Archive - juni 2012

Kraftfull tyfon mot Japan

Tokyo (TT-AFP)

En kraftfull tyfon med stora mängder regn och kraftiga vindar väntas nå västra Japan i dag.

Runt 200 inrikesflyg har ställts in på grund av de starka vindarna, och i staden Nachikatsuura, 40 mil sydväst om Tokyo, har de 1 600 invånarna uppmanats att lämna sina hem på grund av jordskredsrisk.

Tyfonen har fått namnet Guchol, vilket betyder gurkmeja på ett mikronesiskt språk. Med vindar på upp till 180 kilometer i timmen väntas tyfonen röra sig över den japanska huvudön Honshu på onsdag morgon.

Tyfonen har nu nått kusten, enligt AFP som citerar vädertjänsten i Japan. Över 10 000 människor i Ishinomaki har uppmanats att söka sig till högre platser. Staden ligger i det område som drabbades av jordbävningen och tsunamin i fjol.

Hur bra är väderprognoserna? Del 2

Av Anders Persson

Svårigheterna att bedömda vad som är bra och dåliga väderprognoser kompliceras av att meteorologen inte så sällan utfärdar olika prognoser i samma väderläge – och detta av goda skäl.

En typisk vädersituation i början på vintern: låga moln över snötäckt mark håller temperaturen ett par grader ovanför noll. Lättar molnen norrifrån sjunker temperaturen till flera grader under noll. Att beräkna hur mycket temperaturen sjunker är ett inte alltför lätt fysikaliskt problem. Men moderna datamaskinsprogram är utformade just för att göra detta med information om tiden på dygnet, om marken är täckt med snö, snöns beskaffenhet, vindens styrka och hur fort temperaturen avtar högre upp i atmosfären.

Säg att temperaturen väntas sjunka till -6°C. Utifrån sin erfarenhet av vädret och datorsystemet kan meteorologerna sedan modifiera detta uppåt eller neråt, men detta är inte deras viktigaste roll. Den är att ställa den fråga som datorsystemen ännu har svårt att formulera: – Kommer det att klarna upp??

Ty kanske håller nordvinden på att avta? Kanske finns det vädersystem längre söderut som vuxit till och bromsar vädersystem från norr? Detta kan avspegla sig att olika datorsystem ger olika prognoser.

Låt oss anta att chansen att molnen ska lätta och temperaturen falla till -6°C är lika stor som att molnen inte lättar och temperaturen stannar vid +2°C.

Detta ställer meteorologerna inför tre möjligheter att presentera en prognos:

1. Chansa, det vill säga kasta krona eller klave och sätta +2°C eller -6°C. Har meteorologerna tur så blir det en perfekt prognos, har de otur är den 8 grader fel! Detta är inte bra för deras anseende i synnerhet hos de statistiker som har att utvärdera deras prognosskicklighet. Som deras utvärderingssystem fungerar matematiskt är det bättre att sätta ett värde mittemellan dvs -2°C. Det är aldrig rätt, men å andra sidan aldrig hemskt fel heller. I det långa loppet är denna strategi bättre för meteorologen än att chansa.

2. Men det är problem med denna medelvärdesprognos. För det första kommer temperaturen bara vara -2°C en mycket kort stund om det alls klarnar upp. För det andra så är det inte helt en fråga om slumpen om meteorologerna föredrar +2°C eller -6°C. Ty sätter de +2°C och det blir -6°C verkar det som om de inte vet vad som försiggår i atmosfären, en hel del människor drabbas dessutom hårt om de blir överraskade av ett så stor temperaturfall.

Å andra sidan sätter meteorologerna -6°C och det blir +2°C har meteorologerna åtminstone visat att de inte varit lata utan ansträngt sig. Dessutom har prognosen sänt ut en signal att ett temperaturfall är troligt. För många är det bättre att bli varnade lite för ofta än för lite. Både med tanke på allmänhetens behov och på deras eget anseende är det kanske bättre att meteorologerna sätter -6°C eller -5°C.

3. Men det ideala är om de kan kommunicera direkt med dem som är i behov av råd. Meteorologerna kan då säga att det är lika stor chans att det klarnar upp och blir kallt som att inget förändras. Denna 50-50 information kan framstå som ganska värdelös, meteorologernas uppgift är ju att tala om ”hur det ska bli”.

