Archive - 2008

De senaste dagarna har USA drbbats av ett flertal kraftiga tornados SvD visar en bild från en av dessa där betraktaren helt klart var mycket nära stormen.

Just nu (lördag 14 juni) så härjar ett antal kraftiga oväder i ett område på gränsen mellan Oklahoma och Arkansas (se NOAA Storm Prediction Center).

Take the Swedish train to tomorrows welfare

10 juni 2008

The Swedish Minister of the Environment, Andreas Carlgren, suggests a further 50% capacity of carriage of passenger and cargo before 2020. According to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet the Prime Minister Fredrik Reinfeldt in an earlier interview said that the suggestion was ”unrealistic”. That is the the hook from the newspaper Dagens Nyheter.

The suggestions to increase the train capacity emanates from the Government Offices ”Klimatberedningen” (Climate Advisory Committee).

According to the Minister of the Environment the increased train capacity would save another million tonnes of carbon dioxide. Well, that is good.

But actually, the real incentive for increasing the train capacity should be to maintain capacity for welfare. With rising costs for oil and the insight of the necessity to curb other fossil sources of energy, it is quite obvious that we need more capacity to travel by train. Not because it is ”climate friendly” (that is a positive side effect), but because we then can produce transportation services for passenger and cargo without the need of sources of energy that most likely will not be available in the future. And the future is not as far away as 2020.

Quick fix to solve climate change

10 juni 2008

Are you tired of all the smart things you are asked to do to stop climate from changing? Do you have a feeling that there is a quick fix even thou everybody keeps telling you that there are a million thing to do and that no single solution can prevent global warming

There is a quick fix.

Or put it this way, if humanity fails in doing this thing, we will not be able to solve the climate crisis. No matter how many low energy light bulbs you use, no matter how much renewable energy we produce.

The quick fix is as follows: Let the fossil carbon stay in the ground.

As long as anybody digs up coal, gas or oil, somebody else will use it. (If nobody is to use it, my advice is not to spend money on digging it up.) And if somebody uses it, eventually greenhouse gases will end up in the atmosphere. And in the atmosphere there already is more greenhouse gases than can be considered as safe regarding consequences upon ecosystems and societies.

So, a necessary, but not sufficient, condition on order to deal with climate change is to let the carbon stay in the ground.

Att ifrågasätta etablissemanget

6 juni 2008

Klimat- och miljöfrågor ifrågasätts ibland. Det sker i mindre omfattning nu än för några år sedan, men det sker i alla fall.

De som ifrågasätter klimatforskningen vill gärna betrakta sig som nytänkande sanningssägare som vågar stå upp mot etablissemanget. Vår tids martyrer. Att forskarkåren är enig i att vi människor påverkar klimatet tas som intäkt för att någon behöver stå på barrikaderna och hävda motsatsen. Man tar position som opponent. Men man gör det inte på basis av fakta utan av principskäl eller särintressen. Se t ex kommentarer kring artikel i Dagens Industri.

Men det är klimatforskarna som är nytänkande. Det är de som, på goda grunder, presenterar insiktsfulla och omdanande fakta. Information som i vissa fall utgör ett hot mot och ifrågasätter etablissemanget. Man kan t ex nämna Fourier som 1824 beskrev växthuseffekten, Arrhenius som 1896 visade att människan kan påverka klimatet. Suess och Revelle som 1957 genom kol-14 metoden kunde visa att fossilt kol bundits i biomassa. Keeling som 1958 konstruerade mätinstrument och började mäta koldioxid. Bolin som 1958 beskrev kolets kretslopp och som 1988 initierade IPCC. Och så vidare.

Att människan påverkar klimat och ekosystem kan i vissa fall industri, näringsliv och samhälle ogilla, men man bör lyssna. Forskarna gör en omvärldsanalys som säger att framtiden, om man är oförberedd, kommer att vara mycket omvälvande. Och hur lite man än bryr sig om framtiden så är det viktigt att förstå människans roll i klimat- och ekosystem.

Det är viktigare än att hävda säritressen. Särintressena är hotade av förändringar i naturen. Det som krävs är ett viss mått av objektivitet, ödmjukhet, integritet och nytänkande. Egenskaper som många (om än inte alla) forskare äger.

Slutsatserna kan hota etablissemanget i form av våra vanor, kulturer, incitament och infrastruktur som samhälle, institutioner och nationer förfogar över. Men det får vi ta och tugga i oss. Vi kan nämligen inte förhandla med naturen. Men vi kan göra vårt bästa i att förstå hur den fungerar. Och vi kan göra vårt bästa i att förhålla oss till det.

