev det dubbelt problematiskt eftersom affärsmodellen byggde på att sälja utrymme för annonser. Förutom att säkerställa att väderprognoserna höll god kvalitet så ville jag undvika att vi kopplades samman med företag, produkter och varumärken som antingen ville snylta på Johns och mitt varumärke, eller vars budskap vi inte kunde ställa oss bakom.

När vi tecknade avtalet med Klart så skrev vi därför även med en paragraf som gav oss vetorätt över vilka annonsörer och varumärken som kom in. Vi hade rätt att granska och godkänna alla annonser innan de gick live på sajten. Det fungerade bra. Vi styrde upp annonsörerna och förhindrade även visning av annonser som var grafiskt fula. Lite stil och estetik kan man avkräva de som skall annonsera. 🙂

Nu kanske någon undrar hur en kommersiell sajt kunde gå med på detta. Jo dels för att det var ett krav som vi ställde, dels för att det faktiskt även stärkte sajtens egna varumärke och möjligheter att göra goda affärer. Förvisso tappade man säkerligen en del snabba pengar, men å andra sidan så byggde man desto bättre varumärke och långsiktiga framtida intäkter.

Vägval och tillväxt

Tvärtemot vad många tror så har jag och John aldrig ägt sajten. Vi har bara varit anlitade på konsultbasis. År 2012 blev jag och en tekniker från Blocket anställda av Klart för att integrera bolaget med Schibsteds andra tekniska system, sköta dagliga driften och expandera verksamheten. I och med att Klart såldes till Schibsted, och trots att jag var anställd att förvalta sajten, så minskade mitt inflytande över vilka annonsörer och annonser som exponerades på sajten.

Allt sedan starten 2009 så har sajten vuxit. Sedan 2012 har vi ökat omsättning, antal anställda och vinst med en faktor fyra. En fördubbling varje år, det är rätt bra tillväxt. Men jag är övertygad om att vi förutom det, hade haft en mer långsiktig värdetillväxt och kunnat bidra till att andra företag och samhället rört sig i en mer hållbar utveckling och tillväxt om vi själva haft högre profil inom sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor även de senaste åren.

Man behöver inte vara Einstein för att förstå att jag inte alltid varit nöjd med vilka budskap, varumärken och produkter som exponeras. Jag finner det hela problematiskt. Men/och det sätter fingret på en punkt som säkert är öm för många. Hur gör man för att framgångsrikt påverka en organisation eller verksamhet i en riktning som man själv brinner för, men ledningen inte känner samma engagemang för?

Insikter om klimat- och miljöproblem

När det kommer till klimat- och miljöfrågor så läser jag vetenskapligt material och resonerar med tillräckligt många forskare för att inse att vi alltför snabbt rör oss i en allvarlig och felaktig  riktning. Därtill är kunskapen hos beslutsfattare om vad som händer på tok för låg. Det är som om många tror att det ”gått över” eftersom det nu inte är lika stort massmedialt tryck som det var för ett par år sedan. Men situationen är etter värre idag.

Martin Hedberg och John PohlmanDet jag kan göra åt det är att i möjligaste mån sammanfatta och illustrera den situation mänskligheten befinner sig i samt försöka kommunicera det till så många som möjligt, i synnerhet till de som har makt och fattar beslut på påverkar många andra människor.

Men hur går det ihop med att Klart trots allt visar annonser för flygresor, spel och alkohol på sajten? Nej, det gör det inte. Jag är fortfarande kritisk till urvalet av annonsörer och annonser.

Potential i marknadsmässig lösning

För att råda bot på det funderade jag för ett år sedan på en marknadsmässig lösning som skulle kunna användas som murbräcka och i alla fall knuffa annonsmarknaden i lite mer hållbar riktning. Den skulle inte göra avkall på vinstintresse och den skulle dessutom kunna användas i PR-syfte.

Vi skulle ha en spärrlinje för vilka företag som överhuvudtaget fick annonsera. Jo en sådan finns idag också, men den har samma moraliska bevekelsegrund som kvällstidningarna. Som ni förstår vill jag att vi skall vara lite mer kritiska än så.

Dels, och här fanns det innovativa, så ville jag att kostnaden som annonsörerna fick betala skulle återspegla deras hänsyn för sociala, etiska och miljömässiga frågor.

Vi skulle helt enkelt relatera bruttopriset för annonserna till ett index som mätte just hur bra företaget eller produkten var rörande sociala, etiska och miljömässigt ansvarstagande (inte helt ovanligt tex när det gäller sparande i fonder). ”Smutsiga” företag skulle alltså få betala en avgift för detta, medan ”rena” företag skulle få ett lägre pris.

I en vanlig affär rörande annonser tillkommer därefter en process av köpslående och diverse rabatter. Man kan därför diskutera hur stor effekt åtgärden verkligen skulle ha på sista raden för våra annonsörer. Men det skulle i alla fall sända en tydlig signal: Vi bryr oss i de här frågorna!

Bortspolad väg i VärmlandNu frågar säkert någon om det överhuvudtaget är lagligt att ha olika prislistor till kunder beroende på deras verksamhets miljöpåverkan. Men vi kom inte ens så långt i diskussionen innan förslaget lades på is.

Vi kan inte lösa alla problem, men vi kan göra skillnad

Hur som helst. Människan sätt att hantera klimat och andra miljöfrågor gör att vi befinner oss på ett sluttande plan och det går utför. Det är sorgligt att så lite har gjorts trots all den kunskap som människan samlat på sig om hur såväl natur som våra samhällen fungerar.

Nej, det är inte ”för sent”. Fast i vissa aspekter har vi passerat punkter som hade förhindrat oåterkalleliga svåra konsekvenser. Vi kommer att få stora problem med havsnivåhöjning, försurning av hav, brist på dricksvatten, översvämningar, torka och skogsbränder mm. Nej alla kommer inte att drabbas av allt samtidigt, se det snarare som ordentliga nålstick på olika platser, något som redan har börjat och kommer att fortsätta många generationer in i framtiden.

Våra barn och vi själva, kommer att fråga oss/sig: ”Okay, du kunde inte förhindra alla problem, det kan ingen. Men givet de möjligheter du trots allt hade: Vad gjorde du för skillnad?”

Jag hoppas och tror att jag trots allt har gjort en del skillnad, främst genom att utbilda skolungdomar, allmänhet och beslutsfattare i frågor som rör klimat, extremväder och risk. Jag och John har även skrivit drygt tusen artiklar här på bloggen och tillsammans med er läsare och kommentatorer så har vi bidragit till att öka kunskapen och hålla frågorna vid liv. Bloggen har i snitt omkring 2500 besökare per dag, det är inte så illa.

Därtill söker jag fortfarande, och finner nu och då, nya vägar att dra mitt strå till stacken för att minska människans negativa påverkan på de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, öka medvetenheten hos beslutsfattare samt förbereda och anpassa samhället till de förändringar som är oundvikliga.

Det kommer mer. 😉

/Martin Hedberg