Men i praktiken kan denna ”värdelösa” prognos vara ytterst matnyttigt för beslutsfattare. De som har just fått in en leverans med tomater vet att det är 50% risk att de förstörs om de står kvar ute. Alltså bör de skaffas under tak. Den som håller på att ordna en ishockeybana vet att det ar bäst att hålla frostapparaten i gång, det är 50% risk att temperaturen fortsätter att vara över isen smältpunkt.

Samma principer kan meteorologerna följa när sannolikheten inte är 50-50 utan kanske 30-70 eller 70-30. Med 70% risk för att det blir frost är det ju självklart att tomaterna ska räddas in i värmen. Men han som håller på att frysa en ishockeybana kanske tycker att risken är värd att ta att stänga av frostmaskinen och låta Naturen göra jobbet.

Så samma vädersituation, men (minst) tre olika prognoser. Det är inte lätt att bedöma meteorologernas skicklighet i det läget! Men det går och det finns kanske tillfälle att återkomma till detta.

/Anders Persson

Det kunde varit midsommar

Vädret just nu är väl ingen höjdare precis om man tänker sig att man skall fira en tradition som midsommar. Vad har vi just nu? En gnutta sol då och då, men desto mer av moln och regn. Och på det temperaturer mellan tio och tjugo grader.

Men om ni inte gillar vädret just nu (och det är det många som inte gör), betänk då att vädret vi har idag lika gärna skulle kunnat inträffa på fredag. Det är inte långt kvar dit och lågtrycken följer sina egna mönster, inte vår almanacka.

Idag, till viss del i morgon och på tisdag blir det fortsatt regn och rusk. Lågtrycken står bokstavligen som spön i backen. Men det förändras.

Med början på onsdag och framför allt på torsdag och fredag så präglas vädret av högtryck istället för lågtryck. Det skall förhoppningsvis kunna lyfta såväl vädret som humöret till andra skyar.

Det ser ut att bli ”bra” väder dagarna innan och på midsommar. Mest uppehåll, soligt, svaga till måttliga vindar och temperaturer kring 20 grader. Om solen ligger på och det är vindstilla så kan det stundtals kanske upplevas som varmt.

(Men/och på lördag blir det ostadigt igen).

På torsdag är det är sommarsolstånd. Det kommer att vara okay väder då med. Men om jag var tvungen att välja en dag denna vecka då det ser ut att bli bäst väder för att fira midsommar, då skulle jag välja fredag.

Trevlig midsommar. Kanske inte kanonväder enligt alla, men i alla fall bra mycket bättre än vi har just nu.

/Martin

Hur bra är väderprognoserna?

Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.

Av Anders Persson

Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!

Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet.  De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!

Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”

Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?

Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).

Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.

Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.

Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.

Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.

Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.

(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)

/Anders Persson

Njut av vädret fram till Midsommar

Först ett stort tack till alla som bidragit med sina erfarenheter kring hur ni surfar väder som förra bloggen handlade om. Det är både värdefullt för oss att veta och värdefullt för nya och gamla besökare att dela erfarenheter kring hur man använder sajten.

Sedan en liten fundering kring vädret kommande vecka. Vädret har ju varit ostadigt hittills och ju närmare Midsommar vi kommer desto mer intressant blir vädret för såväl den dagen som för att att summera hela månaden. Kommer det något högtryck? Blir det varmare? Är det solsäkert någonstans?

Jag sammanfattar det i tre ord; 20, Regn och Sol.

Temperaturen stiger något, men det är så lite så man kan sammanfatta det med 15 till 20 grader över större delen av landet (i fjällen och några mil öster om fjällkedjan är det lite svalare). På tisdag och onsdag nästa vecka så advekteras (förflyttas) lite varmare luft upp över Östersjön, men det berör bara kortvarigt östra Götaland och östra Svealand.

Det kommer att vara ömsom sol och ömsom regn kommande vecka. Lufttrycket pendlar mellan 1010 och 1015 hPa. Inget stort och mäktigt högtryck, men inte heller bara djupa lågtryck. Nederbörden har främst en dygnsvariation som gör att det regnar främst om eftermiddagarna. Men på många platser går det flera dagar utan regn och det är istället sol och lätta moln som dominerar.

Det är större sannolikhet för sol om förmiddagar och sent på kvällen än mitt på dagen. På nätterna kan det bildas dimma som ligger kvar under morgontimmarna. Kustområdena får mer sol än inlandet.

Många skulle säga att det är kass väder, men många tycker faktiskt att det har varit, är och kommer att bli riktigt bra väder. Inte för varmt och inte för torrt. Många som i vanliga fall vill ha sol och värme sitter fortfarande på kontor och andra arbetsplatser inomhus. Då är det skönt att det varken är för kvavt inne eller lockande badväder ute.