The real deal

6 juni 2008

Ett nödvändigt, men kanske inte tillräckligt, villkor för att få hejd på klimatförändringarna är att sluta tillföra växthusgaser till atmosfären. Och att göra det i tillräckligt god tid innan hav, växter och marker netto börjar tillföra växthusgaser till atmosfären!

Nästa stora (STORA) problem vi människor kommer att stå inför är att naturen går om människan som netto utsläppare av växthusgaser. Då genereras klimatförändringar utan att vi fått någon nytta av källan (vi gör ju en del bra saker med de fossila bränslena innan de blir t ex koldioxid) Och det kan ske inom något eller några tiotals år

Tänk inte bara på människans utsläpp och idag (ca 8 miljarder ton kol/år). Fundera de totala flödena av växthusgaser på planeten. Naturen ”andas” drygt 200 miljarder ton kol/år. Just nu andas skog, mark och hav in, men om några år sker troligen en utandning. Om den sker så kommer naturen troligen att ”andas ut” i ett par hundra år. Eller tusen år. Eller mer. Naturens eventuella utandning av koldioxid och metan är beroende av hur mycket växthusgaser vi släpper ut idag.

Vi bör koncentrera oss på att antropogent absorbera storleksordningen 10 miljarder ton kol/år. Från och med nu.

Det är det som är den stora, verkliga utmaningen. Att absorbera mer än vi släpper ut. That is the Real deal.

En menigslös debatt

6 juni 2008

4 Comments

Häromdagen lät en inflytelserik och seriös svensk affärstidning, Dagens Industri, publicera en artikel av en svensk affärsman, Per-Olof Eriksson, där denne gav uttryck för att klimatfrågorna var överdrivna och att vi kunde elda hur mycket olja som helst utan att det skule påverka klimatet. Vidare frågade sig skribenten om det var rimligt att anta koldioxid skulle kunna utgöra ett hot ”Kan verkligen klimatet vara hotat av livets gas?”.

Jag och många med mig berördes av artikeln och som försvarare av kunskap och det fria ordet började jag genast fundera på hur man skulle kunna bemöta artikeln. Det fanns så många infallsvinklar, så mycket kunskap att överbrygga och så många bra argument, så var skulle jag börja?

Ja säg det? Det är ibland uppenbart att det inte finns några större sannolikheter att vetenskapligt väl underbyggda arbument kommer att gå in. Inte heller moraliska argument kommer att bita. Det är helt enkelt så att det finns människor som inte vill förstå.

Det sorgliga i sammanhanget är att Dagens Industri valde att publicera artikeln. Publicerandet av artikeln balanserades till viss del av en kommentar i DI av Stefan Lundell. Tilläggas skall att Dagens Industri de senaste åren har haft en rad mycket väl underbyggda artiklar som handlat om klimat och miljöfrågor. I det perspektivet ter sig publiceringen av Per-Olof Erikssons artikel ännu märkligare.

Sorgligt är också att inte Svenskt Näringsliv aktivt tagit avstånd från artikeln. Svenskt Näringsliv som säger sig ta klimatfrågorna på allvar och som ställer sig bakom FN’s klimatpanels slutsatser. Slutsatser som Per-Olof Eriksson uttalanden står i skarp kontrast till.

Inom vilket annat område tillåts amatörer och lekmän få så stort utrymme? Det finns säkert en och annan kärnfysiker som har idéer om hur man skall bota cancer, men vem släpper fram dem? Och varför skulle man det? Om du har ont i en tand, låter du rörmokaren ta hand om den bara för att han har tänger? Skulle du anlita tandläkaren för att bygga om husets värmesystem? Ringer du efter en meteorolog när du skall ha hjälp med deklarationen?

Men när det gäller klimat-, miljö- och ekosystemtjänster… Då minsann, då går det bra att att hämta ”fakta” från ekonomer, svetsingenjörer och andra i sammanhanget tyckare!

Den mest genomarbetade, solida och trovärdiga kunskapen kring atmosfär, hydrosfär, kryosfär, geosfär och biosfär finns sammanställd av IPCC, FN’s klimatpanel. Sök kunskap där. Framsteg sker kontinuerligt som kan göra en del av IPCC’s sammanställningar obsoleta, men den nydanande kunskapen kommer inte från förnekare, den kommer från forskare som kommer att vara representerade i nästa utgåva från IPCC.