Så passa på att njut. Vem vet, slutet av juni, juli och augusti kanske bjuder på högtryck med betydligt mer sol och värme. 😉

/Martin

Hur surfar du väder?

Vi som arbetar med Klart.se strävar efter att göra den så användarvänlig som möjligt. Vi utgår från bra prognoser som uppdateras allteftersom vi får in nya rapporter och så presenterar vi detta på ett logiskt och begripligt sätt.

Det finns mycket data man kan presentera och det är lätt att lockas av att lägga ut mycket information för att ni besökare själva skall kunna välja vad och hur ni vill se den. Men det är en avvägning. Mycket data och en massa detaljer gör att det lätt bli ”information overflow”, all data och alla valmöjligheter gör att det blir svåröverskådligt.

Det gäller att hitta en balans utan att för den skull göra det för minimalistiskt.

Så till min ursprungliga fråga: Hur konsumerar ni besökare väderinformationen? Har ni sparat snabblänkar till ”ikonvädet” för er favoritort eller börjar ni med att kolla in luftrycket på väderkartorna? Klickar ni er fram för från förstasidan via länssidor eller går ni direkt på specialprognoser som Kustvädret? Eller är det så att ni först kollar bilder som folk har laddat upp?

Själv börjar jag med Lufttrycket (under fliken Väderkartor) för att få en överblick. Därefter ökar jag detaljrikedomen via de andra väderkartorna. Sedan kollar jag min/max-temperaturerna på den ort som jag är intresserad av, därefter klickar jag på Timme-för-timme, sedan Utökad…

Men som sagt var: Hur gör du? Saknar ni något och är det något ni skulle vilja ändra på?

/Martin

När kommer Högtrycket?

När blir det bra väder? När kommer högtryck och sommarvärme?

Alltså inte bara vanligt svensk sommarväder, utan riktigt fint sommarväder? Jag har fått frågan ett par gånger nu de senaste veckorna. Sommaren skulle ju bli varm enligt långtidsprognoserna.

I och för sig så var det ju rätt så bra väder igår, men nu?

Jo, det växlar. Idag (lördag) är det bra väder bland annat i östra Götaland och ett par mil in från södra Norrlandskusten. Samtidigt regnar det på många andra platser. Så kommer det att fortsätta. Okay eller bra väder på vissa platser, regn på andra.

Jag känner mig naturligtvis nödgad att reservera mig för att vi alla har olika uppfattning om vad som är bra respektive dåligt väder. Men regn och tio grader i juni måste man väl ändå få kalla dåligt väder? Fattas bara att det börjar blåsa.

Även i Frankrike, Tyskland och Spanien (mfl länder i västra delen av Europa) är det svalare än vanligt så här års.

Så var finns värmen? Jo kring Medelhavet och över Ryssland.

Skall det vara så här länge? Överlag så pendlar temperaturerna mellan tio och tjugo grader kommande vecka. Och det kommer fortsätta att vara lokala regnskurar. Men också en del solsken. Det stora Högtrycket lyser dock med sin frånvaro. Jag ser en svagt stigande trend avseende temperaturen här hemma i Sverige.

Det kunde varit bättre. Men det kunde faktiskt även varit sämre.

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 3

När man reflekterar över vilka val man gjort i livet, eller kanske i ännu större utsträckning över vilka val andra har gjort, så är det lätt att tillskriva vissa händelser eller situationer orättfärdigt stor betydelse.

Om du läste den första bloggen av denna trilogi kanske du tänkte att det var den där gången när jag var liten och reflekterade över höjden till molnen som jag, direkt eller indirekt, bestämde mig för att bli meteorolog. Men så var det inte.

Vid ett annat tillfälle när jag var liten fick jag för mig att mäta och skriva upp temperaturen dag för dag. Vid ett tredje byggde jag en barometer av en tom konservburk.

Men inte heller dessa små episoder låg till grund för mitt yrkesval.

Om det hade varit sådana episoder eller reflektioner så hade jag, precis som många andra, lika gärna blivit läkare, snickare, bilmekaniker, flygingenjör, bagare, fotograf, författare eller möbeldesigner. Det var saker som jag var ännu mer intresserad av än väder. (och som fortfarande intresserar mig).

När vi i grundskolan hade ett par timmar meteorologi så slog det mig att John Pohlman alltså var fysiker. Min bild av väder var annars att det främst handlade om någon som snarast låg närmare samhällskunskap än naturvetenskap. Bilden kom sig av det stora intryck som själva presentationen av vädret hade (har?) i relation till de kunskaper som ligger till grund för vädret.

När John presenterade vädret i slutet av Rapport så var det i ett sammanhang som inte präglades av fysik och matematik så mycket som just samhällsinformation. Det normala medieflödet är fortfarande till största delen främst en blandning av mjuka frågor. En spegling av händelser och åsikter i världen snarare än härledning och beskrivningar av matematiska och fysikaliska sammanhang.

Till vardags behöver man sällan veta på vilken höjd molnen ligger. Eller varför. Men de flesta är intresserade av om det skall vara soligt, molnigt eller regna. Inte bara nu, utan även om en timme eller i morgon.

Även om man kommer långt med självupplevd och återberättad erfarenhet så underlättar det om man kan hitta något objektivt sätt att räkna ut om det skall bli sol eller regn. Och för att göra det så behöver man förstå matematiken och fysiken. Och vilken höjd molnen ligger på.

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 2

Idag vet jag att stackmolnen oftast finns på höjder från 500 meter till 1500 meter. De börjar lågt om förmiddagen och stiger allteftersom dagen lider.

Man kan mäta höjden på en massa sätt. T ex genom triangulering. Eller om man har en laserhöjmätare. Eller genom att släppa upp en helium/vätgasfylld ballong som man känner stighastigheten på (dock lite vanskligt eftersom termiken förändrar stighastigheten relativt marken). Eller givetvis genom att flyga bland molnen. Eller genom att ta skillnaden mellan temperaturen och daggpunkten och multiplicera med 125.

Det senare är ett tillförlitligt knep för att ta reda på molnbasen till konvektiva moln. Konvektiva moln bildas genom att något värmer luften som därmed expanderar och stiger. Efterhand kondenserar vattenångan i luften till moln.

När det gäller stackmoln så skapas de av vattenånga som alldeles nyss var vid marken. Dvs den luft som just nu finns närmast marken kommer om några minuter att vara uppe vid moln och delvis utgöra molnen.

När luften stiger så sjunker lufttrycket och luften kyls av. När det blivit tillräckligt kallt så kondenserar vattenångan till små vattendroppar. Ju torrare luften är, delsto mer måste luften kylas av för att vattnet skall kondensera.

Mängden vatten i luften brukar vi tillvardags beskriva genom luftfuktigheten som anges i procent. Men ett alternativt sätt är att ange den som daggpunktstemperatur eller daggpunkt. Det är den vid den temperaturen som vattnet börjar kondensera.

Är luften fuktig så kommer de konvektiva molnen att bildas nära marken. Är luften torr så bildas molnen högre upp. Mät temperatur och daggpunkt. Ta skillnaden och multiplicera med 125 så får du höjden till stackmolnens undersida.

Om det inte tillförs mer vattenånga under dagen så kommer temperaturen att förändras mer och snabbare än daggpunkten. Under eftermiddagen när det blivit varmare så kommer luften att vara torrare och molnbasen högre.

Att mäta ovansidan av molnen är en helt annan sak.

/Martin

Hur högt ligger molnen? del 1

En gång när jag var liten kom jag på mig själv med att fundera på höjden till molnen. Jag minns en gång när jag stod och tittade ut över sjön vid vårt landställe. På himlen seglade molnen förbi.

Idag vet jag att det jag såg heter stackmoln, men då var det rätt och slätt moln för mig. Ovanför dem fanns det andra moln. De såg inte likadana ut och de låg helt klart bakom de första molnen.

Jag kom på mig själv med att fundera hur högt upp det var till molnen. Helt klart var det olika höjd till olika moln. De var högre än skogen på andra sidan sjön, men lägre än flygplan brukade flyga.

Kruxet var att det är ett rätt stort spann däremellan.

Över till stranden på andra sidan sjön var det 500 meter. Vi brukade ro över för att bada och en äldre släkting hade simmat över en gång. Låg molnen högre upp i himlen än det var långt över till andra sidan sjön? Det var svårt att jämföra avstånden. Molnen i bakgrunden var helt klart högre, men de som var närmast, dvs stackmolnen, var det längre eller kortare till dem än till andra sidan sjön?

En sak fattade jag. Jag fick inte svindel av att titta över till andra sidan sjön, men jag var säker på at jag skulle få det om jag titta ner mot marken från samma höjd som molnen var på.

/Martin