Angående Per-Olof Eriksson och andra förnekare så sade en arbetskamrat så klarsynt: -Varför kan man inte skippa alla långa utläggningar och bara säga ”Han har fel”?

Inte så dåliga, men inte bra som de själva säger.

4 juni 2008

Vi skrev tidigare om hur internationella företag profilerar sig som räddare av miljö och klimat.

Vi har varianter här hemma med. Det är inte så att företagen gör dåliga saker, men de profilerar sig lite väl hårt som goda företag.

Skogsindustrin. http://skogenochklimatet.se/
Det är bra med skog, men lite ensidigt att bara göra poäng på att skogen binder koldioxid (underförstått ”smutsig koldioxid”). När man eldar skogen så bildas lika mycket koldioxid (men det behöver man inte orda om eftersom den koldioxiden är ”ren”)

Volvo http://www.volvocars.com/se/campaigns/Misc/DRIVe/Pages/default.aspx
Volvo gör en grej av att man tidigt profilerade sig (och levde upp till) som innovativ rörande personsäkerhet. Nu görs parallellen till klimat och miljö.
Om man nu verkligen är bättre än genomsnittet så är det iall fall inte så att man räddar klimatet. Man är bara lite mindre dålig än konkurrenterna. Samma sak gällde f.ö. med säkerhetsaspekterna, man levde inte längre genom att köra Volvo, man skadades/dog bara lite mindre ofta.

Flygbussarna http://www.flygbussarna.se/lang/Kampanjsida.aspx
Rätt osmaklig (!) kampanj som går ut på att man planerar att lägga om bränslet till RME som framställs ur rapsolja. Rapsolja kan man förtära, men inte RME.
Kemi- och bränsleindustrin tar avstånd från kampanjen. Kampanen är anmäld till Konsumentombudsmannen.

Forskarnas tystlåtenhet och haven

3 juni 2008

James E Hansen, forskare vid NASA och professor vid Columbia University, skriver i en debattartikel att forskarvärldens tystlåtenhet (scientific reticence) hindrar kommunikationen av hoten kopplade kring en potentiellt kraftig höjning av havsnivån.

Hansen påpekar att trögheter i havssystemen gör att vi redan idag kan ha skapat situationer som vi inte kan kontrollera i framtiden. När naturen skapar glaciärer sker det genom en långsam, torr, process som gör att havsnivån sakta sjunker. När istället glaciärerna smälter är det en snabb, och i högsta grad ickelinjär, process. Bara för att havsnivån just nu “bara” stiger med 3,3 mm varje år så betyder inte det att det inte kan ske kraftigare i framtiden.

Hansen ger exempel på en situation för tre miljoner år sedan då jordens medeltemperatur var 2-3 grader varmare än idag och havsnivån 25 meter (+/-10 meter) högre än idag. Vidare ger han exempel på att en väsentlig del av obalansen i strålningen mellan inkommande och avgivande energi till/från jorden går åt till att höja havens temperatur. Men om obalansen i energiflödet istället gick åt för att smälta isar så motsvarade det redan idag ca en meter högre havsnivå. Vad är det som hindrar en förskjutning av energiflödet till att i större utsträckning smälta glaciärer i framtiden?

Vidare att IPCC’s projektioner på 20-60 cm högre havsnivå inom detta århundrade inte innefattar “rapid dynamic changes in ice flow”, i princip kollaps av ismassor istället för en långsam avsmältning. Det är inte så att IPCC inte beskriver snabba förlopp, men dess ovilja att kvantifiera den -eftersom den är så svår att beräkna- invaggar allmänhetens i en falsk trygghet av att forskarvärlden har kontroll på viktiga systemförändringar.

Tystlåtenheten kan vara ett resultat av vetenskapliga metoder. Framgång inom vetenskaplig forskning är kopplat till objektiv skepticism. Försiktighet har sina meriter och det är sunt att ifrågasätta det man observerar om och om igen innan man drar sin slutsatser.

Men Hansen menar att frågan om havsnivån är så fundamentalt viktig att vi inte får undanhålla oss möjligheten att den faktiskt kan stiga avsevärt mycket mer, och snabbare, än vad IPCC angivit. Ansvaret för att tolka storleksordningen och konsekvenserna av detta ligger på forskarvärlden.

/M. Hedberg

Göra rätt eller sluta göra fel?

3 juni 2008